"Måla med ljus"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Jag har fått ett arbete - Ett stort tack för allt ert stöd!


I morgon börjar jag mitt nya arbete som vikarierande informationsansvarig på hjälporganisationen Hjärta till Hjärta i Linköping. Även om jag inte har arbetat för dem tidigare så har våra vägar korsats några gånger i Lettland och jag har full respekt för det arbete som de gör bland de minsta och svagaste grupperna.

Först och främst vill jag passa på att tacka alla er som på ett eller annat sätt har gett mig sitt stöd under min högst ofrivilliga arbetslöshet. Även om det har sett mörkt ut vid en del tillfällen har jag hållit min blick riktad på ljuset i slutet av tunneln och det är mycket tack vare ert stöd som det har gått vägen!

Jag håller inte det för helt omöjligt att jag kommer att få åka ut på en och annan reportageresa i tjänsten och det kommer jag i så fall att dela med mig av i min blogg. Men framförallt kommer jag att arbeta med att sprida information om det goda arbetet som Hjärta till Hjärta gör i och utanför landet - Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon!  

Bilden som illustrerar inlägget visar fyra lettiska syskon som precis har fått ett julpaket från hjälporganisationen Hjärta till Hjärta. Paketet som packats av en glad svensk givare förmedlades till ungdomarna av den lettiska samarbetsorganisationen Velki Association som du kan läsa mer om här - Ängeln i Riga

Här kan du läsa mer om Hjärta till Hjärta och deras viktiga arbete i de östra delarna av Europa.

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

Postat 2013-07-31 19:59 | Läst 14173 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Artikelserien om de glömda barnen i Ryssland blev en smärre succé

Det finns en del olyckskorpar som hest kraxar ur sig att djuplodanden reportage i text och bild tillhör en svunnen tid och inte är något som vare sig tidningarna eller deras läsare längre är intresserade av. I det första fallet är jag benägen att till viss del hålla med olyckskorparna men när det gäller läsarnas intresse tycker jag av egen erfarenhet annorlunda.

En av anledningarna till att jag tycker annorlunda är att de reportagen som jag tidigare har fått publicerade i olika tidningar både inom som utom landet har rönt stor till mycket stor respons bland läsarna. Min senaste artikelserie om de glömda barnen i Ryssland blev en smärre succé med nästan 20.000 inklick i mina båda bloggar och nästan 6.000 besökare på mitt Flickr-konto. Framförallt var det kul att se att antalet besökare från både Ryssland och USA ökade ganska så rejält i min blogg på blogger. I vissa av inläggen kom majoriteten av läsarna från de båda länderna En klar majoritet av läsarna till de engelska artiklarna kom från de länderna. Jag vet även att ryska beslutsfattare har läst artiklarna då jag har kunnat spåra en del av besöken till den ryska duman via Google Analytics. Men trots succén väljer jag nu att avsluta min artikelserie om de glömda barnen i Ryssland för denna gången. Istället kommer jag att blicka vidare mot mer närliggande områden.

Därmed inte sagt att mitt engagemang för Ryssland och familjecentret Grace är över. Jag kommer att fortsätta att publicera en del reportage i text och bild om människor som jag mött i Ryssland. Jag måste säga att jag är väldigt tacksam över all den positiva respons och det beröm som jag har fått från både vanligt folk som yrkesverksamma författare, fotografer och reportrar! Men jag väljer att inte låta allt berömmet stiga mig över öronen. Jag vill hellre peka på situationen för dem som jag har umgåtts med i mina reportage, det är de som förtjänar att uppmärksammas och inte jag. Jag har arbetat med artikelserien på min fritid och jag har inte tjänat några pengar på den. Min belöning är att de människorna som jag skrivit om förhoppningsvis ska få den hjälp och det stöd som de behöver för att kunna hålla näsan ovanför vattenytan. Men jag när ändå en liten förhoppning om att artikelserien ska leda fram till att jag ska få full lön för den tid som jag lagt ned genom att jag åter ska belönas med ett fast arbete.

Jag har fått en del frågor om jag kommer att göra en uppföljning på Jayer - dödens hus. Det kommer sannolikt att bli en uppföljning men jag kommer inte själv att göra den. Jag har tipsat en rysk fotojournalist om Jayer och han är mycket intresserad av att ta upp stafettpinnen och göra ett mer djupgående reportage om människorna på Jayer över tid. Han arbetar på ungefär samma sätt som mig och han har fördel av att han bor i nära anslutning till Jayer och kan språket vilket krävs för att kunna tränga in på djupet i ämnet. Själv kommer jag att ta en liten paus från Ryssland och koncentrera mig på lite mer närliggande områden.

