B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

En färgexplosion i plus 28 grader

Det har varit mycket vitt, toner av blått, is och snö på sistone. Vi har haft vacker vinter och har det fortfarande i stora delar av landet. Men jag kände plötsligt för färg, massor av färg. Mitt bland alla vintermotiv bryter jag därför av helt med en makrokollektion från Stora Barriärrevet. Det är ungefär ett år sedan vi var där och ibland känns det bra att drömma sej tillbaka. Föreställ er salta bad i + 28 grader med mängder av färggranna djur runt omkring, t ex en praktfull juvelabborre.

Färgerna kan vara helt spektakulära både på koraller och fiskar. 

En vacker hökfisk som poserar obesvärat. Just dessa fiskar är väldigt tacksamma att fota för de sitter ofta på upphöjda plaster och spanar. Man brukar få ta flera bilder innan de överger sin plats (för att simma en runda och sedan komma tillbaka). 

Anemoner som är mer eller mindre öppna och en fisk som är blå men också blank, vilket är en utmaning att fota med blixt. 

Ibland är det kanske inte färgerna som är det mest spektakulära.

Jag är ganska säker på att det här är samma art som bilden ovan, men det här är taget på natten då de är fullt öppna och "jagar" partiklar i vattnet med de små tentaklerna.

Den här kommer garanterat att vara mer öppen i mörkret, men vi hittade aldrig någon sådan på nattdyken vi gjorde. 

Det finns också en del spektakulära fiskar, som denna drakfisk. Dessa fiskar har spritt sej världen över och ställer till problem. Här hör den hemma och får vara ifred. 

Eller varför inte en liten muräna. Lägg märke till att den stöder hakan på en eremitkräfta (som tyvärr inte är riktigt skarp). Eremitkräftan såg jag inte när jag tog bilden utan den kom med på köpet.

Ibland får man med småfiskar på köpet och har man riktig tur är de skarpa. Huvudmotivet är en sjölilja, som är ett djur och inte en växt. Den rör sej med de långa fjäderlika tentaklerna, mest när det är mörkt. De simmar också i öppet vatten ibland. 

 

Det här är samma art som den lilla fisken vid sjöliljan, men den här gången såg jag den bland korallpolyperna och lyckades sätta fokuspunkten på den.

Några fler udda djur t ex en vacker plattmask som inte verkar sticka sej på sjöborren och till höger en ormstjärna som ringlar runt i en korall.

Öppningen hos en riktigt stor mussla.

Avrundar med en vacker liten fisk av okänd art...

...och ett par av de kanske mest kända småfiskarna på Barriärrevet, ocellaris clownfisk. Det orangefärgade i mitten på bilden till höger är munöppningen på deras anemon. 

Hälsningar Lena

Postat 2021-02-18 20:09 | Läst 334 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

Bläckfisken på badplatsen

Vi lämnade bokskogen och åkte till Hamburgsund. En kort färjetur tog oss till Hamburgö och vår nästa dykdestination, Hamburgö badplats. Solen strålade och det var riktigt mysigt. Sikten i vattnet såg dessutom väldigt mycket bättre ut här än i Gullmarn.

Först en sen lunch. Eftersom vi skulle göra två dyk och det sista när det blivit mörkt, skulle det bli sen middag. Lika bra att äta ordentligt, så det blev grillad bratvurst med bröd och räksallad. 

Först gjorde vi ett dyk i dagsljus. Det är sandbotten som övergår i fint grus och snäckskal lite längre ut. Botten är ganska ljus och plattfiskarna smälter in förvånansvärt bra. De ligger ofta helt stilla och man kan fota dem i lugn och ro. 

Jag tror att det här är en liten smörbult. En utmaning att sätta fokus på för de simmar lite knyckigt hit och dit. Den är bara några centimeter lång. Bakgrunden ser mörkt ut för att vara i dagsljus, men det är i närheten av en bergvägg. 

En liten stensnultra är lättare att fånga på bild för den rör sej mer förutsägbart. 

Det mest spännande vi hittade på detta dyk var nog den stora valthornssnäckan som faktiskt såg ut att vara mitt i äggläggningen. 

