Julhälsning från en quokka

Den 23 december åkte vi till en ö utanför Perth/Fremantle som heter Rottnest Island. På ön finns ett mycket charmerande pungdjur som heter quokka. De har inga naturliga fiender och har dessutom blivit väldigt vana vid människor. Det är dock strängt förbjudet att mata dem, men de hänger gärna runt platser folk fikar. 

Quokkan har halvstora ungar så här års. Ungen håller sej till mamma under hela sommaren och när den vill sova kör den ner huvudet i pungen.

Nyvaken quokka som nog blev lite störd av att jag smög nära dem. Bilderna är tagna med 24-105 mm. När jag hade 100-400 på kameran fick jag hela tiden backa för att få bilder på dem.  Om man satte sej på huk kom de ofta fram och kollade på vad man gjorde.

Den här quokkan är på väg in i presentaffären...kanske vill den handla en julklapp till någon speciell liten varelse....

För visst ser den här unga quokkan ut som ett barn på julafton....precis innan tomten kommer. Kanske blir det några extra goda fikon till middag. Just fikonträd fanns det väldigt gott om på ön och de verkade frossa i dessa frukter.

GOD JUL allihopa

och GOTT NYTT ÅR! (om inte wifi är med mej så jag hinner med en till hälsning)

Hälsningar Lena

En kort rapport från Fremantle, Western Australia

Vi har landat i Fremantle på Australiens västkust, strax utanför Perth. Dagen bjöd på behagliga 25 grader med en del små moln och sval bris från havet. Det var befriade lite juldekorationer i den charmiga staden, där vi har trampat gata upp och ner idag.

En underbar familj med regnbågslorikiter var bland det första jag fotade när vi gick ut i staden i morse. De bodde i en palm vid ett minnesmonument och vi hittade dem för att ungen skrek ihärdigt efter mat. De kikade ut och poserade fint tillsammans.

Vi har sett vissa spår av svenskt "hantverk" under dagen som t ex allt porslin från IKEA där vi bor och denna gamla Volvo på en tvärgata. Undrar om det är en slump att den är skyltad som den är?

Det råder ingen tvekan om att man är i Australien när det sitter rosa kakaduor i lyktstolparna.

Hej så länge,

Lena

En tur i Skåne

Eftersom evenemanget OnLocation uatnför Helsingborg hade program till ca 18, hade jag kommit fram till att det inte var läge att köra hela vägen hem till Knivsta på söndag kväll. Jag stannade i Skåne en natt till och gjorde en tur på måndag förmiddag för att se vad jag kunde hitta. Det här huset kändes skånsk för mej.    

Redan innan helgen hade jag bett Peter Dahlén om tips på var jag kunde åka för att spana efter rovfåglar. Jag fick flera utförliga instruktioner med kartor och mer goda råd då vi möttes under helgen. Aftonfalk skulle det kanske kunna finnas. Jag kunde nästan höra Peters ord "-De brukar sitta på kraftledningen..." när jag kom till vad jag tror är rätt plats (det var skyltat mot ett katthem). OK, den hade ju inte varit där på några dagar, så jag for vidare.

Jag krypkörde genom Skånsk lantbruksbygd...spanade in några rådjur på långt håll...en rovfågel av okänd art som försvann bort. Jag hade rutan nere i bilen, men när jag passerade denna var det bara att stänga. Flytgödsel... och vindriktningen var helt fel.

Det blåste rätt bra ute på fälten och jag beslutade mej för att åka till Utvälinge. Det stället hade Peter pratat gott om även om bron ut till ön skadats i senaste stormen och var stängd. Här fanns det fåglar och det första som for upp var en häger.

Vitkindade gäss passerade.

Det blåste rejält och änderna tycktes mest nöjesflyga över det grunda vattnet. En pilgrimsfalk på marken och storspov i vattnet fanns där också, men avståndet var för långt för att jag skulle bli nöjd.    

Mera änder. 

Från Utvälingen åkte jag till Kullaberg, mest för att jag aldrig varit där och ville se stället. Här sken solen och naturen var dramatiskt med stup och klippor ner mot havet.

Jag vandrade runt en del och kände att jag egentligen inte hade så mycket tid som jag skulle velat ha på detta ställe. Det hade också varit fint att komma hit på kvällen eller ännu hellre tidigt på morgonen (det får bli nästa gång)

Ner hit gick jag i alla fall och spanade en stund. Det låg ejdrar i vattnet.

På en klippa samsades trutar och skarvar.

Plötsligt flög denna upp och jag fick några bilder när den försvann bort. Den här bilden har jag delat med några fågelkunniga för att artbestämma den, men de är osäkra. Ung blå kärrhök eller möjligen en hybrid är senaste budet. Stäpphök var uppe till diskussion men färgerna stämmer inte och stjärten är för kort. 

Den försvann bort upp mot fyren och jag gick till bilen för att köra hem, 7 timmar. Synd att det är så långt för det finns mycket fint att se i södra Sverige.

Kaprifolen blommade fortfarande och hösten kändes inte alls så påträngande som hemma. Tack Peter för alla fina tips du delade med dej av. Jag hade en väldigt fin förmiddag och kommer gärna tillbaka till Skåne.  

Hälsningar Lena

Från Jukkasjärvi till Gammelstaden, Luleå. Sista anhalt

Från Icehotel 365 promenerade vi ca 900 m för att se Jukkasjärvi kyrka. Vi gläntar på dörren till klockstapeln och skymtar kyrkan.

