Ett drömobjekt med utsikt över stad och sjö

Många husköpare drömmer om att få köpa ett hus som ligger privat och ostört men ändå relativt centralt. Har huset en storslagen och vidsträckt utsikt över stad och sjö är det en stor bonus. 

          

Jag besökte nyligen ett sådant drömobjekt i en medelstor svensk stad. Huset borde vara riktigt hett på bostadsmarknaden. Men huset ler inte mot oss genom glassiga mäklarannonser utan är lämnat åt sitt öde och är hårt ansatt av väder och vind.

          

Huset som ligger högt upp på en kulle, blickar stolt ut över en milsvid utsikt över stad och vatten. En del säger till och med att det är den vackraste utsikten i staden. Det är inte utan att jag undrar varför huset har blivit övergivet? Jag skulle kunna få svar på mina frågor ganska så enkelt om jag frågade rätt personer men den här gången väljer jag att se mig omkring och försöka låta huset berätta sin historia.

          

Vandaler har brutit sig in i huset och slagit sönder fönsterrutor och inredning, deras framfart skvallrar om ett adrenalinfyllt okontrollerat raseri. Även om ett hus står tomt kan jag inte riktigt förstå vad som driver någon till att slå sönder en annan människas egendom? Med tanke på de omfattande skadorna i miljonklass som de åsamkat skulle de säkert få kännbara straff om de hittades och dömdes. 

          

Det knastrat av krossat glas när jag går runt i huset. Den stora glasverandan med den makalösa utsikten ligger i ruiner. Det ser nästan ut som om en plötslig explosion krossat varenda fönster på verandan. Vinden sveper in genom de öppna fönstren och de nakna persiennerna sprider ett spöklikt rasslande ljud i huset och ibland låter det nästan som fotsteg. Jag känner mig smått övervakad när jag vandrar omkring i huset. 

          

De få ledtrådarna som jag hittar skvallrar om att det fanns aktivitet i huset 2010. Jag vet också att huset har varit till salu. Om det hittade en köpare eller inte vet jag inte. Men det är sorgligt att ett charmigt hus med ett sånt fantastiskt läge bara har fått stå och förfalla. Om huset och biutrymmena varit i någorlunda bra skick skulle huset och den stora tomten kunna säljas för mångmiljonbelopp.

                    

På min flickrsida kan du se fler bilder på det gula huset på kullen: https://flic.kr/s/aHskVzqXyF

Text och foto: Mikael Good

Skyddsrummet i Borås stadspark

När de mörka krigsmolnen började dra in över Europa i slutet av 30-talet bildades Luftskyddsinspektionen i Sverige. De hade som uppgift att bygga skyddsrum åt hela befolkningen och ett stort antal började byggas runt om i landet.



Ett av alla skyddsrummen som byggdes ligger under Mariekulle i Stadsparken i Borås. Dit skulle ett 100-tal boråsare kunna ta sin tillflykt ifall staden råkade ut för ett fientligt bombanfall. Skyddsrummet har en huvudingång och två nödutgångar. I ingångarna finns en hall och en rejäl ståldörr som ger ett extra skydd åt det stora inre rummet. Men skyddsrummet var felbyggt! Taket var allt för svagt för att klara en direktträff och det skulle ha blivit rena rama dödsfällan för dem därinne om det blivit skarpt läge.

Efter att skyddsrummet avvecklats användes det under en period som ostlager. I dag är skyddsrummet övergivet. Det går bara att komma in i skyddsrummet med nyckel genom huvudingången och de gamla utrymningsvägarna är ordentligt igensvetsade för att slippa vandaler. Precis som i andra gamla bergrum som inte använts på flera år är det rått, fuktigt och lite kyligt därinne. Belysningen är bortkopplad och när dörren till ingången slår igen blir det becksvart därinne.



Första gången som jag besökte skyddsrummet var i mitten av 1980-talet. Dörren var olåst och det var bara för mig att gå in och se mig omkring i ficklampans sken. Senast jag var där var dörren låst. Eftersom jag inte bryter mig in valde jag att dokumentera det övergivna skyddsrummet från utsidan. 



Klicka på den följande länken om du vill se bilder på skyddsrummet i Stadsparken i Borås: https://flic.kr/s/aHskUcyFzm

Text och foto: Mikael Good