Den här bilden är tagen ca en kvart senare och nu verkar den ha slutat lägga ägg och den har flyttat sej på ägghögen. Vi avslutar dyket efter mötet med snäckan och går upp. Vi fördriver tiden till solnedgången genom att åka och fylla luft på ett dykcenter i Hamburgsund. Dessutom försöker jag få en bild på de gärdsmygar som håller till i buskarna vid badplatsen, men det blev ingenting av det. Vi väntar till ca halv sex. Då börjar det bli rejält mörkt och en stor måne har precis blivit synlig. Trots månen riggar vi en pannlampa i en stolpe på badplatsen, det kan bli väldigt mörkt när vi kommer upp annars.

Varför vill man då egentligen dyka när det är kolmörkt i vattnet? Jo, då är det helt andra varelser som är aktiva. Det var förstås ordentligt med mareld men det har jag inte kommit på något sätt att fota än. Jag tror inte det går. Redan på grunt vatten stötte vi på flera tångsnällor. De är som ett grovt skosnöre och rör sej sakta i ålgräset, som ett vajande gräs. Svåra att få vettiga bilder på så vi simmade vidare.

Det fanns en massa eremitkräftor, krabbor, en hummer, vanliga simpor, småtorskar mm mm men de flesta simmade vi förbi. Vi letade efter något helt annat. En skäggsimpa fick dock vara med på bild bara för att de ser så coola ut. De håller sej helst nära botten så det blir tyvärr inte så bra bakgrund. Vi simmade runt i cirklar och det tog drygt 50 minuter innan Fredrik plötsligt signalerade med lampan...

...en liten röd bläckfisk. Äntligen! Det var ju dessa små 10-armade djur som vi åkt hit för att leta efter. Det finns två olika arter av dessa bläckfiskar på den svenska västkusten och jag tror detta är den mindre (Sepiola atlantica) för de förekommer på ganska grunt vatten.

De kan blixtsnabbt ändra färg och här tror jag den tyckte att jag kom för nära

Den blev snabbt röd igen och här hänger den precis ovanför botten och ser lite avvaktande ut. Totala längden är 4-5 cm

Helst vill jag att den ska simma en bit från botten så jag får en mjukare bakgrund.

Den är oerhört vacker och får mej att tänka på små prydnadsdjur i glas.  

Det är en del skrufs i vattnet men det beror mest på att vi är två klumpiga stora dykare som försöker röra oss runt den lilla bläckfisken. Erkänner att det är nog mest jag som rör upp skräpet när jag försöker hitta  bläckfisken i sökaren. Bilderna är tagna med 60 mm makro.

En bit högre upp i vattnet blir bakgrunden helt svart.

Det blir några bilder till av den spektakulära lilla varelsen innan vi avslutar dyket efter 66 minuter.

I morgon är det fredag....

Hälsningar Lena

Postat 2020-11-05 20:52 | Läst 1151 ggr. | Permalink | Kommentarer (16) | Kommentera

Småbåtshamnen i Jordfall

Just den här hamnen i Gullmarn har varit en av våra favoritdykplatser under många år. I helgen var vi där igen för våra sista sena höstdyk. Hamnen i Jordfall har nya ägare och de har fixat till det fint för både båtfolk, dykare och husbilsgäster.

Höstfärgerna gör platsen extra spännande.

Vi har ännu inte listat ut hur man ska ta sej till den bänken utan torrdräkt (eller väldigt rejäla gummistövlar).

Ibland brukar ett svanpar ligga här och "chilla". De hade gjort sej fint här denna dag men jag gillar stället ändå.

Vad hittar man då under vattnet? En av mina häftigaste undervattensbilder i svenska vatten är på ett gäng eremitkräftor som byter skal med varandra inuti ett gammalt däck. Det här är samma däck. Nu har det sjunkit djupare ner i dyn och en krabbtaska har för närvarande flyttat in. Sikten var rätt dåligt och det var väldigt mörkt när vi kom ner ca 8-10 m. 

Det var nästan lika mörkt som under ett nattdyk och kanske fiskarna har svårt att hålla koll på natt och dag, för den här sov. När man får närma sej så här nära och kan ta flera bilder med blixt råder det ingen tvekan, den sov och den fortsatte sova när jag simmade därifrån.

Samma typ av snultra och den här sov också. Den vilar dessutom mot en havsborstmask som fortfarande har gälarna utslagna. 

Gullmarsanemon finns det gott om när man kommer ner mot 15 m djup.

