En ganska så knivig situation

Om du möter en man som påminner om Charles Bronson, och som står och petar naglarna med en stor kniv, vad skulle du göra i den kniviga situationen?

1. Sticka därifrån fortare än kvickt!
X. Balansera som på en knivsegg, och hålla mannen under noggrann uppsikt!
2. Ta bladet från munnen och fråga om du får ta en bild på honom?



Jag valde alternativ 2! Jag gick fram till mannen och bad att få ta en bild på honom! Han strålade upp och sa glatt ja!

Text och foto: Mikael Good

100 miljoner visningar på Google Maps

2017 drog jag igång ett konst- och foto-projekt med motiveringen: ”Det har aldrig tagits så många bilder som nu , men trots det visar vi upp allt färre bilder för andra”. Tanken var att projektet skulle löpa över ett år. Under det året laddade jag upp de flesta bilderna som jag tog på Google Maps.

Det har gått lite mer än två år sedan projektet avslutades. Men jag har fortsatt att ladda upp en och annan bild på mitt Local Guide-konto efter det.  När jag startade projektet räknade jag med att komma upp i runt miljonen visningar. Men jag har blivit överraskad många gånger under projektets gång. För ett par dagar sedan passerade antalet visningar 100 miljoner! Den mest visade bilden har fått nästan 3 miljoner visningar!

Nu innebär det givetvis inte att 100 miljoner har stannat till och tittat på bilderna, de flesta bilderna har säkerligen bara flimrat fram i olika flöden. Men målet att visa upp i princip alla bilder som jag tog under en period är nått, och bilderna har nått betydligt fler än vad jag räknat med. Nu kommer jag att lämna projektet, och jag kommer inte skriva mer om det i min blogg, såvida jag inte skulle nå nästa milstolpe som är 1 miljard visningar under en överskådlig framtid.



Det här var den första bilderna som jag la upp på Google Maps i januari 2017. När jag fick ett mail från Google med rubriken ”Grattis din bild har fått 10 000 visningar” i början av sommaren 2017 fick jag idén till projektet: https://goo.gl/maps/rFvcdkgU5Q8YG7Ux5

Text och foto: Mikael Good

Reportageresan till Indien

Det har varit tyst i min blogg i drygt en månad, det betyder inte att jag har tröttnat på att skriva, det är snarare tvärtom. Men jag har haft fullt upp med annat. Jag har precis kommit hem från en reportageresa till Indien dit jag reste med min familj, och vi har samlat på oss mängder av intryck och upplevelser. När jag var i Indien tog jag en hel del bilder som har tagit tid att gå igenom och framkalla i ACR. En del bilder och texter kommer att hamna i tidningar och magasin, och en del kommer att hamna i bloggen under året.



Den här gången kom jag Indien lite mer in på livet. Även om jag var delaktig i det som hände förra gången som jag var där i december 2017, så kände jag mig som en åskådare i och med att jag bodde ganska västerländskt på hotell. Denna gången följde hela familjen med och vi bodde enklare hemma hos släktingar och vänner, det ledde till att jag blev mer delaktig i det som hände, vilket öppnade upp för mig att ta bilder som jag annars inte skulle kunnat ta. 



Under resan har jag bland annat dokumenterat ett arbetslag som gjuter ett tak, och en trappa, arbetare på en masonitfabrik, skolbarn, församlingsliv, gjort besök hemma hos familjer i byarna, samt tagit en del lite mer turistiga bilder med dokumentär touch. När man är på reportageresa är det lätt att missa de senare bilderna, men de är ack så viktiga för att föra in lite extra närvaro i bildreportage.



Jag hade med mig lite mer utrustning än vad jag normalt brukar ha med mig på en reportageresa. Anledningen var att jag reste med ett extra bagage, och att jag hade behov av lite ljusstarkare objektiv och en högupplöst kamera. Jeg tog med en Ricoh GR II, en Sony A6500, en Sony A7rII, ett Sony FE 18-135, ett Samyang 24/2.8, en Techart PRO AF-adapter, ett Voigtländer 35/1.7, samt ett Leitz Summicron 90/2 för porträtt. Tillsammans med fotoryggsäcken vägde inte utrustningen mer än 5 kilo, vilket gjorde att jag även fick plats med en del andra saker i handbagaget.