Kyrkan uppfördes 1607-08 men blev inte helt klar förrän 1785 då orgelläktaren byggdes. Kyrkan har renoverats flera gånger och golvet är omlagt. 

Altartavlan är betydligt nyare. Den är gjord av Bror Hjorth och var en gåva från LKAB till kyrkans 350-års jubileum 1958.

Vi är helt ensamma i den vackra träkyrkan.

Låsmekanismen på kyrkodörrens insida belyst med mobiltelefon

Från kyrkan gick vi till en stor kåta där man kunde köpa renburgare eller wrap med röding samt stekt potatis. Det var mysigt men vi hade egen lunch och drog snart vidare. Några renar in en inhägnad hade viss potential att bli den sista "dagens ren" men nej, renar gör sej inte bakom fårstängsel. 

Vi körde vidare mot vår sista anhalt på denna resa, Gammelstad utanför Luleå. Vi hade bokat ett rum på Gammelstads gästhem (inte en stuga). När vi kom dit strålade solen och det var 21 grader varmt, semesterrekord sista dagen. Av med det varma understället och ut på promenad.    

Det finns inte bara en handfull röda stugor utan hela 408 stycken, i nästan ursprungligt skick. Det är den största och bäst bevarade kyrkstaden som finns, vilket gjorde att Gammelstads kyrkstad numera finns med på Unescos världsarvslista. 

De av er som följer bloggar här på FS har antagligen sett Per Lundströms fina bilder från denna plats. Jag minns i alla fall fantastiska vintermotiv med snötyngda stugor och norrsken bakom kyrkan. 

Vi vandrar runt bland stugorna och de flesta verkar väl underhållna.

Det var allt från vår resa genom norra Skandinavien. Från Luleå körde vi direkt hem nästa dag. När vi rullade in på vår gata i Knivsta hade vi kört 447 mil. 

Hälsningar Lena

Tromsö

Mitt i Tromsö hittade vi den här vackra mosaiken.

Så här ser det ut IRL. Bron, kyrkan och bergen i bakgrunden, minus det flammande solen. Tromsö ligger 300 km norr om norra polcirkeln och ca 2100 km söder om den geografiska nordpolen.

Det låg en hel del båtar i hamnen. Inte bara segelbåtar utan även fiskebåtar i olika storlek. Fiske är fortfarande en viktig inkomstkälla här.

Tromsö har gott om gamla trähus blandat med nyare byggnader. Även om det brunnit här som i många andra städer så finns det en hel del kvar.

Man bygger också nya trähus i gammal stil och underhåller de äldre träbyggnader man har. Vi vandrade gata upp och gata ner och jag skulle förstås kunna visa kyrkan, rådhuset och alla de byggnader som turisterna flockades runt, men det känns lite trist. Ni får se det jag fastnade för istället.

Tromsö kallas också "Porten till Ishavet" för att det har startat många olika expeditioner från denna ort. Det kan man bl a se på Polarmuseet, som förstås också vittnar om den valfångst man ägnat sej åt i dessa områden. Det går fortfarande att köpa valkött i livsmedelsaffärer och i saluhallen. Den är nu märkt Lofotenval.   

Hur många kändisar skulle posera med en död val nu?

I ett välbevarat gammalt trähus hittade vi ett mycket intressant ställe som hette "Perspektivet museum". Det var tre våningar med olika fotoutställningar, gratis inträde och enklare fika på bottenplanet. Dessa bilder kommer från utställningen Red Utopia och visar människor från olika länder som fortfarande håller kommunismens fana högt. 

Den verkliga "guldskatten" hittade vi på plan tre, utställningen Gatelangs. Det var fotografen Knut Stokmo som varit etablerad som familjefotograf mm i Tromsö sedan 1968. Dessa bilder kommer dock från hans ungdom och visar vanligt folk och hur de levde i Tromsö under 50-60 talet.   

Den här bilden hette något i stil med "bra torkväder" och visar tvätt hängandes jäms med isbjörnsskinn. Det fanns mycket bilder samt ett rullande bildspel och vi blev kvar en lång stund på plan tre. Antagligen det mest intressanta vi hittade i Tromsö denna dag. 

Dagens ren stod utanför Burger King på gågatan och var helt blanksliten på mulen. 

Tromsö har världens nordligaste bryggeri, Mack. Det hade min sambo tagit reda på och dit skulle vi. Vi gick en guidad tur som inte var så tokig för den hade en film som beskrev bryggeriets historia, och samtidigt visade en del historia om Tromsö. Ölhallen fanns kvar i de gamla byggnaderna, tack och lova hade de även fyra sorters cider för den som mej och inte gillar öl. 

I de gamla byggnader som bryggeriet startat sin verksamhet i hade man en stor butik samt ett mikrobryggeri. Där fick vi en lektion i öltillverkning. Musik var tydligen en viktig del i processen....

Om jag minns rätt var det här ett av kärlen för mäskning och vörtkokning, då man sätter till humle. Det som speglas i kopparkärlet förutom fotografen är vinylskivor. Man spelade musik under processen och artistvalet noterades på etiketten till varje flaska. Det måste vara en konst det där med öl....

Tacka vetja gott färskvatten och det kunde man hitta i fontänen. 

Hej så länge,

Lena