Ett sådant område är den svenska förorten som var ordentligt på tapeten för en månad sedan. Jag tror att det finns en väg ut ur problemen i förorten. Faktum är att det pågår en hel del spännande arbeten runt om i landet som skulle kunna vända utvecklingen åt rätt håll men det talas tyvärr ganska så tyst om det i media. Anledningen är att det inte är riktigt politiskt korrekt att lyfta fram dem. Men jag bryr mig inte om vad som är politiskt korrekt eller inte och jag kommer snart att publicera ett reportage som min fru och jag har gjort om en nysvensk pastor som arbetar långt utanför kyrkans väggar och som har lyckats med bedriften att i mångt och mycket göra det omöjliga möjligt.

Här följer en länklista över alla artiklarna som ingår i serien de glömda barnen i Ryssland, en del av dem är skrivna på engelska och andra på svenska:

JAYER - dödens hus
De glömda barnen i Ryssland
The Miracle baby from St. Petersburg
Mirakelbabyn som gav sin mamma ett nytt liv
There was a girl named Lisa
En trygg famn för Lisa
Klockan klämtar för de föräldralösa barnen
A Oasis Of Grace In The Darkness
Grace is a thought that can change the world
Saving Grace - How to make a good investment



Text och Foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Postat 2013-06-27 10:03 | Läst 14888 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Är vinnarbilden i World Press Photo of the Year 2013 fejkad eller inte?



Just nu debatteras det ganska vilt om Paul Hansens vinnarbild i World Press Photo of the Year 2013 är fejkad eller inte. Du kan själv följa den stundtals ganska så infekterade debatten här: http://www.extremetech.com/extreme/155617-how-the-2013-world-press-photo-of-the-year-was-faked-with-photoshop

Självklart hoppas jag att Paul inte har dragit allt för mycket i spakarna och att han får behålla sitt pris. Även om jag inte är riktigt förtjust i hans arbetsmetoder så verkar han var en sympatisk människa. Det finns egentligen bara en sak att göra för Paul och det är att redovisa råbilden från det aktuella fototillfället. Gör han det får säkert hans belackare stå där med sin skam.

På sätt och vis hoppas jag ändå att debatten ska mynna ut i en sansad diskussion om hur mycket arbete man ska få lägga ned på en dokumentärbild i ett bildbearbetningsprogram och hur mycket man ska få regissera sina dokumentärbilder innan de tappar sin autenticitet.

<Edit> Om det skulle ha undgått någon vill jag passa på att tillägga att Paul Hansen har friats från alla anklagelser om bildmanipulation:  http://www.worldpressphoto.org/news/digital-photography-experts-confirm-integrity-paul-hansen%E2%80%99s-image-files <Edit>

De spejande poliserna på bilden har inget i övrigt med inlägget att göra. Men uppmaningen att inte åka dit i onödan gäller givetvis även för fotografer. Så länge som man har rent mjöl i påsen har man aldrig något att oroa sig för även om det skulle storma rätt så rejält.

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved 

Postat 2013-05-14 17:28 | Läst 8952 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Skrivande självhjälpsprofeter



När jag arbetar med en redaktionell text är det viktigt för mig att ha någon att bolla tankar med och som går igenom och korrigerar texten innan den publiceras.

Jag är mycket glad och tacksam över att jag har en mycket bra och kunnig redaktör i min absoluta närhet. En redaktör som ger mig goda råd och som ger riktigt bra synpunkter på mina texter. Jag tror att det är ganska så osvenskt att jobba mot en redaktör, många frilansande reportrar och skribenter som jag mött är i vart fall skrivande självhjälpsprofeter som blir fly förargade om de får synpunkter på sina perfekta och i sina egna ögon genomtänkta texter.

Själv är dock inte bäste dräng i det här sammanhanget och det kan vara bra att svälja stoltheten och ta ett par steg tillbaka för att senare kunna ta flera steg framåt. Internationellt är det mycket vanligt att frilansande reportar jobbar mot redaktörer. För min del är det den absolut bästa skolan som jag kan få som reporter och det arbetsförfarandet har hjälpt mig att vässa min penna betänkligt genom åren.

Min redaktör kommer säkerligen att läsa det här inlägget och då passar jag även på att rikta ett stort och varmt tack till henne för all den hjälp och det stöd som jag har fått av henne genom åren!

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

Postat 2013-05-14 09:47 | Läst 7007 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Stillbildsfotograf på ett internationellt filmprojekt



Efter ett tips från en bekant har jag jag sökt ett arbete som stillbildsfotograf på ett internationellt filmprojekt med Gerhard Depardieu i huvudrollen.


Filmen kommer att spelas in i Grozny och Moskva. Inspelningen börjar den 18 maj och kommer att pågå i två månader. <EDIT> Min ansökan har precis accepterats för granskning vilket innebär att jag är ett litet steg närmare jobbet :) <EDIT>

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

Postat 2013-05-08 10:51 | Läst 5100 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa