#173. Varför 1D X?? --om du har en GH2?? –eller hur tung kamera vill du bära??

Underverket är här!! –pressen kommenterar?? –alla faller i beundran över utvecklingen!! Den är stor å tung!! –kanske större än föregångaren!! Allt måste ju få plats!! –å snabbt måste det vara!! Målet då?? –jo, bara pengarna rullar in så är tillverkarna nöjda!!

Utvecklingen av kretsar i datortekniska system går vidare till allt mindre komponenter!! –och parallell koppling av processorer!! –gör att allt större signalmängder kan hanteras!! Nya ljuskänsliga celler kan konstrueras och utläsningen av signalerna effektiviseras!! –inte minst via nya beräkningsalgoritmer!! Det får inte glömmas bort!! --de mekaniska komponenterna som i slutare också utvecklas!! –förflyttning av en mekanisk enhet i 14 flaps/sek är imponerande. Starta och stoppa!! --även en liten massa i den farten är imponerande och kräver nya material.

Trots att prestanda inom flera områden höjs så får man in det i samma skal som man använt en längre tid i 1D modellerna. Den är bara något tyngre och större. Här är dock en av de tyngre argumenten emot de här stora proffskamerorna. Hur stora och tunga skall de bli?? –skall ryggar i värk krokna innan protesterna kommer?? Tänk er 2st 1D X, en 70-200 och en 400/2,8 + en del tillbehör!! --hängande hela dan på axlarna, på olika jobb??

 Storleksjämförelse 1D III och GH2. Kan det samma?? –bara nästan!!

Finns det alternativ!! --som i alla fall är i närheten!!  --vad gäller prestanda?? Naaajaaa, det finns det inte!!  De stora drakarna i Japan är ju medvetna om detta!! Men de jobbar säkert på att göra nya lättare system. De har sett att Sony, Panasonic och Olympus kommit med lättare modeller och åtminstone i Japan säljer de bra.

Vilka är de kritiska punkterna!!

Upplösningen!! –och här är alla tillverkarna kapabla att bygga system de tror på. Kolla till exempel den nya 1D X, som har 3456 l/h som Nyquist gräns, som med AA filter säkert ger en upplösning strax under 3000 l/h. Om vi i stället anger det i linjepar/mm, så blir Nyquist gränsen 72 lp/mm, ett värde som utan vidare är tillräckligt för de flesta grafiska utskrifter. Som jämförelse kan man nämna att GH2 har Nyquist gränsen 133 lp/mm!! –men med AA-filter stannar det på 96 lp/mm!! --alltså mycket högre upplösning än 1D X!!

Ljuskänsligheten!! –kan man vinna om man har stor nog cell!! –och i fallet 1D X är det 6,9 mikrometer. Detta är något större än silverkornen i en fotografisk film!! –men perfekt för att samla in mycke ljus med!! –en av de större cell-sensorerna. Man kan alltså förvänta sig mycket hög ljuskänslighet, vilket de också annonserar om i nyhetsbreven. GH2 har goda prestanda upp till ISO 1600, men dras ju med en ynkligt liten cell!! --4,3 mikrometer!!

Fokuseringshastighet!! –som har att göra med antal sensorer och dess konstruktion!! –samt processhastighet!! –ljuskänslighet!! Här går utvecklingen snabbt och 1D X kommer säkert att vara snabbare än föregångaren. Den har dock höjt kravet på ljusinsläpp så att bländaren 5,6 eller ljusstarkare krävs. GH2 har en annan typ av beräkningsgrund och arbetar med kontrasten i bilden. Den är mer processorkrävande och kräver live-view av bilden, eftersom den itererar sig fram till bästa kontrast!! De senaste kamerorna som använder den här metoden är dock förvånansvärt snabba.

Videoinspelningskapacitet!! –här kommer alla tillverkare att lägga in alla klutar för att va bra och allsidiga!! Sony, Panasonic och Canon är ju alla stora inom denna speciallitet och har inga problem att lösa uppgiften de vill!! De kanske tvingas till det!! –reportrar och fotografer förväntas täcka video i framtiden.

Användarvänlighet!! –å det vet å katten om någon modern kamera är!!  

1D X kommer säkert att va kanon!! –men fler tillverkare kommer och gamla GH2 ä inte så dum!!

De kan man ju se här:

Lund 2011. Pansonic GH2, Lumix G 14/2,5.

#172. Zoomgluggar @21mm kontra Zuiko 21/3,5!! –objektiv testing??

Hur står sig en gammal klassiker Zuiko 21/3,5?? Här skall vi se hur det står sig mot ett Canon EF 17-35/2L zoom objektiv!! --och Lumix G Vario 14-140 mm zoomen!! Är det bättre att välja ett gammalt objektiv?? –eller ett modernt zoomobjektiv??

Zuiko 21/3,5 (nr. 124501) är ett utmärkt objektiv för gatufotografi, då brännvidden blir normalobjektiv för m4/3 formatet. Det väger 200 gram.  Zoomobjektivet vi testar här på 21 mm är gamla Canon EF 17-35/2,8 L (nr. 29398). Det är ett ganska tungt objektiv!! De väger 614 gram!! Det moderna Lumix G Vario 14-140/4-5,6 väger 507 gram och med tanke på att det täcker hela 28-280 FOV så är det ganska nätt. 

De olika gluggarna ser ut så här när de sitter på en Panasonic GH2.

Vi testar objektiven, som vid tidigare tillfällen med Patersons testtavlor?? –se tidigare blogg

http://www.fotosidan.se/blogs/bob-bovin-photography/54-giganternas-kamp-canon-50-f0.htm

Om vi börjar med Lumix G Vario @ 21/4,7 så är upplösningen vid full bländaröppning och i centrum mycket bra!! –med 96 linjepar per millimeter (lp/mm.). I hörnen är upplösningen lika bra!! --medd 96 lp/mm!! Kontrasten är utmärkt i båda fallen!!

Vi skall så se hur det objektivet står sig jämfört med den äldre ”rödrandade” vidvinkel zoomen 17-35 från Canon med bländare 2,8 och brännvidden 21mm?

Den gamla zoomen är mycket bra!! –med en upplösning i centrum av 96 lp/mm. I hörnen är upplösningen bra men något diffus, 72 lp/mm. Kontrasten är mycket bra i centrum, men sämre i hörnen.  Vi kan ju tyvärr inte mäta värdena vid bländare 5,6 eftersom vi inte kan blända ned det här objektivet manuellt.

Hur står sig nu Zuiko 21/3,5 objektivet mot det här??

Vid full bländaröppning, 3,5, så har det här objektivet mycket bra upplösning i centrum, med värdet 96 lp/mm. I hörnen är upplösningen nästan den samma med värdet 84 lp/mm. Kontrast och akutans är bra!! Vid bländare 5,6 så har objektivet mycket bra upplösning med 96 lp/mm både i centrum som hörnen. Objektivet har en del "kudd-distortion", men det kan du fixa i LR. Zuiko 21/3,5 är alltså ett mycket bra objektiv!! –helt i klass med Lumix zoomen och bättre än Canon 17-35mm objektivet!!

Objektivet är suveränt bra för gatufoto. Det är litet och det passar bra på kameror i stora fickan.

Gamla stan 2011. Panasonic GH2, Zuiko 21/3,5

#171. Det här är våran förebild!! –varför är det så?? –eller kunde vi leva på ett annat sätt??

Här bestäms det mesta!! Vår ekonomi styrs här!! Vår kultur influeras nästan helt från här!! Vad vi äter mest påverkas härifrån!! Våra universitets vetenskapliga inriktning styrs härifrån!! Å är det så att vi inte stöder dem?? –så är vi emot dem!! Vad kan det vara för något?? –jo USA.

Den västerländska civilisationen har under de sista hundra åren blivit allt mer beroende av en enda dominerande livsstil?? –den i USA!! Man kan illustrera den vardag som vi i Sverige lever efter med följande bilder!!

Romantiseringen om ursprunget!

Alla kan bli rika!

Det finns inga gränser!

Det perfekta demokratiska systemet!

Men det finns idag tecken i skyn som indikerar att detta är kanske inte ett bestående sätt att leva. Samhället i USA är mycket ansträngt, under många bördor!!

Är det kanske så att vi kommer att få nya riktlinjer i samhällets utformning!! Vad kommer att bli förebilden?? –eller går vi tillbaka till jordbrukssamhället??

PS. Misstolka mig inte!! –i mina drömmar sitter jag i en fin hyrbil och kör genom resterande 25 delstater och njuter av livet på krogar och motell!! DS.

#170. Fotomanipulation!! –mytbildning!! –förfalskning!! –girighet!! --pengar!! –eller bilden som dokumentär?? Knappast!!

Det har blivit högaktuellt!! –att manipulera foto!! –för att kända fotografer skall leva upp till sitt mytomspunna status!! –och därigenom lögnaktigt förfalska –och tjäna ändå mera oförtjänta pengar!!

Vi blir ofta pinsamt påminda om denna situation i vårt genomkommersiella samhälle!! Det är inte förvånande att detta händer?? –hela vårt samhälle genomsyras av att man skall gripa chansen till oförtjänta slantar!! Alla nivåer och yrkesgrupper har individer som agerar osolidariskt och snuvar oss andra på pengar. Vi behöver inte nämna några namn för vi får ofta höra om det i media.

