"Måla med ljus"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

It’s Only Rock ’n’ Roll (but I Like It)



I år är det 40 år sedan som jag började fotografera på lite mer allvar, och redan från början fastnade jag för rockfoto. Många kända och okända band och artister har passerat framför min kamera sedan dess. Många bilder har hamnat i tidningar, magasin och en hel del av bilderna har använts av banden på skivor, webben, posters und so weiter.


Det är framförallt mitt stora musikintresse som gjort mig intresserad av rockfoto, och tack vare kameran har jag oftast kunnat stå längst fram, där man förövrigt ska stå på en konsert! När jag fotade det amerikanska metalbandet Disciple (bilderna) hade jag tillgång till hela scenen, och kunde på så vis även fotografera bakifrån scenen.


Bandet var mycket nöjda med bilderna och de har använt många av dem i sin marknadsföring, två av bilderna var även posterbilder för deras USA-turné. Från början var bilderna i färg men jag var nyfiken på hur de skulle se ut i svartvitt (som jag föredrar) och bestämde mig för att göra dem i svartvitt.




Trots att det är 40 år sedan jag började, tänker jag inte pensionera mig som rockfotograf. I sommar är jag återigen festivalfotograf på Gullbrannafestivalen, och jag ser fram emot att träffa gamla vänner och knyta nya kontakter med band.


Text och foto: Mikael Good

Postat 2022-06-18 11:09 | Läst 4110 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

EMPIRE 21 Strikes Back



Det har hänt ett otal gånger i musikhistorien att en riktigt bra skiva som aldrig nådde listorna upptäcks på nytt och får ett nytt liv och når en större publik. En platta som borde få den chansen är EMPIRE 21.


Senhösten 2014 släppte det svenska hårdrocksbandet EMPIRE 21 sin självbetitlade debutskiva. Trots att skivan hyllades av recensenterna fick den aldrig ordentligt med luft under vingarna och lyfte aldrig. Men en liten och trogen skara som anser att EMPIRE 21 är ett av 2000-talets bästa skivsläpp vad gäller tyngre musik har regelbundet promotat den i olika medier med förhoppningen att fler ska upptäcka den.

Jag föreslår att du letar upp EMPIRE 21 på Spotify och ger den en genomlyssning. Gillar du tyngre rock kommer du nog inte att bli besviken. Tyvärr är Spotify dåliga på att betala artister för deras musik. Det bästa sättet att stödja artister och se till så att ny musik släpps i framtiden är genom att köpa skivor. Vad gäller EMPIRE 21 finns den fortfarande att få tag på CD, och den går att ladda ned på iTunes. Tyvärr finns den inte på vinyl, men om intresset för skivan blir tillräckligt stort kanske det inte är omöjligt med en nyutgåva på vinyl!

Ett smakprov från skivan - EMPIRE 21 - "All Is Lost"




Text och Foto: Mikael Good



Postat 2020-08-14 09:29 | Läst 5278 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

När ljuset tryter behövs ljusstarka objektiv



Förra året fotograferade jag ett 50-tal konserter. Jag fick vara med om en hel del sköna konsertupplevelser och fick upptäcka ny musik. Men trots att jag har hållit på med rockfoto sedan 1980-talet upplever jag att det blir allt svårare att få ljuset att räcka till.




Det blir allt svårare att fotografera inomhuskonserter, och det ställs allt högre krav på utrustningen. Tidigare har jag använt objektiv med ljusstyrka 4 med gott resultat och jag har klarat mig med 1/250 och 3200 ASA, och har kunnat vänta in rätt ögonblick och vetat att bilden suttit där den skulle. Men i takt att konserterna blir mer av en helhetsupplevelse med stora LCD-skärmar, ljus, rökmaskiner och andra effekter har jag fått tänka om. Många gånger har jag fått kassera bilder för att ljuset försvann precis i fotograferingsögonblicket. 



Idag finns det som tur är många ljusstarka objektiv att välja på, problemet är att de flesta av dem är gigantiskt stora. Jag jobbar oftast med två kameror och vill inte ha extra blytyngder runt halsen, eller i fotoväskan för den delen. Därför har jag valt att i så stor utsträckning som möjligt köra samma objektiv på Leica M som på Sony. För att kunna göra så har jag en Techart Pro LM-EA7 autofocus adapter M – E AF till min hjälp.  Förra sommaren använde jag kombinationen 7artisans 28mm f/1.4 ASPH M-objektiv och Techart Pro-adapter på en hel del konserter. 



Fokuseringen fungerade ypperligt på min A7rII, och den ställde skärpan snabbt och rätt utan att tveka. I dag har jag en Sony A9 och kombinationen är ännu mer klockren, ögonfokusen gör att skärpan sitter rätt. Men om vi återgår till förra året så bevakade jag en konsert med den amerikanska Hip-Hop artisten Lecrae. Min vana trogen hade jag lyssnat in mig på hans musik och kollat igenom några Youtube videor för att vara förberedd på vilka bilder det skulle kunna bjudas på.



Konserten var mycket bra. Lecrae och hans DJ var på spelhumör, och fick genast med sig publiken. Jag älskar att fota konserter med mycket närvaro och samspel mellan artist och publik, och det bjöds det rejält på under konserten. Lecrae är en mästare på rap, och han bjöd på ett riktigt grymt flow. Det är alltid kul att få se en världsstjärna på en relativt liten scen, det brukar borga för närhet, intimitet och ett grymt tryck. Precis så blev det den här kvällen och Lecrae bjöd på en av förra årets stora konsertupplevelser.



