Vi har vår i luften

Du har kanske hört uttrycket aprilsnö är fåragö och funderat på vad det betyder? Uttrycket kommer ursprungligen från Tyskland där klimatet är lite torrare än här. Där är aprilsnön en välsignelse som genomfuktar jorden och ser till så att näringsämnena dras ned i jorden.




En förklaring till uttrycket är att aprilsnön smälter sakta undan och tar med sig extra näring till trädens- och växternas rötter, på så vis är aprilsnön lika effektivt för växtligheten som fåragö eller fårgödsel som det också kallas. En annan förklaring säger att aprilsnö är lika odugligt och oönskat som fårgödsel. Oavsett vilken av de motsatta förklaringarna som man väljer, känns det onekligen lite knasigt med ett bakslag så här i slutet av april när människor hungrar efter vår och värme. Men vi får hoppas att det bara är högst tillfälligt och att värmen snart kommer tillbaka.




Bilderna i inlägget tog jag på min promenad till mitt arbete i Huskvarna tidigare idag.



Text och foto: Mikael Good

Dokumentärfoto – att vara mitt i händelsernas centrum

När jag dokumenterar människor vill jag vara mitt i händelsernas centrum och fånga de snabbt flyende ögonblicken av tid och väva ihop dem till en tidlös historia. Men jag är samtidigt noga med att dokumentera människorna som jag möter på ett respektfullt sätt och på deras villkor.

På mina resor runt om i världen möter jag ofta människor som tillhör olika minoritetsgrupper, några av dem är utsatta andra inte. En del av dem är av olika förklarliga orsaker misstänksamma mot främlingar. Den livsgåvan som jag är mest tacksam för och har mest nytta av i mitt arbete som dokumentär- och reportagefotograf är förmågan att kunna få kontakt med nya människor och komma dem inpå livet. Utan den gåvan skulle det vara svårt, ja rent ut sagt omöjligt för mig att arbeta på det sätt som jag gör.

En kollega undrade hur jag burit mig åt för att få sådan närhet i mina bilder från några rumänska byar som jag besökte för sju år sedan. Han hade varit i en av byarna och fått lämna den i all hast då folk skrek åt och hotade honom med stryk. Andra fotografer som också besökt samma by vittnade också om en hotfull stämning mot dem. Medan jag fick ett mycket bra bemötande och fick med mig många riktigt bra bilder.

En orsak till detta kan vara att när jag fotograferar försöker jag inte gömma mig bakom kameran utan söker aktiv kontakt. Jag är tydlig med vad jag gör, och för min del är det viktigt att visa respekt mot dem jag möter, särskilt som många av dem lever i utsatthet, och precis som Bamse måste man vara snäll om man är stark. Att montera på ett teleobjektiv och smyga till sig bilder skapar misstänksamhet, särskilt i länder som har plågats av statlig kontroll och säkerhetspolis i generationer.



Bilderna i inlägget tog jag i ett indiskt samhälle i den nordöstra delen av landet som jag har besökt ett antal gånger sedan 2017. I Indien är det lätt att få kontakt med människor, de är nyfikna och öppna på ett sätt som jag inte mött i andra länder. Jag räknar med att göra fler besök så snart som coronapandemin har lugnat ned sig och det blir tillåtet att resa igen. Som jag skrivit tidigare kommer det med största sannolikhet att resultera i både en utställning och en bok. Men först måste jag samla på mig lite fler bilder.

Text och foto: Mikael Good

Leica M Monochrom – eller konsten att motstå en frestelse

Den som följt min blogg över tid har förstått att jag föredrar att jobba i svartvitt. Med det i åtanke borde det ultimata kameravalet för mig vara en digital småbildskamera med en monokrom sensor.

Vid två tillfällen har jag haft möjlighet att köpa en Leica M Monochrom för rimliga pengar. Men bägge gångerna har jag stått emot frestelsen. Även om jag själv helst jobbar i svartvitt vill oftast bildköparna ha färgbilder. Och med en kamera med färgsensor kan jag leverera bilder i färg och välja att göra dem svartvita för privat bruk. Givetvis skulle det bli lite mer feeling i bilderna med en monokrom sensor, men jag tycker ändå att det fungerar rätt så bra för min del att slå om bilderna till svartvitt med hjälp av Adobe Camera Raw och Silver Eftex Pro.