Cylinderrosorna hittar man djupare, vid ca 25 meter. De är för stora för 60 mm makro men jag tog några bilder i alla fall. Tänkte att vi gör ju ett dyk till och då har jag vidvinkel på kameran istället.

Smörbult finns det gott om och den här visade upp sej i all sin prakt med alla fenorna utfällda.

Efter en timme i det 10 gradiga vattnet var vi redo för en paus och lunch. Fredrik sköter den portabla gasgrillen och de efterlängtade korvarna. Vi måste också byta flaskor på våra paket för att kunna göra ett dyk till. Den fina toaletten med värme och möjligheten att tvätta händerna uppskattas också väldigt mycket av oss dykare. En klar förbättring mot utedasset som fanns här tidigare (även om det var bättre än ingenting).

Vidvinkel under så här dåliga förhållanden blir förstås en utmaning. Här är det i alla fall en liten simkrabba som vunnit en jackpott. " - En hel död krabbtaska bara till mej..." Sjöstjärnan ser dock ut att vara på väg mot samma måltid och inom kort kommer en hel del av havets andra rengörare också hitta hit.

En krabbtaska på en tross. Det finns en hel del grova rep och trossar till olika betongklossar här för det är en hamn och många av dessa hyser ett myller av djurliv.

Vi simmade förstås ut på den "öde" dybotten i mörkret och letade efter cylinderrosorna som vi hittade på första dyket. Vi simmade i cirklar ner till drygt 27 meter (djupare än vi var på första dyket) men hittade inte på dem igen. Typiskt, men sånt händer. Därför avslutar jag med två kära simkrabbor istället. Lägg märke till hur hannen håller en beskyddande klo runt sin flickvän.

Så här ser vår dykplats i Jordfall ut från ovan.

Sedan blev jag lite för nyfiken och måste styra ut drönaren över skogen som växer på udden. 

Jag tyckte det såg ut som en godispåse med de gröna och gularöda träden. 

Så här hade vi inte sett Jordfall tidigare. Nästa dag (lördag) besökte vi en annan dykplats, dock inte Släggö i Lysekil där Mats råkade befinna sej. 

Hälsningar Lena

Postat 2020-11-01 21:24 | Läst 1111 ggr. | Permalink | Kommentarer (15) | Kommentera

Prova-på-dyk bland gäddorna i Storaxen

Min systerdotter Anna är på besök. Hon har suttit instängd och jobbat i London under hela våren och vi tyckte absolut att det var OK för henne att komma till oss. Vi tog med henne till sjön Storaxen utanför Rättvik för att göra ett prova-på-dyk. Det första man gör är att plocka ihop utrustningen. 

Efter att ha bytt ut handleds- och halstätningar på min sambos gamla torrdräkt borde den funka även för Anna. Lite stor kanske men det justerar man för i vattnet...Just den där latextätningen i halsen gör att en del upplever stort obehag av att ha en torrdräkt på sej. Det måste ju täta runt halsen för att man ska hålla sej torr.

Sista genomgången innan dyk. Spotta i masken och skölj för att förhindra att den ska imma igen. En hel del annat pratar man också om men det är svårt att förstå innan man är under ytan och upplever känslan. 

De gjorde lite olika övningar på grunt vatten för att bli mer bekväm med den "konstiga" situationen att man ska andas normalt under vatten och hitta rätt avvägning i torrdräkten.  Efter en stund av inledande förvirring gick det jättebra för Anna och Fredrik låg hela tiden mycket nära för att kunna hjälpa till om det behövdes.

Så småningom kändes det som att alla var tillräckligt bekväma för en liten simtur i sjön Storaxen. Det som finns att se i denna pöl befinner sej mellan 0-4 m så vi kunde lugnt simma iväg på en tur bland näckrosorna.

Det finns en hel del gäddor i denna sjö och ni som sett bilder från Storaxen tidigare känner nog igen er. För en ocertifierad dykare som simmar ut på sin första tur är det dock något helt nytt.  

Här hittade vi en mycket liten gädda som nog trodde att vi inte kunde se den....

Jag hade den dock hela tiden i sökaren och fick komma väldigt nära. Bilderna är tagna med en Tokina 10-17 mm fisheye zoom (på 12 mm) så jag kunde nästan klappa fisken.

Gäddorna har sina bestämda platser och rör sej inte långt när man kommer och stör dem. Efter några bilder brukar de simma en långsam loop och sedan komma tillbaka till exakt samma ställe. Så är livet i den lilla sjön.