Jag hade fotopass och fick möjlighet att fotografera under soundcheck, och jag begränsades inte heller av tre låtars regeln. Under konserten kunde jag röra mig relativt fritt, och jag tog många fler bilder än vad jag har presenterat här. Det är inte omöjligt att några av dem dyker upp i bloggen framgent.



Jag hade med mig två kameror till konserten en med ett 70-200mm och en med ett 7artisans 28mm. 70-200mm använde jag till porträttbilden, övriga bilder är tagna med 28mm. 



Text och foto: Mikael Good

Postat 2020-05-26 12:11 | Läst 9510 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Rock'n'roll kameran är fortfarande redo för nattpasset



Förr brukade jag ha en kamera i många år. Men på grund av den tekniska utvecklingen byter jag kamera lite oftare, men det händer att jag håller fast vid en kamera en längre tid för att den är unik och tillför lite extra till bilderna.



I och med att de spegellösa digitalkamerorna kom valde jag att lämna det axeltunga Canonsystemet, och gick först över till Panasonic och sedan till Sony. Min andra Sonykamera var en A7s. Den kameran var egentligen tänkt för filmare, men i och med dess fantastiska egenskaper på höga ASA är det även en utsökt kamera för rock- och reportagefoto. Och det var en del fotografer som köpte den som komplement till sina Canikon-system av den orsaken.



Jag har haft min A7s i snart fem år och trots att utvecklingen har sprungit om den på många punkter är den fortfarande klassledande på höga ASA. Jag har levererat bilder som tagits på 51200 ASA, utan klagomål på bildbrus. En av de bilderna drogs upp stort över löpet! Kombinerar man A7s med en riktigt ljusstark glugg så har man nästan en ljusförstärkare. I den här videon får du en demonstration av kamerans imponerande lågljusegenskaper.



A7s är liten och smäcker och dess sensor på 12 megapixel gifter sig förutom med Sony FE-optik riktigt bra med adapterad M-optik. Jag körde ofta Voigtländer 15/4.5 med Sonyn, det var skarpt ända ut i hörnen. Idag använder jag främst en A9:a och en M 240.  Den förstnämnda kameran är bra på höga ASA, men den är långt ifrån lika bra som A7s. Därför händer det att jag dammar av min A7s för konserter och reportage i lite skummare miljöer, där A9:ans lågljusegenskaper inte riktigt räcker till.



Just konserter har varit och är mitt primära användningsområde för A7s. Jag har levererat mängder av konsertbilder tagna med A7s och FE 70-200/4 G OSS genom åren. Kravspecen på bilderna har ofta varit kamera med småbilsformat med minst 16 megapixel. Jag har kommit runt den specen genom att framkalla bilderna i 125% i ACR. Bilderna har i vart fall fungerat att dras upp i riktigt stora format trots att de i många fall tagits på höga ASA. De största bilderna som tagits fram har varit 3x4 meter!



Rockfoto är en av de mest eftertraktade fotostilarna, och det är svårt att få tillträde till konserter. Genom åren har jag dokumenterat mängder av konserter och blivit bekant med många artister, vilket har öppnat dörrar för mig. Det händer faktiskt att jag har tackat nej till att dokumentera konserter. Det beror främst på tidsbrist samt att jag skulle begränsas till tre låtar i fotodiket. Jag avskyr att stå och trängas i ett fotodike, och har tackat nej av den anledning. I vår och somamr är tyvärr alla konserter som jag skulle bevakat inställda, och förutom att jag går miste om en hel del bra musik blir det ytterligare ett surt ekonomiskt avbräck på grund av den eländiga coronan... 



Det kanske är en och annan som ställer sig frågan om det är värt att köpa en Sony A7s idag? Mitt svar är – får du den för runt 5000 kr är den värd priset, men betala inte mer. Det är en annorlunda kamera, den har sina fel och brister, men för den som vill simma lite mot strömmen är det en bra kamera som det går att jobba kreativt med. Sätter du ett ljusstarkt vidvinkel på kameran får du en perfekt och smidig kombo för reportage i dunkla miljöer, och A7s är fortfarande en riktigt bra kamera för konserter. Autofokusen är inte den snabbaste men den sätter skärpan rätt även i krävande ljussituationer.





Alla bilderna i inlägget är tagna med en Sony A7S..

Text och foto: Mikael Good

Postat 2020-05-16 18:20 | Läst 10131 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Lasse Åberg fyller 80 år idag



Idag fyller Lars Gunnar "Lasse" Åberg 80 år. Lasse föddes i Hofors den 5 maj 1940 men flyttade till Stockholm som liten. Lasse har många strängar på sin banjo, han är multikonstnär, grafisk formgivare, skådespelare, regissör, musiker med mera.



Lasse Åberg är främst känd för svenska folket som Trazan Apansson från barnprogrammet Trazan & Banarne och som Stig-Helmer Olsson från Sällskapsresefilmerna. Tillsammans med Klasse Möllberg som spelade Barnarne i Trazan & Banarne, och gitarristen Janne Schaffer bildade han 1980 det i år 40-års jubilerande bandet Electric Banana Band, sedan dess har de spelat in flera skivor och genomfört flera turnéer tillsammans.

I samband med att Lasse Åberg fyller 80 år visar SVT en dokumentär med glimtar ur hans långa och unika karriär. Dokumentären "En ängslig gosses memoarer" består av två timslånga avsnitt med klipp från Lasses långa karriär samt intervjuer med vänner och bekanta till Lasse. Dokumentären går att se på SVTPlay



Slutligen vill jag passa på att önska Lasse Åberg en riktigt trevlig födelsedag!



Text och foto: Mikael Good

Postat 2020-05-05 17:00 | Läst 6239 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
1 2 3 ... 13 Nästa