B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Hemma hos familjerna Andersson och Sundström i Hällefors 1959

Välkommen till familjen Andersson. Här bor Sven (43) med sin fru Margit (40) och deras två barn Birgitta (14) och Lars (12). Sven jobbar på järnbruket och Margit har precis börjat jobba halvtid på Konsum i Hällefors. Året är 1959.  

Vi börjar med en titt i köket. Det luktar nykokt kaffe.

Det är dukat för två i köket och mariekexen är framme. Sven och Margit sover för övrigt i kökssoffan som bäddas varje kväll.

På bänken står kaffekannan och till höger i lådan en mat-termos som jag minns från mitt hem.

Barnen delar förstås rum och Lars som är yngst får sova i utdragssoffan. Little Joe (Michael Landon) och Elvis pryder väggen.  

De samlar förstås på filmstjärnor och läser Stålmannen.

I vardagsrummet står familjens nyinköpta TV. När Margit började jobba deltid fick familjen bättre ekonomi och det räckte till att skaffa en TV.

TV-kannan står på bordet och en nätt liten stringhylla på väggen. Jag antar att det finns de som som känner igen sej....Pipa var helt OK att röka när man tittade på TV.

Klassiskt badrumskakel och tandborstmuggar i fyra olika färger. Den lilla pottstolen borde ju vara borttagen men det kanske finns små barn i den närmsta bekantskapskretsen.  

Det knarkas visst en del i Stockholm redan på den tiden...

Vi fortsätter in till familjen Sundström. Här bor stadsarkitekt Bo (54) med sin hustru Inger (52) som är skolsköterska. Deras tre söner har flyttat hemifrån och de beslutade därför att köpa denna nybyggda lägenhet och sälja huset som blivit för stort. Både Bo och Inger är intresserade av inredning och har relativt gott ställt.

Bullens köttkonserver uppskattas i denna familj och de har en liten radio i köket. Prylen till vänster är till för att stoppa en ostbit i och veven har en tråd så man kan skära skivor. Vet inte hur bra den var men spontant känns en osthyvel som mer praktisk. 

Paret Sundström hade viss möjlighet att påverka lägenhetens utformning och valde att ha en mer öppen planlösning i köket och fick på så sätt en fin matplats. Såväl möbler som porslin är av senaste snitt. En symaskin står på köksbordet och öppnar man städskåpet finns det en elektrisk dammsugare.

I vardagsrummet märks det att makarna Sundström är intresserade av design och har råd. Inredningen präglas av såväl danska Wegner och Jacobsen, som amerikanska Eames och Bertonia. Teak är senaste mode. 

TV-kannan står på bordet även här.

Stringhyllan tar mej med viss häpnad för jag tror att denna absolut skulle anses mycket trendig idag och kosta en mindre förmögenhet. I synnerhet med luckorna i två olika färger. 

TVn är av senare snitt är hos familjen Andersson, men det finns ju inte fler kanaler att titta på för det.

Familjen Sundström läser uppenbarligen tidningen Foto för detta är baksidan på nr 3, 1952. 

Makarna Sundström har förstås ett eget sovrum och där har även Bo en ritbord samt en skrivmaskin för hemarbete. Inger har några fina klänningar och en päls för vintern, djurslag okänt dock inte helmink.

Dessa två bostäder finns att beskåda i Hällefors på måndagar och onsdagar klockan 14:00, om någon skulle råka ha vägarna förbi. Även om 1959 är före min tid kände jag igen många detaljer från mitt hem och tyckte det var väl värt ett besök. Det kostar inget och kan kombineras med annat i området som t ex Loka Brunn, Grythyttans Gästgiveri och Knuthöjdsmosse.

Hälsningar Lena

Postat 2020-07-28 12:01 | Läst 533 ggr. | Permalink | Kommentarer (17) | Kommentera

Prova-på-dyk bland gäddorna i Storaxen

Min systerdotter Anna är på besök. Hon har suttit instängd och jobbat i London under hela våren och vi tyckte absolut att det var OK för henne att komma till oss. Vi tog med henne till sjön Storaxen utanför Rättvik för att göra ett prova-på-dyk. Det första man gör är att plocka ihop utrustningen. 

Efter att ha bytt ut handleds- och halstätningar på min sambos gamla torrdräkt borde den funka även för Anna. Lite stor kanske men det justerar man för i vattnet...Just den där latextätningen i halsen gör att en del upplever stort obehag av att ha en torrdräkt på sej. Det måste ju täta runt halsen för att man ska hålla sej torr.

Sista genomgången innan dyk. Spotta i masken och skölj för att förhindra att den ska imma igen. En hel del annat pratar man också om men det är svårt att förstå innan man är under ytan och upplever känslan. 

