Acceptera mörkret V

Det snöade lätt när jag kom ut på parkeringen och ljusen på idrottsplanen lyste upp bakom träden, allt lindades in i mjuk dimma så jag bestämde mej för att acceptera mörkret än en gång och tog två bilder.

Hälsningar Lena

Highgate cemetery i svartvitt

Jag hade plockat fram ett antal andra bilder för att göra ett inlägg, men kom av mej lite av dagens händelser. Det jag hade tänkt skriva om kändes inte passande. Jag tog istället fram de svartvita bilderna som jag valde ut från bergravningsplatsen Highgate Cemetery, som vi besökte i början av januari. 

Det var några bilder som jag tyckte redan när jag stod på platsen att de skulle passa i svartvitt. 

Bilderna är ganska mörka, men träden, de vildvuxna buskarna och mängder med slingrande murgröna gjorde begravningsplatsen mörk, men det var också fridfullt och det kändes passande bland de gamla gravarna.

Många vilar här och även om begravningsplatsen är gammal förekommer det fortfarande begravningar här, som besökare uppmanas att respektera. 

Dessa mausoleum hör till Circle of Lebanon, som jag även har visat i färg i ett tidigare inlägg.

Naturligtvis finns det historier om spöken på ett sånt här ställe. Den här bilden är tagen på östra sidan av begravningsplatsen, där Karl Marx ligger tillsammans med sin fru, dvs den ursprungliga graven. Han är inte begravd där monumentet står, det som restes långt efter hans död. 

Kanske finns han där ibland... 

Hälsningar Lena

På rätt plats men med fel objektiv

Lördag förmiddag var det strålande sol och jag åkte in till Uppsala för att spana på småfåglarna i matningen vid jobbet, där stjärtmesarna håller till. Jag stod där drygt en och en halv timme, men de bilder jag fångade var inte märkvärdiga och jag sparar dem så länge. Jag hade ett ärende i Uppsala och passade även på att besöka Gunnar Stalands fotoutställning om Uppsalakonstnärer under 20 år.    

Jag hade  100-500 mm på kameran och hade inte tänkt till alls, det var det enda objektivet jag hade. Alltså fick jag ta ett steg (flera faktiskt) tillbaka när jag tog mina bilder. Gunnars äkta hälft kom med en ros precis när jag kommit dit. 

Det dök också upp en annan känd bloggprofil medan jag var där.

Gunnar visade en rad fina porträtt och det var många besökare på plats under vernissagen. 

Det visades också ett bildspel som dessa två besökare slagit sej ner för att titta på. Enligt Gunnar var det här trogna gäster i galleriet.

Jag försökte hitta pilgrimsfalken i Domkyrkan när jag lämnade utställningen men lyckades inte. Den rapporterades dock i Artportalen på den platsen strax efter 14, men jag var väl inte tillräckligt uppmärksam. Jag hade ändå fått en fin dag i Uppsala och sett en utställningen väl värd att se.

Hälsningar Lena

Glimtar från regnskogen

Vi har kommit tillbaka från 7 intensiva dagar på en dykbåt och jag har förstås mängder med bilder från Stora barriärrevet, det kommer senare för jag har inte hunnit med att jobba med bilderna under resan. Vi avslutade vistelsen i Queensland med några dagar i Cairns med omnejd. Här finns det regnskog och en dag begav vi oss till ett område norrut som heter Cape Tribulation. Här var det inte rak väg och 12 mil i timmen som i Western Australia utan en bilresa på tolv mil visade sej ta nästan tre timmar (+ en färja). Vi trodde Google maps hade fel....men det stämde. Krokigt, smalt och backigt. Väldigt frodigt och växtligheten såg ibland ut att vilja invadera vägen

Regnskogen här är tät och korvig, ofta ganska "skräpig" för stora blad rasar ständigt ner och annat växer uppåt. Vi har lite tur för det är bara 32 grader varmt men med ca 80% luftfuktighet känns det ändå rätt svettigt när vi går till fots.

Det är blött och små krabbor håller till i en stor vattenpöl. Vi ser små ödlor och ibland är ljudet av vad vi antar är grodor nästan öronbedövande. Men vi lyckades inte få syn på en enda.

De stora gröna parasollerna skyddar effektiv från solens strålar och miljön under känns mest som ett tropiskt växthus där bevattningen står på hela tiden.

Vi ser en hel del spindlar och andra insekter men, lite otippat, är de få som är besvärande. Spindlarna sitter ju där dom sitter, men vi hade nog förväntat oss mer mygg och flugor, men de vållade inga problem. De (stora) roliga insekterna ovan är "peppermint stick insects" och de verkade upptagna med att göra fler. Vi gick till fots eller krypkörde med bilen och hela tiden spanade vi efter en stor fågel som ska finnas här....en jättestor 

Efter många timmar och när vi är på väg hem, skymtar vi något stort bland växtligheten. Det är Fredrik som ser den först. En kasuar. Trots att den kan bli två meter hög och väga över 60 kg är det en skygg fågel som är svårt att hitta. Det finns inte så många heller.....även om de förkommer en del i norra Australiens regnskogar så har vi nog tur som får se en. De är också kända för att ha lite dåligt humör.

Till slut öppnar sej en lagom stor glipa så jag kan få några bilder på den stora fågeln. Jag upptäcker då att den också har två ungar. Den ena kan man se i högra hörnet. Det är pappa kasuar som ruvar och sedan sköter om avkomman i åtta-nio månader. 

 Så här ser en av de små telningarna ut. Det är mörkt i skogen, ISO 2000 och just denna bild 1/100 s.

Det är en stöddig fågel med en stor hornplåt på huvudet som den kan försvara sej med, förutom den stora klon på en av de tre tårna som jag tyvärr inte fick med på någon bild.

Nu väntar betydligt kyligare breddgrader för nästa etapp på vår resa är Tasmaninen. Idag utlovades 16 grader på dagen och bara 8 till natten...Vattentemperaturen är 17 grader, vi är vana vid 28 minst.

Hej så länge,

Lena