B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Saltströmmen II - från det stora till det lilla

En kväll efter avslutade dyk och middag i vår stuga på campingen gick vi upp på bron över Saltströmmen för att titta på utsikten. Lite moln gav viss krydda till motivet.

Det här vill man sannerligen inte dyka i men tack vare strömmen finns det fantastiskt mycket vackert liv att se, och om man dyker på rätt ställe vid rätt tidpunkt kan man få ett smakprov på det. 

Utsikten från bron var inte så tokig heller...

...och jag måste ju testa ett stående motiv också. Tyvärr brändes himlen ut, mina kunskaper i landskapsfotografering är begränsade.

Man kunde även ta bilder rakt ner från bron och då fick man en "drönareffekt". Här står det folk och hoppas på napp. Vi hoppas bara att de får med sej all fiskeutrustning därifrån och inte lämnar alltför många drag i vattnet. 

Vädret var strålande de dagar vi var i Saltströmmen och nästan lite väl varmt när man skulle byta om till tjocka underställ och torrdräkter. Men vattentemperaturen var bara 8-9 grader när man kom ner en bit under ytan och då kyldes man av rätt snabbt. Fin utsikt att ha på jobbet om man är dykguide/ägare på detta ställe.

Jag har visat lite större motiv i ett tidigare inlägg och nu blir det mer av de små djuren och detaljerna. De här nakensnäckorna är dock inte så små. Faktum är att de är stora för att vara nakensnäckor, ca 20 cm. Det är tre individer av klyvfransläpp, vilket är lite svårt att se kanske. De lägger äggspiraler som är rosa och det kan man se till vänster i bild. De lever av att äta "död mans hand" som är orange och då blir de vackert orangefärgade (fast färgen kan variera). De buskiga utskotten längs kanterna är gälar.  

Här sitter en ensam klyvfransläpp vid en vacker röd havsros (anemon). Så här stora nakensnäckor har vi aldrig sett i skandinaviska vatten förut.

Det vanligaste är att nakensnäckor är små och ganska svåra att hitta. Här är några vackra exempel.

Ibland är de verkligen pyttesmå som till höger ovan. De äter ofta hydroider och om man lär sej lite vad de gillar att äta, ökar chanserna att man ska hitta dem. Till vänster finns ingen nakensnäcka men den var fin ändå mot de röda bladen tyckte jag.

  

Andra små roliga djur man kan hitta är eremitkräftor. Det finns olika arter men jag har inte alls koll på dessa. 

Ibland är de väldigt små men att den till vänster sitter på en större eremit är nog mest en slump. På det här stället kryllade botten av eremitkräftor i olika storlekar.

Havsrosorna är anemoner i olika röda, gula och orangefärgade toner. Ibland med inslag av lila och vitt. Helt oemotståndliga. 

Ibland får man med något annat litet djur på köpet och på båda av dessa bilder finns det små krabbor. Den till vänster är lättast att se men långt ner till höger på den högra bilden finns också en liten röd krabba (dock inte helt skarp). Det finns ju också musslor, död man hand och en del annat med på bilderna som faktiskt är djur, men som vid första anblicken kan se ut som växter.

Den här bilden formligen kryllar av djur. De fina små plymerna är gälar hos ringmaskar/havsborstmaskar. De långa ludna armarna är någon typ av ormstjärna. Man kan också se olika sjöpungar. Det här är en ganska slumpmässigt tagen bild vilket jag gör ibland för att visa på de "små miljöerna" man ser när man dyker. 

Här är två exempel på de små miljöerna man kan se på skaften på de stora tarebladen. Musslor blandat med en massa annat smått som jag inte kan sätta namn på. 

Ibland hittar man plötsligt ett större djur då man simmar runt och lyser i skrevor och mellan stenar. Den här bläckfisken var en total överraskning för våra guider som också äger dykcentret. Fredric har sett endast en bläckfisk vid ett tidigare tillfälle under alla år han varit här och guidat dyk. Den här hittade ett annat svenskt par som dök samtidigt med oss med vi hade olika guide (för vi dök lite olika och hade olika stora luftförråd). Vi råkade vara så nära att Fredric (guide) kunde visa oss var den låg och vilade. De har inte sett den igen efter denna dag så det var nog bara ett tillfälligt besök.