De gjorde lite olika övningar på grunt vatten för att bli mer bekväm med den "konstiga" situationen att man ska andas normalt under vatten och hitta rätt avvägning i torrdräkten.  Efter en stund av inledande förvirring gick det jättebra för Anna och Fredrik låg hela tiden mycket nära för att kunna hjälpa till om det behövdes.

Så småningom kändes det som att alla var tillräckligt bekväma för en liten simtur i sjön Storaxen. Det som finns att se i denna pöl befinner sej mellan 0-4 m så vi kunde lugnt simma iväg på en tur bland näckrosorna.

Det finns en hel del gäddor i denna sjö och ni som sett bilder från Storaxen tidigare känner nog igen er. För en ocertifierad dykare som simmar ut på sin första tur är det dock något helt nytt.  

Här hittade vi en mycket liten gädda som nog trodde att vi inte kunde se den....

Jag hade den dock hela tiden i sökaren och fick komma väldigt nära. Bilderna är tagna med en Tokina 10-17 mm fisheye zoom (på 12 mm) så jag kunde nästan klappa fisken.

Gäddorna har sina bestämda platser och rör sej inte långt när man kommer och stör dem. Efter några bilder brukar de simma en långsam loop och sedan komma tillbaka till exakt samma ställe. Så är livet i den lilla sjön.

Jag hann inte experimentera och fota så mycket som jag brukar med det viktigaste på detta dyk var ju att Anna fick en fin upplevelse. Vi hoppas förstås på att hon ska gå en kurs och bli certifierad så hon kan följa med oss på dyk i Norge eller kanske i Storbritannien där hon bor just nu. Det finns en hel del intressant dykning där som vi inte sett ännu.  

Efter en heldag i sjön smakar det extra gott med mat och just denna dag hade vi bestämt oss för hamburgare i Falun på hemvägen. Just denna kedja har ju de godaste burgarna (svenskt kött dessutom) och att de serverade milkshake med päronsmak gjorde det till en perfekt avrundning. Vi hade nog inte gjort av med den energi som vi åt men Anna hade definitivt gjort det.

Hälsningar Lena

Postat 2020-07-26 22:54 | Läst 838 ggr. | Permalink | Kommentarer (19) | Kommentera

Årets skörd av vitlök

Sambon har precis plockat upp årets skörd av vitlök och begrundar resultatet med min systerdotter som är på besök från London. Årets lökar är större än förra årets så något har vi gjort rätt.

Nu återstår att plocka ut sättlökarna till nästa års vitlöksodling. Det är förstås stora lökar som tas undan för höstplanteringen.

Jag vill ju helst ha alla vitlökarna i köket men måste acceptera att några fina exemplar sparas till nästa års plantor.

Vi tar mycket för givet då vi går till affären och handlar. Vitlök är t ex något som vi har vant oss vid att ha tillgång till året runt. Men om vi skulle försöka bli mer självförsörjande på vissa grönsaker och kryddor så är vitlök en enkel och given smaksättare.  Vitlök kan man odla på en mycket liten plätt, det finns så vitt jag vet inga skadedjur som gillar vitlök (den kan t o m skydda andra plantor). Gödslar man bara ordentligt och ser till att det i alla fall är lite fuktigt ( dvs vattnar i nödfall) får man en fin skörd i sluter av juli. Då ska man spara sättlökar till hösten plantering och njuta av resten.

Hälsningar Lena

Postat 2020-07-24 23:17 | Läst 433 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Biologisk mångfald längs vägkanten

1.

Svenska ängar och naturbeten har minskat kraftigt och det påverkar den biologiska mångfalden negativt. Nu har forskare börjat titta på om inte vägkanter som sköts rätt kan bli ett komplement till ängsmark. I helgen promenerade jag längs en cykelbana i Knivsta med diken på båda sidor. Jag la märke till att det var väldigt mycket som blommade längs dikena och gjorde därför om turen med kameran och fotograferade alla arter jag kunde hitta som blommade. Sträckan var 2,5 km och jag spanade av den vänstra sidan först och på väg tillbaka kollade jag den högra. Inleder med fem sorters klöver och lucern (den blålila).  

2. Åkervindan slingrade sej fram i stora mängder.

Det kommer mycket bilder nu så gillar du inte blommor skrolla till slutet och se hur många jag hittade.

3. Liten blåklocka framför gulmåra. En krusskräppa med åkervinda runt. Kråkvicker till höger med en liten fjäril och den vita resliga stängeln är ett mörkt kungsljus. Gissa om promenaden gick sakta i början. 

4.

När jag går längs cykelbanan passerar jag åkermark med olika sädesslag, vall och en kort bit med våtmark som övergår i lite skog.  Jag blir mer och mer förvånad över hur många olika blommande arter jag hittar och har helt tappat räkningen. Vild riddarsporre, stor blåklocka, mjuknäva, väddklint, blåklint i mitten, midsommarblomster, tandrot, åkerförgätmigej och blodnäva.

