B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Jag stackar vidare

I morse var väderförhållandena ideala för dimma och dagg. Klockan ringde sålunda väldigt tidigt och jag kom ner på vallen bakom vårt hus strax efter fyra på morgonen. Solen gick upp 03:30 men det är en skogsridå bakom mej som ger skugga på vallen. Bilden är en panorama av tre bilder tagna med 100 mm makro, för det var vad som satt på kameran denna morgon.

Det var bara fem grader och ordentligt blött i gräset som nådde mej till knäna. Jag borde ha haft regnbyxor, men det fick duga med högskaftade vattentäta kängor. 

Det första jag hittade var en gräshoppa (eller kanske en vårtbitare?). De är inte så stora så här års. Vis av erfarenhet hade jag stativet med denna gång och experimenterade med bildserier om 7-12 bilder beroende på motivets storlek.   

Solen är nära men har inte riktigt nått denna plats ännu. Som den sitter på gräset kunde jag inte fota den från andra hållet.

Likaså var det med den här lilla insekten. Jag hade gärna testat detta motiv i medljus, men det gick inte. Det är en liten insekt och den sitter på ett timotejstrå.

Det var ganska blandat med växter på vallen. Diverse blommor och timotej, samt vad jag tror är kruståtel och ängsgröe. När solen kom upp glittrade växtligheten vackert. 

Då kan man välja om man vill ta en sån här bild...

...eller nio bilder och stacka dem. Det är en smaksak tycker jag, med eller utan bling. Den här är inte perfekt och den rörde sej också en liten aning, för det började komma lätta vindpustar.  

Det här gräset kan vara ängsgröe, som skimrar lite i lila. Flugan är väldigt liten och inte helt perfekt, men jag tycker gräset är rätt läckert med daggen. 

Jag ville ju hinna med några bilder även i solljus, innan insekterna började bli varma och rörliga. Det här har jag inte en aning om vad det är men den är ju rätt cool med sina röda ögon.

Jag hittade också en mindre harkrank som hade börjat röra sej lite, men den satt stilla för två gånger nio bilder. Samma sorts gräs (ängsgröe).

Om man förstorar den här bilden kan man se att blå himmel och grön vall speglas i många av dropparna. Nu blir det nog inte fler såna här tidiga turer innan nätterna har börjat bli lite längre.  

Hälsningar Lena

Postat 2024-06-11 20:53 | Läst 261 ggr. | Permalink | Kommentarer (16) | Kommentera

Mera dagg och makro

Jag hade klockan på 03:45 och det hade regnat kvällen innan. Det var endast sex grader varmt när jag gick ut och jag hade faktiskt glömt hur kallt sex grader kan vara, även om det är vindstilla. Jag gick ner på vallen en bit från vårt hus och promenerade mot en våtmark. Det var blött på marken och när jag tittade noga på en prästkrage så var det små perfekta daggdroppar på den. Bilden är en stack av sju bilder.

Jag letade efter daggvåta insekter och det här var den första jag hittade. Den satt helt stilla och nu ångrade jag att jag inte hade stativet med mej. Jag fick i alla fall till en bildserie som blev denna (7 bilder). De daggvåta insekterna är nerkylda och rör sej inte ur fläcken. Man kan pyssla med sin utrustning runt dem utan problem. I alla fall till solen når dem. 

Den här harkranken var i största laget men jag kunde inte motstå den. Den sitter på en timotej och allt är täckt av perfekta små droppar. Förstora för att se detaljerna. 

Jag tog några bildserier (sju och nio bilder) på denna stora insekt. Den satt stilla och jag kunde välja vinkel. Solen hade dock nått den och jag såg hur den började torka. 

En annan harkrank, stackad av sju bilder. Här kan man se att den börjar torka men den satt fortfarande still. De har roliga små antenner framför ögonen. 

En annan insekt som ni får på köpet. Den här hade börjat röra sej lite, men satt stilla så länge att jag fick sju bilder. Solen värmde nu och myggen hade definitivt torkat. De var dessutom vrålhungriga. Hög tid att gå hem.

Avslutar med en vacker liten spindel och även om den satt helt stilla gick detta inte att stacka. Det är en bild ur serien. Nätet är för stort och ibland kom en liten, liten vindpust. Det syns direkt om man stackar bilderna. 

