Melodifestivalen = mediokratins triumf

De flesta vet att det inte går att tävla i musik men i melodifestivaltider bänkar sig ändå fem miljoner svenskar framför TVn för att se hur det går.



Efter att ha sett första omgången av Melodifestivalen kan jag inte låta bli att tänka - kan vi inte bättre? Som rockfotograf har jag haft nöjet att fotografera och snacka med både kända och okända artister som har kapacitet att vinna hela tillställningen. Många av dem har skickat in bidrag med förhoppning att komma med, men har mötts av kommentarer såsom; ”höjer sig inte över mängden”, ”för slätstruket”, ”för mycket dansband”, ”för mycket 80-tals schlager”. 



Om kvaliteten på bidragen och artisterna som kommer med i sändning hade hållt hög internationell klass hade jag förstått kommentarerna. Men jag kan inte förstå att begåvade artister med både hitkänsla och stor scennärvaro stängs ute från melodifestivalen när större delen av startfältet är mediokert och en del bidrag är rent utsagt usla.



Den 4 februari bevakade jag Bullock Hearts releasespelning av sin nya lätt countrydoftande singel "Ride Like a Lightning" på Scenen Sofiehof Underjord i Jönköping. Bandet spelar intelligent popmusik med mycket själ och hjärta. Om de hade fått vara med i melodifestivalen är jag övertygad om att de hade gått vidare. Nu har istället melodifestivalen förvandlats till något som mest kan liknas vid mediokratins triumf, där talangbefriade och tondöva artister får sina 15 minuter i rampljuset.

Text och foto: Mikael Good