Det finns också pyttesmå djur som är en utmaning för fotografen. Till vänster ett litet leddjur som kallas amphipod, det finns många olika arter men de har bara latinska namn. Till höger ett par spökräkor som, även om de är stora för att vara spökräkor, är en utmaning att sätta fokus på de de vickar fram och tillbaka på växterna de sitter på (som ju också rör sej). 

Det var ett axplock från stort till smått i Saltströmmen. 

hälsningar Lena

Postat 2022-07-28 19:01 | Läst 3278 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Skaldjur

Man behöver ju inte lägga dem på tallriken. Den här hummern var alldeles för liten för att ens bli upplockad, men posera kunde den.

En vanlig krabbtaska fast när jag tog den här bilden var jag mest ute efter de små räkorna som dansade på krabbans skal. Innan jag hade fått fokus på dessa små hade de dansat iväg tyvärr.

Eremitkräftor hör till mina favoriter. Ett djur som bär runt på ett skal som något annat djur gjort.

Trollhummern är vacker med sitt röda skal med klarblå detaljer.

Den här är jag osäker på men det kan vara en spindelkrabba.

En simkrabba med vackert skal.

Det här är antagligen en mycket liten simkrabba, men jag kan ha fel.

Avslutar med en vacker eremitkräfta som håller på och undersöker ett tomt skal. Den kanske ska byta bostad, vem vet?

Hej så länge,

Lena

Postat 2017-11-12 16:31 | Läst 3900 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Tustna 2015, del II. Makro

Undervattensvärlden vid Tustna inbjuder kanske mest till vidvinkelfotografering men det finns också mängder med små roliga motiv under ytan. Här kommer ett axplock.

Marulken kan vara ett bra motiv även med makro för den ligger helt stilla och man kan komma mycket nära. Den var helt oberörd när jag fotograferade ögat med 60 mm makro.

Vid en dykplats som kallas "Fiskfrysen" (för det är flera grader kallare där än på övriga dykplatser) finns denna vackra anemon. Vi såg den redan förra året och den är kvar på samma plats med ett helt gäng små räkor under. Utsnittet blir lite annorlunda med 60 mm makro (annars är den ett typiskt vidvinkelmotiv).

De vanligaste nakensnäckorna vi ser är ca 1,5 -3 cm stora och antingen Adalaria proxima eller Onchidoris muricata. Jag kan inte skilja dem åt. De är tacksamma makromotiv som sitter nästan helt stilla. Tyvärr kan dock underlaget det sitter på röra sej en hel del ibland.

En kuddsjöstjärna i närbild. Det finns gott om de vackra djupröda stjärnorna vid denna del av Norges kust.

Ålgräsrosor är ett djur som man hittar väldigt grunt (2-3 m) och under ett långt dyk vid kajen hade jag mängder av dessa att experiementera med.

Ett annat intressant motiv var de speglingar man kunde fotografera under bryggan.

En pytteliten eremitkräfta ligger delvis nergrävd i sanden. Just denna art, Pagurus prideaux, lever i symbios med en anemon (Adamsia carciniopados) istället för med ett skal. Anemonen kan skjuta ut lila brännande nässeltrådar som ger kräftan skydd.

Tångsnärtan (Chirolophis ascanii) är en charmerande långsträckt liten fisk som har en mycket lång ryggfena. Man hittar den oftast i klippskrevor och den kan vara mycket blyg. Den här låg på en klipphylla med stjärten utåt och var inte det mista blyg när jag kom med kameran.

Nästa tångsnärta var ännu mer förvånande för den här låg helt öppet och lät sej villig fotograferas. Så här har jag aldrig fått se denna bedårande fisk i våra vatten.

Det får räcka med smått så länge,

hälsningar Lena   

Postat 2015-09-22 17:43 | Läst 9412 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

Atlanthavsveien och pilgrimsmusslor för två

Strömsholmen seasport center ligger längs Atlanthavsveien, en spektakulär kuststräcka söder om Trondheim där en mängd små öar är förbundna med tunnel och sedan ett antal broar.

Det finns gott om platser att stanna och titta på utsikten.

Mängder med turister passerar dagligen och på en bro går det t o m att dra upp kvällens middag. Mest sej och makrill såg de ut att få.

 

På dagens andra dyk hade vi också planer på att ta upp lite middagsmat. Så här ser en pilgrimsmussla ut när den ligger väl kamouflerad i sanden. Det var sådana vi var ute efter.