Nästa gång ska jag ha stativet med mej (och självutlösaren), även om jag inte gillar att bära på det. Det här är kul.

Hälsningar Lena

Postat 2024-06-08 19:36 | Läst 221 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Kan spindlar vara söta?

Med sina stora blanka ögon och huvudet lite på sne kan väl en hoppspindel ändå kvalificera sej som söt. Inspirerad av Jennas makrobilder började jag med blommor och droppar men det blev inget att spara. Sedan hittade jag en hoppspindel och med "makroverktygen" framme riggade jag lite grönt på ett bord och bjöd in spindeln på en visit bland bladen.

Den spanar på omvärlden med sina åtta blanka ögon. Hoppspindlar har bäst syn av alla spindelarter och använder den när den jagar. De hoppar på sina byten istället för att spinna nät. De är dagaktiva, solälskande spindlar och lätta att hitta i en villaträdgård mitt i sommaren. Vi har dem även inomhus har jag märkt...

Den undrar väl var den hamnat. En hög med gröna blad på ett bord och med en ficklampa ständigt riktad mot sej. Oftast hoppar de bara iväg och så tappar man bort dem. De är ju pyttesmå. Men den här ställde upp på några bilder först, innan den plötsligt bara var borta. 

Det finns 50 arter av hoppspindlar i Sverige och mer än 5000 i världen. Jag har inte en aning om vad detta är för art, garanterat en vanlig skulle jag tro. Jag hittade också en ännu mindre som var randig på bakkroppen, men den försvann mellan springorna på bordet innan jag fått en enda skarp bild. 

Det här är spindlar som man kan få känslan av att de tittar rakt på en, genom objektiv och kamera får man liksom ögonkontakt. Man kan också se speglingar i deras ögon och om jag förstorar denna bild kan ja se vårt växthus speglas i spindelns ögon. Bilderna är tagna med ett 100 mm makro och en Raynox DCR 250 på Canon 5D mk IV, samt med en liten ficklampa som extraljus (bilderna är beskurna). 

Hälsningar Lena

Postat 2020-08-15 16:36 | Läst 5528 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

Spindelbarnkammaren

Efter en helg i skärgården var det dax att ta tag i den försummade trädgården och jag började med att rensa ogräs i rabatter och bland grönsaker. Mitt i rensandet upptäckte jag en liten mörk klump omgiven av spindeltråd som bildade "ett tält" runt klumpen. När jag tittade lite närmare på det mörka myllrade den plötsligt till av hundratals pyttesmå spindlar. Jag hade nästan kapat denna vissnade växt med saxen och så inhyste den en spindelbarnkammare!

Jag satte på 100 mm makro och plockade även fram Raynox linsen (M-250), för spindlarna var verkligen pyttesmå. Jag insåg snabbt att jag också måste ha stativ och en pall att sitta på. Det utvecklade sej till en helt oväntat fotosession. Jag insåg snart att ibland satt alla småspindlarna nästan stilla och tätt tillsammans.

Men med jämna mellanrum myllrade alla ut på en större yta i "tältet". Jag ville ha så lågt ISO som möjligt och helst bländare 8. Tiderna blev då för långa när spindlarna rörde på sej, fast det var en del sol på deras boplats.  

Dessutom ville jag ha skärpa på ögonen och det var nu det blev svårt, även med stativ och manuell fokus... Jag blev i alla fall inte nöjd. Det var ju i och för sej väldigt svårt att se ögonen när man skulle ställa fokus på en individ. Det var faktiskt svårt att se om den ens var vänd åt rätt håll!

Jag behövde mer ljus och tog fram en liten ficklampa. Det var fortfarande svårt att se ögonen när jag ställde fokus, men jag gjorde några bildserier. De små spindlarna var verkligen fina och kunde skifta i blåa färgtoner på benen.

Till slut blev det förstås också blixt men bara den lilla inbyggda blixten som sitter på Canons 7d mkII, dessutom jobbade jag med lampan från lite olika håll. Tiderna blev kortare och man kunde absolut se ögon, eller vad tycker ni?

Det är väldigt små spindlar...