Jag hann inte experimentera och fota så mycket som jag brukar med det viktigaste på detta dyk var ju att Anna fick en fin upplevelse. Vi hoppas förstås på att hon ska gå en kurs och bli certifierad så hon kan följa med oss på dyk i Norge eller kanske i Storbritannien där hon bor just nu. Det finns en hel del intressant dykning där som vi inte sett ännu.  

Efter en heldag i sjön smakar det extra gott med mat och just denna dag hade vi bestämt oss för hamburgare i Falun på hemvägen. Just denna kedja har ju de godaste burgarna (svenskt kött dessutom) och att de serverade milkshake med päronsmak gjorde det till en perfekt avrundning. Vi hade nog inte gjort av med den energi som vi åt men Anna hade definitivt gjort det.

Hälsningar Lena

Postat 2020-07-26 22:54 | Läst 1766 ggr. | Permalink | Kommentarer (19) | Kommentera

En dykblogg till

Vi dök ytterligare två dagar förutom midsommarafton och så här kan en "fullt påklädd" dykare se ut. Även om det var varmt är det torrdräkt som gäller för det allra flesta som dyker i skandinaviska vatten. Det var bara 11 grader från 10 meter och djupare så den sitter inte i vägen och gör att man kan vara i vattnet betydligt längre utan att börja frysa. 

Fiskande tobisgrisslor var det gott om...

...och skarv fanns det ju förstås en del. Jag vet att de inte är så omtyckta men här tyckte jag de satt rätt så dekorativt på klippan.

Klippan med skarvarna hörde till Väderöbod, där vi åt lunch på midsommardagen. Halva ön är fågelskydd så där flög vi inte. 

Väderöbod har en fyrvaktarstuga och en del andra byggnader som det numera är ett sällskap som sköter om och underhåller. Det är enbart medlemmar som får lägga till på ön och vår dykbåt som har fått tillstånd att stanna för lunch.  

Om man leker lite med en drönare kan en fyr se ut så här.

Det var ju de som badade på lunchen och ville man dyka kunde man göra så här. Tyvärr bommade jag halva plattformen han dök från. Det var en del vådlig klättring för att komma dit men det brydde sej inte den här grabben om.

Vi fick också besök av en liten pigg rosa haj under lunchen. Här simmar den lugnt med pappa. 

En liten hummer tyckte det var OK att posera för en bild under en klippa med sjöpungar.

Jag satte på 60 mm makro sista dagen för att få en annan typ av bilder. Det är också enklare när det är dålig sikt. Här en sjöborre som har alla sina slangfötter ute. 

De färggranna anemonerna som jag inte kan motstå.

Bägarkoraller blir fina motiv men sitter ofta med helt hopplös bakgrund och de är ju till stora delar genomskinliga så tentaklerna "försvinner" lätt mot bakgrunden. De här hittar man inte förrän man kommer djupare än 20 m men där kan de finnas rikligt.

Det här är en äggsamling från någon typ av nakensnäcka. Antagligen har de lagt äggen under våren/försommaren då de är mycket aktiva. Jag har dock inte en aning hur lång tid det tar innan de kläcks. 

Här ett annat äggnystan och en liten räka som gillar att hålla till här. En äggätare kanske.

Leopardfläckiga smörbultar hittar man ofta i små skrevor. Här låg det ett helt gäng. Jag misstänker att de är fulla med ägg. 

Det är nästan så man kan ana sej till äggen i den här fisken (eller så har de en diet som innehåller mycket orange...).

Öronmaneterna inbjuder till foto även med makro men jag nöjer mej med att visa en.

Vi såg även en del brännmaneter och den här hittade vi precis i slutet av ett dyk. Vackert gul med långa brännande trådar, men det gör inte så mycket när man är ordentligt påklädd. 

Som jag berättat om förut har dessa maneter ibland små följeslagare som kan leva bland trådarna utan att bränna sej. Perfekt skydd för de små vitlingarna. Det blev en stunds "kurra-gömma-lek" för att få en vitling på bild, vänd åt rätt håll och någorlunda skarp. Det var allt för denna gång.

Hälsningar Lena

Postat 2020-06-26 17:02 | Läst 2260 ggr. | Permalink | Kommentarer (17) | Kommentera
1 2 3 ... 40 Nästa