5. Vägtistel (tro jag, den står ju vid en väg vetja) och ullig kardborre.

6. Detta är strimsporre har jag fått veta. En växt jag aldrig hört talas om. 

7. Gräs-stjärnblomma

8. Bladersbrå, vallmo (det finns förstås flera sorter), smörblomma och prästkrage.

9. Käringtand. Det finns otroligt många gula blommor. Kolla nedan. 

10. Gulsporre, kungljus och två okända. Min gamla flora räcker inte till. 

11. Åkersenap, blodrot, okänd, okänd, videört i mitten, okänd, falsk johannesört (?), renfana och gulvial 

12. Femfingerört

13. Liten söt vit blomma, det var visst rätt blött här.

14. Rödkörvel

15. Flockblommiga växter kan jag inte så många. Den andra är i alla fall en rölleka (dock inte en flockblommig utan korgblommig), den rosa är oerhört vacker, första i andra raden påminner om morot eller kanske vildpersilja, hundloka och slutligen älggräs.

16. Den andra är i alla fall gråbo och de tre sista är vitmåra, fackelblomster och mjölkört.

17. Uppländsk vallört och blåeld.

18, Hampdån, vitplister och mjukdån (kanske).

19. Kanske en fröställning ? och rosendunört.

20. Okänd och mycket liten blomma, jordrök, revormstörel och tja, en gul till (en fibbla har jag fått veta).

21. Detta är också en fibbla, tack Mats. De är svåra, jag måste ut igen och titta på bladen, men det kanske inte räcker. Det blev i alla fall 69 totalt, inte illa på 2,5 km vägkant.

Hälsningar Lena

Postat 2020-07-13 22:09 | Läst 789 ggr. | Permalink | Kommentarer (19) | Kommentera

En blixtvisit i Gävle med tillbakablickar

Jag växte upp i Gävle och åker dit några gånger per år. Oftast blir det bara en kort visit på kyrkogården sedan ut på E4 igen, men denna gång fick jag en ingivelse och svängde åt ett annat håll. Jag hamnade vid Tolvfors bruk dvs det som finns kvar av Tolvfors järnbruk vars verksamhet startade i mitten av 1600-talet. 

Först passerade jag Gavleån på Tolvforsbron. Det finns ingenting kvar av smedjor eller kvarnar i anslutning till ån. Men det finns ett stort stall byggt av slaggsten och en herrgård med tillbyggnader. Det skippade jag vid detta besök.  

Precis efter ån ligger de gamla smedjehusen och några andra byggnader som renoverats och nu är bostadsrätter. Vädret var växlande och regnet låg på lut en bit bort.

En kort bit från dessa hus ligger stallet och mitt emot detta stall fanns på förut ytterligare stallbyggnader som inhyste Gävle Ryttarsällskap och ca 40 hästar. Det fanns ridbana och ett mycket litet ridhus precis bredvid järnvägen. När jag slutade gymnasiet jobbade jag där i två år som djurskötare. Mina föräldrar hade nog tänkt sej något annat eftersom jag läst naturvetenskap, det blev det ju mer studier så småningom, men just då jag hade inte så bråttom och trivdes med att skotta hästskit. Jag har också ridit förbi dessa hus många gånger. 

Det finns ingenting kvar av vare sej stall eller ridhus och Gävle Ryttarsällskap har numera en anläggning utanför stan. Redan när jag jobbade där på 80-talet ansågs hästverksamheten vara lite väl nära stadsbebyggelsen och sjukhuset. Från Tolvfors skulle jag egentligen tråckla mej ut på E4 men fick för mej att kolla om jag kunde hitta till Brynäs på intuition. Det har byggts en hel del nya vägar men Gavlerinken fanns ju kvar och en hel del andra "gamla landmärken". 

Jag hittade till Brynäs utan problem och stannade till vid Brynäs första kedjehus som byggdes 1952-53. De har också kallats "gökur" eller "holkarna". Mina föräldrar köpte det gröna huset när det var nytt, en bostadsrätt på 80 kvm plus källare och en trädgård på baksidan. Priset var 6000 kr.  I en artikel i Arbetarbladet från 1980 berättar min mamma om hur stort de tyckte huset var när de köpte det. Huset har alltid varit grönt men fönsterluckorna har nuvarande ägare satt dit. Jag växte upp här och vi hade huset kvar till 1996. 

Vädret var spännande under hela turen till Gävle och jag spanade mot molnen hela tiden när jag körde. Det blev också ett par stopp och då passade jag på att ta några bilder. Regnet öste ner flera gånger men bara kortvarigt.

Så här såg det ut när jag kom till Uppsala och körde en omväg för att uträtta ett ärende. Nu räcker det med ostadigt för ett tag.

Hälsningar Lena

Postat 2020-07-10 16:47 | Läst 642 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera
1 2 Nästa