Bilden i inlägget på en ung indisk mamma och hennes svägerska tog jag i ett indiskt samhälle vid Himalayas fot som jag besökte i slutet av december 2019. När pandemin är över planerar jag att återvända dit och fortsätta dokumentera samhället och dess invånare. Det kanske blir en bok och en utställning av bilderna i framtiden. Men först har jag en annan bok att färdigställa.

Text och foto: Mikael Good

50-årsjubileumet av den Internationella romadagen

I dag firar romer runt om i världen sin nationaldag till minne av den första romska kongressen som hölls för 50 år sedan i London 8 april 1971. På kongressen infördes romernas nationalsång Djelem Djelem (jag reste, jag reste) samt den romska flaggan.

Det blåa fältet i flaggan symboliserar himlen, det gröna marken och det röda hjulet symboliserar framåtskridandet. År 2000 utropade International Romani Union Romanistan som romernas eget hemland utan att ställa några krav på territorium. Att International Romani Union inte valde att ställa krav på något territorium är inte så konstigt då romerna är vägarna och stigarnas folk och ser hela världen som sitt hemland.

Med anledning av 50-årsjubilet av den Internationella Romadagen den 8 april sänder organisationerna É Romani Glinda, Romska kulturdagar och 5 Folk Festival ett späckat event med videohälsningar, tal och musik. Bland annat medverkar musikgruppen Bahtale Roma, Fred Taikon från È Romani Glinda, statsminister Stefan Löfven, kultur- och demokratiminister Amanda Lind med flera. Eventet sänds live på Facebook med start klockan 18.00: https://www.facebook.com/events/3841376005960779/

Romer har funnits i Sverige sedan 1512, de räknas som en av landets nationella minoriteter, och romani chib är ett av minoritetsspråken. Vid en cermoni vid Stadshuset i Stockholm i morse hissade den romska flaggan. Men trots det är det bara ett fåtal svenska städer och kommuner som kommer att hissa den romska flaggan idag, och lika få är kommer att uppmärksamma romernas nationaldag. När kommer vi att få se den romska flaggan vaja på de officiella flaggstängerna i landets städer och kommuner för att fira romernas nationaldag den 8 april?



Text och foto: Mikael Good

Gör om din Leica M3 till en digitalkamera (EDIT)

Många fotografer drömmer om att göra om sina gamla analoga trotjänare till digitalkameror. Hittills har det varit svårt, dyrt och omständigt att bygga om dem. Men tack vare ny teknik kan det bli ändring på det.

Ollie Baker mannen bakom Frankencamera har plockat fram en avancerad digital ritning på hur man bygger om den klassiska reportagekameran Leica M3 till en hyffsat modern digitalkamera. Det som behövs är en Leica M3, en Sony A7, stor kunskap i finmekanik och lödning samt x-antal timmar att lägga på projektet. Personligen skulle jag hellre valt att bygga om en Leica M2 och plockat sensorn från en Sony A7s, den gifter sig bättre med Leicas vidvinklar och är användbar upp till 25 600 ASA.

På Frankencameras hemsida kan du läsa mer om hur du går till väga för att bygga om din Leica M3 till en digitalkamera: https://frankencamera.wordpress.com/2020/01/27/leica-m3-digital-conversion-kit/

Även om det kan låta smått otroligt så var den här artikeln faktiskt inte ett aprilskämt. Jag hörde talas om ombyggnaden på en Leicasida i början av förra året. Såvitt jag förstått finns det en APS-C variant men ännu inte en fullformatare baserad på Leica M3. Det är mycket kostsamt att bygga om en Leica M3:a till en digitalkamera och begagnade Leica M9 och M240 går att hitta för betydligt mindre pengar begagnat för den som vill köra med digitala mätsökarkameror.

Text: Mikael Good. Foto: Pixabay