Smyger man riktigt nära ser musslan ut så här. De "ser" när man kommer och man får oftast bara slå blixt på dem en gång innan de sluter sej. Fredrik samlade i alla fall ett gäng i en nätkasse.

Den här fina eremitkräftan, som har en anemon som hus istället för ett skal, ville också vara med på bild. De roliga lila trådarna kommer från anemonen och fungerar som ett försvar (de bränns).

Efter dyket ska musslorna först rensas och det får bli dagens bild 222. En tysk turist plockade tacksamt åt sig några av de fina skalen. De kommer garanterat att lukta i husbilen för de är svåra att få helt rena.

Musslorna har nu slutit sej och en tunn, vass kniv är det enda redskapet som fungerar. Vi hade 22 stora musslor så det blir även en förrätt i morgon.

 I ett primitivt kök tilllagades sedan pilgrimsmusslorna i vitt vin, med en skvätt grädde, ett par strimlor finhackad knaperstekt bacon, hackad vitlök och en mild chili. Det kanske verkar simpelt men vårt favorittillbehör till denna anrättning är spagetti, denna gång upppiffad med nykokta hemodlade bönor.

Hälsningar från Norge,

Lena

 

 

Postat 2014-08-10 21:43 | Läst 6822 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Ålgräsmonstren i Skår

Största chansen att få se bläckfisk har man om man dyker i mörkret. Så här års är det mörkt redan vid femtiden och man kan avsluta en dykdag med ett mörkerdyk innan middag. Vi pratade med andra dykare som nyligen sett bläckfisk i Skår, så Skår fick det bli. 

Det hade nästan mörknat när vi kom fram. Ljuset till höger är där färjan till Lysekil lägger till. Tyvärr så hör man färjan när man är under vatten, vilket är lite störande.

Det första jag fick syn på när vi kom ner på ca 3 meters djup var den här fina eremitkräftan som satt på ett ålgräs. Men vi måste passera snabbt för här finns det inga bläckfiskar.

Vi möter den genomskinliga klarbulten, som visar hela sin anatomi när vi lyser på den med våra lampor. De simmar runt i öppet vatten och stannar ibland till i ljuset.

Det här var ett annat nästan transparent djur, en liten räka som också simmade i öppet vatten. Räkor kan man ofta se i mängder på nattdyk. Vi fortsatte simma djupare längs mjukbotten och spanade hela tiden efter de små bläckfiskarna.

Fiskar ligger stilla och sover, som denna kantnål. Jag tog bara ett par bilder för att inte störa den.

Denna kantnål sov också men jag kunde inte motstå att ta en bild då den låg så perfekt med huvudet mot ett blad.

På ett ställe var lerbotten helt täckt av ormstjärnor som myllrade omkring. Den här simkrabban hade bestämt sej för att ormstjärna fick bli dagens middag. Lättfångat var det i alla fall. Inte en bläckfisk så långt ögat kunde se...

På ca 25 meters djup så vände vi och började sakta simma tillbaka. Eremitkräftorna sprang runt på botten. Just denna har en fin päls av hydroider på sitt skal.

Tillbaka på grundare vatten hittade vi tångruskor och där hade de större räkorna börjat titta fram med sina röda ögon som reflekterar ljuset så det ser ut som pyttesmå lysdioder inne bland tångbladen. Ingen bläckfisk och dyket led mot sitt slut.

Ålgräset på ca 3 meter lockade mej igen och jag siktade på några bilder av ålgräsrosorna. Då fick jag syn på vad som såg ut som en monsterspindel som satt på ett strå. Den såg nästan död ut men rörde plötsligt på sej...

Jag upptäckte snart att det satt lurviga "spindlar" på flera ställen och att de stirrade på mej med röda ögon. Riktigt läskiga små monster. Den här har en ålgräsros bakom sej.

 

 Jag vet inte vad det är, kanske någon sorts spindelkrabba. Det finns Japanska spindelkrabbor som har en benlängd på upp till tre meter. Tänk att möta ett sådan i mörkret! Dessa var några centimeter långa, men blänga ilsket kunde de ändå, som små monster i det svarta vattnet.

 

Hälsningar Lena

 

Postat 2013-11-11 19:31 | Läst 12902 ggr. | Permalink | Kommentarer (17) | Kommentera
1 2 3 Nästa