Jag kommer definitivt att återvända till Indien. Förutom att maten är fantastisk har jag fått många nya vänner, och området som jag besökte har en spännande framtid framför sig, och den vill jag gärna dokumentera med mitt anteckningsblock och min kamera.



Text och foto: Mikael Good

Några bilder från reportageresan till Indien

Även om det i mitt tycke är lika viktigt att dokumentera sin närmiljö, så älskar jag att åka ut på reportageresor och möta nya människor och miljöer. 



De senaste åren har jag varit på reportageresor till Bulgarien, Indien och Serbien. I december 2017 var jag i nordöstra Indien på reportageresa. Bilderna och texterna som jag skrev publicerades i tidningar, på webben, i social medier samt i min blogg. Även om många bilder har publicerats, finns det fortfarande en hel del bilder som jag aldrig visat tidigare. I den här artikeln hittar du några tidigare opublicerade bilder från Indien.



Jag tycker om Indien, det är ett annorlunda land på alla sätt och vis. Det sägs att antingen så älskar eller så hatar man Indien. Jag älskar Indien och jag stormtrivdes med Indierna som är både vänliga och trevliga. Snart kommer jag att åka tillbaka till Indien och Nepal. Jag ser verkligen fram mot resan, och denna gången åker jag främst dit för att hälsa på släktingar som bor och verkar i landet. Men jag kommer även att passa på att göra ett par reportage från platser som vi kommer att besöka i Indien samt Nepal. 



Bilderna i inlägget har jag tagit i en skola på raden till djungeln i Nordöstra Indien. Jag besökte skolan i december 2017. Jag använde en Sony A77II med ett 50/1.4 samt  en Fuji X-T1 med ett 18-55mm objektiv till bilderna.





Text och foto: Mikael Good

Lämna minst hälften hemma

Det händer att jag får frågor från kollegor om vad de ska ha med sig för fotoutrustning på reportageresan? De pratar om blixtar, teleobjektiv, incheckning av extra väskor för kameror, objektiv och ljus. Personligen blir jag trött bara av att höra om hur mycket utrustning som de vill ta med sig, och brukar ge rådet att de ska lämna minst hälften hemma.



Jag har förståelse att de som jobbar med exempelvis sport behöver ha med sig skrymmande utrustning, och kanske behöver checka in ett par extra väskor. Men för de som ska göra reportage räcker det att ha med sig det absolut nödvändigaste för att kunna leverera materialet som du själv och beställaren vill ha.



De senaste 15 åren har jag varit på en hel del reportageresor runt om i världen. På de första resorna tog jag med mig för många kameror och objektiv som jag sedan fick gå och bära och kånka på. Med tiden har jag lärt mig att bara packa med mig det mest nödvändiga, särskilt som jag ofta bara reser med handbagage, vilket betyder att kameror, kläder och annat som är livsnödvändigt ska rymmas i ett handbagage på 8 kg. Oftast får man ta med en liten väska plus handbagage på 8 kg på flyget.



Idag finns det kameror som inte ger avkall på kvalitet trots att de är förhållandevis lätta och smidiga. Har du inget krav på dig att leverera från fältet kan du lämna datorn hemma, och ersätta den med telefonen eller en iPad. Ett så kallat långzoom ersätter flera objektiv, komplettera det med ett litet ljusstarkt objektiv för inomhusbilder, ta även med en kompaktkamera för diskret fotograferande, alternativt använd telefonen. Kör med dubbelladdare och snåla inte med batterier och minneskort.



Snart åker jag på en reportageresa till Balkan och i vinter bär det av till Indien, Nepal och eventuellt Bhutan. Att göra reportage i text och bild är något som jag brinner för, och genom åren har jag fått många text- och bildreportage publicerade både i som utom landet. Bilderna i det här inlägget tog jag i några rudariska byar i Rumänien för fem år sedan. De har publicerats både i som utom landet, och så sent som i augusti i år var några med på nyheterna på TV4.





Text och foto: Mikael Good