B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Skaldjur

Man behöver ju inte lägga dem på tallriken. Den här hummern var alldeles för liten för att ens bli upplockad, men posera kunde den.

En vanlig krabbtaska fast när jag tog den här bilden var jag mest ute efter de små räkorna som dansade på krabbans skal. Innan jag hade fått fokus på dessa små hade de dansat iväg tyvärr.

Eremitkräftor hör till mina favoriter. Ett djur som bär runt på ett skal som något annat djur gjort.

Trollhummern är vacker med sitt röda skal med klarblå detaljer.

Den här är jag osäker på men det kan vara en spindelkrabba.

En simkrabba med vackert skal.

Det här är antagligen en mycket liten simkrabba, men jag kan ha fel.

Avslutar med en vacker eremitkräfta som håller på och undersöker ett tomt skal. Den kanske ska byta bostad, vem vet?

Hej så länge,

Lena

Postat 2017-11-12 16:31 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Fiskar

Under helgens dyk mötte vi inte vara bläckfiskar utan också en del fiskar. Här kommer ett axplock. Först en smörbult. Det finns många olika sorter och det kan möjligen vara en svartmunnad smörbult.

Det här är i alla fall en leopardfläckig smörbult. Man hittar dem ofta så här, i skrevor.

Kantnålen inbjuder till lek med kort skärpedjup.

Den här långsmala fisken är släkt med sjöhästar.

Den här besynnerliga lilla fisken är en skäggsimpa. De simmar mycket ogärna och man ser dem oftast ligga helt stilla eller "kravla" fram på botten.

Om ni undrade varför den var så suddig mitt i ansiktet på förra bilden är det för att den har en ganska lång nos. Rätt charmig eller hur?

Här bor två tejstefiskar i en skreva och jag försöket länge rikta en smal stråle blixtljus in i skrevan. Det blev inte riktigt som jag ville och fiskarna tröttnade helt på mej.

Avslutar med en liten knot. Den rör sej över botten med fenstrålarna som ser ut som krokar. Den här är bara några centimeter lång och vi såg den på nattdyket i Gullmarn. En fisk som jag nog bara sett i norska vatten förut.

Hej så länge,

Lena

Postat 2017-11-08 20:43 | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Dyk 1000 och möte med de små bläckfiskarna

Dykare skriver loggbok och i fredags loggade jag dyk nr 1000. Det var inte speciellt på något sätt och vi hittade inte något spektakulärt vid Släggö i Lysekil. Det var inte förrän på kvällen och dyk 1002 som vi hade turen att hitta tioarmad bläckfisk. De är små och lever den mesta tiden för djupt men på senhösten kan man hitta dem om man ger sig ut och dyker i mörkret i t ex Gullmarn.

De gnistrar i olika färger i skenet av lampor och blixtar. När de tycker dykaren blir för jobbig med sin kamera gräver de ner sej i sand/lerbotten. Den här var ungefär 5-6 cm lång och bestämde sej för att gömma sej. 

Ganska snabbt syns bara ögonen och den använder t o m två armar för att dra sandkorn över sej och bli nästan helt osynlig. Vi simmade vidare och lät den vara ifred i sanden. Finns det en borde det finnas fler.

Det fanns flera. Bara några minuter senare hittade vi en ny individ. Det är samma art som ovan men den har ändrat färg. Det gick blixtsnabbt och vi fick se många prov på det. Ena stunden kunde de vara ljusa med metalliskt gröna och blå fläckar.

I nästa ögonblick var de mörkröda med orangefärgade fläckar och en del glänsande gröna prickar.  De har tre olika celltyper i huden som reflekterar flera olika färger vardera samt kan ge metallglans i silver, guld, blått eller grönt. Genom att kombinera de olika celltyperna och ändra formen på en av dem kan de byta färg på ett spektakulärt sätt. 

De små bläckfiskarna simmade lojt längs botten och vispade tyvärr upp en del grums i vattnet. Här kan man se de åtta armarna och två extra tentakler som är hopringlade "i mitten".  

Det är vårt första möte med dessa små juveler och det tog väldigt lång tid innan vi fick chansen. Nu vet jag precis hur jag vill fota dem nästa gång...Hoppas det inte krävs tusen dyk till för det bara.

Här vispas det bra i sanden och dessa små korn ger upphov till "backscatter" när man fotograferar med blixt. Som att den vet hur mycket svårare det blir att få till en bild. Många av bilderna är ganska mörka och det går förstås att använda blixt så det ser ut som på dagen, men jag vill gärna ha kvar lite av den ombonade mörkerdykskänslan. Släcker man alla lampor kan man uppleva mareld som en liten bonus.

Efter 76 minuter i vattnet vid en liten båthamn som heter Jordfall vadade vi upp på land. Det var fullmåne och riktigt mysigt.

Hej så länge,

Lena

Postat 2017-11-06 21:05 | Permalink | Kommentarer (16) | Kommentera

UV-fotoworkshop i "dimma"

I helgen hade Jonna Bergström och Tobias Dahlin undervattensfotoworkshop i Gullmarn. Vi har varit anmälda i minst ett halvår och hade verkligen sett fram emot denna kreativa långhelg med dykning och foto tillsammans med intressanta och roliga undervattensfotografer. Solen strålade...

...och på Fossens camping har dykarna t o m fått en egen plats att hålla till på, tillsammans med hundarna. Så här års är det fortfarande varmt i vattnet (ca 14 grader) och sikten brukar vara rätt bra....men det var den inte just denna helg. Föreställ er att ni ska på landskapsfotoworkshop och det är så kraftig dimma att det är svårt att orientera sej....inga strukturer framträder, bara dimma......så såg det ut under ytan i Gullmarn.

Det går att fota makro (en del motiv i alla fall) och på nattdyket på lördags kväll fastnade denna trollhummer på minneskortet. Vi experimenterade också en hel del med "egen vitbalans" och helt galna färger, det var ju trots allt en workshop. De bilderna får nog ligga í arkivet så länge...

Hälsningar Lena

 

Postat 2017-10-11 19:00 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Semestercollage

Det blir mycket bilder när man är borta ett par veckor så jag avrundar vår resa till British Columbia med några collage. Hunden med de blå ögonen hette Nanuk. En jättelik blandras med bl a siberian husky, därav de blå ögonen. Har man hund och bor i vildmarken är det stora hundar som gäller, för de ger sej pumorna inte på...

Blandar med lite makro från den våta världen. De små röda anemonerna i högra övre hörnet heter jordgubbsanemon och jag kan avslöja att den lilla fisken bredvid den färggranna snäckan såg jag inte när jag tog bilden, den blev ett bonusdjur.

Sheryl med parter uppe till vänster är amerikanska kråkor. De påminner om korpar men är betydligt mindre. Den vackra ormen var stammis på kvällar och nätter då den alltid låg ringlad på ett varmt rör under en trappa tillsammans med en eller flera kompisar.

Nakensnäckor, fiskar och räkor fanns det gott om och även om sikten var dålig ibland går det alltid att fota smått. Då fungerar Canons 60 mm makro alldeles utmärkt för både fisk och små nakensnäckor.

Goda vänner på Rendezous med hunden Sam, en annan stor korsning, denna med misstänkt rottweilerinslag. Sam älskade råa morötter och fick alltid en när vi la ut med båten varje morgon. Han vaktade stället när vi var ute men en dag när vi kom hem satt det ett visitkort i ytterdörren.....Någon som kunde "prata med hundar".

Hälsningar Lena

Postat 2017-08-31 18:51 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera
1 2 3 ... 33 Nästa