Med blixt så blir kontrasterna större men samtidigt får man fram mer detaljer och en del nästan skarpa ögon.

Min plan att rensa ogräs har jag helt förträngt... det får bli en annan dag...

Jag har inte en aning om vilken sorts spindel det kan vara men de har lite mönster på bakkroppen så det kanske kan vara en  vanlig husspindel...Vanlig är förstås den bästa "ledtråden".

Mitt under fotosessionen dök den här upp på ett blad väldigt nära. Det krävdes dock en total omformning av utrustningen för att ens få den på bild. Den ser lite ut som en vaktande mamma,... men det kan väl lika gärna vara en jägare eller....

Hälsningar Lena

PS. Småspindlarna är fortfarande kvar så det var nog ingen glupsk jägare...

Postat 2020-08-04 16:10 | Läst 4031 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

En dykblogg till

Vi dök ytterligare två dagar förutom midsommarafton och så här kan en "fullt påklädd" dykare se ut. Även om det var varmt är det torrdräkt som gäller för det allra flesta som dyker i skandinaviska vatten. Det var bara 11 grader från 10 meter och djupare så den sitter inte i vägen och gör att man kan vara i vattnet betydligt längre utan att börja frysa. 

Fiskande tobisgrisslor var det gott om...

...och skarv fanns det ju förstås en del. Jag vet att de inte är så omtyckta men här tyckte jag de satt rätt så dekorativt på klippan.

Klippan med skarvarna hörde till Väderöbod, där vi åt lunch på midsommardagen. Halva ön är fågelskydd så där flög vi inte. 

Väderöbod har en fyrvaktarstuga och en del andra byggnader som det numera är ett sällskap som sköter om och underhåller. Det är enbart medlemmar som får lägga till på ön och vår dykbåt som har fått tillstånd att stanna för lunch.  

Om man leker lite med en drönare kan en fyr se ut så här.

Det var ju de som badade på lunchen och ville man dyka kunde man göra så här. Tyvärr bommade jag halva plattformen han dök från. Det var en del vådlig klättring för att komma dit men det brydde sej inte den här grabben om.

Vi fick också besök av en liten pigg rosa haj under lunchen. Här simmar den lugnt med pappa. 

En liten hummer tyckte det var OK att posera för en bild under en klippa med sjöpungar.

Jag satte på 60 mm makro sista dagen för att få en annan typ av bilder. Det är också enklare när det är dålig sikt. Här en sjöborre som har alla sina slangfötter ute. 

De färggranna anemonerna som jag inte kan motstå.

Bägarkoraller blir fina motiv men sitter ofta med helt hopplös bakgrund och de är ju till stora delar genomskinliga så tentaklerna "försvinner" lätt mot bakgrunden. De här hittar man inte förrän man kommer djupare än 20 m men där kan de finnas rikligt.

Det här är en äggsamling från någon typ av nakensnäcka. Antagligen har de lagt äggen under våren/försommaren då de är mycket aktiva. Jag har dock inte en aning hur lång tid det tar innan de kläcks. 

Här ett annat äggnystan och en liten räka som gillar att hålla till här. En äggätare kanske.

Leopardfläckiga smörbultar hittar man ofta i små skrevor. Här låg det ett helt gäng. Jag misstänker att de är fulla med ägg. 

Det är nästan så man kan ana sej till äggen i den här fisken (eller så har de en diet som innehåller mycket orange...).

Öronmaneterna inbjuder till foto även med makro men jag nöjer mej med att visa en.

Vi såg även en del brännmaneter och den här hittade vi precis i slutet av ett dyk. Vackert gul med långa brännande trådar, men det gör inte så mycket när man är ordentligt påklädd. 

Som jag berättat om förut har dessa maneter ibland små följeslagare som kan leva bland trådarna utan att bränna sej. Perfekt skydd för de små vitlingarna. Det blev en stunds "kurra-gömma-lek" för att få en vitling på bild, vänd åt rätt håll och någorlunda skarp. Det var allt för denna gång.

Hälsningar Lena

Postat 2020-06-26 17:02 | Läst 7101 ggr. | Permalink | Kommentarer (17) | Kommentera
1 2 3 ... 8 Nästa