Jag vill dock ta upp det som rör fotografi. Den senaste stora händelsen var förfalskningarna av naturbilder med lodjur och varg. Fotografen ifråga använde förfalskade bilder och uppenbara lögner i fotosamhället för att leva upp till sin mytomspunna nivå och tjäna orättmätiga pengar. Detta har fått till följd att allmänheten tappat tilltron till ovanliga naturbilder. En inkomstkälla för naturfotografer har svårt skadats, genom en fotografs lögner. Det kommer att ta lång tid att ta bort detta misstroende mot naturfoto som dokumentär.

Jag vill dock påpeka att mytbildningar om kända fotografer ofta är missvisande och felaktiga. Till fotografernas försvar kan man framhålla att myterna inte alltid grundats av fotografen. Men i många fall är det så, och skälet är att göra fotografen unik och intressant och därmed mer kommersiellt gångbar.

Dokumentärfotografer försöker ofta framhålla sin originalitet genom att inte beskära sina bilder och för att förstärka detta ytterligare kopieras negativet så att frammatningshålen i filmen kommer med!! En av de mest mytomspunna dokumentärfotograferna är Henri Cartier-Bresson!! –han odlade myten kommersiellt!!

Låt oss skärskåda en av HCBs mest välkända bilder ”Behind the  Saint-Lazare station”, 1932. Bilden visar en man som hoppar från en stege, som ligger i en vattenpöl.

Uppslag i franska PHOTO No 349, maj 1998. Förstoring till höger.

Bilden publiceras ofta med en svart kant och man får anta att HCB, eller bildbyrån Magnum, har godkänt sådana publiceringar. I en stort uppslagen presentation av HCB i franska PHOTO No 349, maj 1998 publiceras bilden på sidan 77. Här visar man inte bara en svart kant utan också frammatningshålen i filmens vänsterkant (se bilden ovan). Detta var vanligt vid den här tiden!! –att man filade upp förstoringsapparatens filmhållare så mycket att hålet blev så stort att frammatningshålen i filmen blev synliga. Då var man extra säkert dokumentär!!

Tar man en närmare titt på det negativ som har kopierats här så visar det sig att det finns ingen perforering till vänster.

Originalnegativet publicerat i franska PHOTO No 349, maj 1998, sidan 105

På sidan 105 i samma nummer av tidskriften visas en bild på negativet, när det hålls över ett ljusbord. Negativet har nummer 39 och är i sin vänsterkant suddigt oexponerat, som om något kommit i vägen på nära håll. Det betyder att den exponerade bildytan är smalare än normalt och säkert inte 24x36 mm, som hos ett normalt småbildnegativ. Om hela negativet kopierats så skulle en stor del av bilden vara diffust svart i hela vänsterkanten. I stället har HCB valt att kopiera (någon annan gjorde lab-jobbet) ungefär häften av negativets yta och behållit proportionerna (1,5 = 36/24) och har till och med kopierat in!!!!!!!! en svart ram med perforerade hål.

HCB har alltså levt upp till sin myt genom att göra en manipulation!! –precis som fotografen som kopierade in en lo!!

Här kommer en garanterat dokumentär bild!

Köpenhamn 1995. Leica M4, Sumicron 35/2

#169. Glaciärerna smälter!! –det skall de göra!! –eller hur går det för Monaco breen?? –från 2005-2011!!

Glaciärerna smälter!! –men det skall de göra nu!! Solen, jordbanans form , jordaxelns lutning, allt samverkar så att vi skall ha en interglacial period!! –=varm period!! Den avgörande frågan är om vi genom att friskt elda upp all fossilt bränsle frigör så mycket växthusgaser att vi påskyndar den naturliga uppvärmningen av jorden??

Det är helt klart att det nu går så fort med den glaciala smältningen!! -- att man på en så kort tid som 6 år kan se att mängden is minskar!!

 På norra Spetsbergen finns en långsträckt djup fjord, som har karvats ut av många glaciärers slipande, och nu finns där den så kallade Monaco breen. Vi besökte den under en resa 2005 och då tog vi den här bilden.

Monaco breen 2005.

Det är flera glaciärtungor som mynnar ut i den större glaciären. Sex år senare var vi på nästan samma plats i fjorden och kunde se hur glaciärbifloderna är något smalare och att huvudglaciären är något lägre. Kolla på bilden nedan.

Monaco breen 2011.

Det är inga dramatiska förändringar på sex år, men man kan se skillnaden. Det här smältförloppet kan man se på alla glaciärer på Svalbard. I Kongsfjorden har glaciären dragit sig mycket tillbaka att Blomstrands-halvön tydligt är en ö. Så man får väl döpa om den.  Blomstrand var kemist och mineralog vid Lunds universitet och blir nog glad för en ö.