B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Årets första fotoutflykt, eller finns det fiskglass?

Årets första fotoutflykt gick inte helt oväntat till Råstasjön. Det var kallt men inte en av de kallaste dagarna. En ensam häger hoppades på att få tag i något ätbart i den lilla fåra av öppet vatten som fanns.

Solen kämpade med att ta sej genom molntäcket och lyckades ibland. Hägrarna satt och kurade på den snötäckta isen.

Det var vackert och en hel del människor i rörelse denna förmiddag. Man måste röra sej för att stå still var för kallt.

Det var is på nästan hela sjön utom de ställen där man ser till att vattnet inte fryser på konstgjord väg.

"Väck mej när det blir vår" skulle man kunna kalla denna bild.

En till som vilade.

Hägrarana dansade inte men det gjorde dessa två. Jag vet inte vad de käbblade om för det låg inget ätbart på isen.

Men läget var rätt låst en stund. 

En unghäger med istappar på tårna.

Ett litet danssteg bjöd denna fågel på. 

Finns det någon mat i kylan kanske ni undrar över. Jo det gör det, i form av frusen fisk, fiskglass kanske?

När jag kom hem stötte jag på denna fina snögumma som en av grannarna längre ner på gatan byggt. Kanske skulle hon hälpa dem med snöröjningen. Nu har det kommit mer snö så det kan behövas.

Hälsningar Lena

Postat 2024-01-18 21:35 | Läst 670 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Rapport från Råstasjön

Söndag och jag kände för en utflykt, det fick bli Råstasjön. Det kändes som hög tid att kolla om några hägrar anlänt dit och kanske även "hybriden", som jag ju bryr mej lite extra om. Det var snö och vackert i Solna.

Det fanns hägrar på plats och man kunde smyga på dem i vassen. Inte svårt alls för de sitter precis vid gångvägen och den här bilden kan vem som helst ta med en telefon.

Eller det kanske inte kan bli precis en sån här bild med en telefon? Jag vet inte för jag har inte den typen av telefon och använder den sällan till fotografering.

Enstaka hägrar satt så att de kunde spana ner i vattnet, men jag tror inte utdelningen var så stor på denna plats. 

Det fanns inte några fisklådor utställda än så matningen av dessa fåglar har inte börjat. Jag tror att de var hungriga för när några närmade sej vattnet med mat till änder och sothöns flög flera hägrar också fram, för att konstatera att bröd inte duger för en häger.

De flög lite fram och tillbaka,...

...men gjorde egentligen inte så mycket mer än väntade på mat. Det kan ju hända att några av dem fiskade i det vatten som fortfarande var öppet men jag såg inte några bevis för det.

Jag promenerade runt sjön och mötte många som njöt av en rask promenad i det krispiga vintervädret. Med tjockaste vinterjackan på är väl inte 6 minusgrader något att bry sej om. 

Den här hunden hade jag gärna fotograferat utan täcke mot snö, men det var nog inte läge för det på denna promenad. Jag hoppas i alla fall att jag någon gång ska få möjlighet att fota dalmatiner i snö, utan täcken och halsband. Bara svarta fläckar och snö....

Jag passerade ett fint litet vattendrag utan någon som helst aktivitet. När det här var mer vildvuxet och stenigt var det alltid fåglar där men nu är det mest öde.

En bit längre bort längs gångvägen hittade jag i alla fall denna fina rödhake. Lägg märke till att den har is på benen.

Vattenrallen var på plats men den ville inte vara med på bild. Men en koltrast och en björktrast ställde i alla fall upp.

Den bleka solen som jag inte sett så mycket av skymtade bakom husen när jag gick mot bilen. 

Innan jag kom fram passerade jag en småfågelmatning och där poserade en nötskrika väldigt fint en kort stund. Det var allt från Råstasjön för denna gång. Hybriden var inte där, ett 15-tal hägrar är på plats och väntar på att Solna stad ska öppna fiskserveringen och minst en vattenrall finns på plats för den tålmodige.

Hälsningar Lena

Postat 2023-12-03 21:59 | Läst 860 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Svanar dyker inte men svanungar gör det.

Det var bråda dagar vid Råstasjön och ungar av olika arter turades om att vara de sötaste.

Här är det i alla fall några som kommer att få ett skrovmål. Om de nu är stora nog att de kan svälja den fisken...

Kolla så kaxig doppingen ser ut med den middagsfisken i näbben. Jag har sett bilder då de tagit betydligt större fiskar, men jag har inte själv lyckats fånga det.

Det var dock inte de här två som skulle få ta del av den fisken. Stor besvikelse tycker jag att man kan se. Det var inte rätt ungar.

De fick minsann ligga kvar och vänta på sina egna föräldrar.

Råstasjöns svanpar har fått ungar och lyckats bättre i år än förra året, då det blev översvämning i boet. Nu såg jag minst sex grå dunbollar och de simmade runt på egen hand när jag hittade dem (föräldrarna låg på land och sov middag). Ungen vet redan nu att det finns mat under ytan men den har inte så lång hals som sina föräldrar, så det är svårt att komma åt maten.

Vuxna svanar dyker inte, de har långa halsar och sträcker sej bara efter maten. De här småttingarna får dock ta till alla sätt de kan för att få i sej mat t ex dyka. De börjar med ett spaningssim...

...sedan ner med huvudet och upp med rumpan...

...och så simmar den allt den kan med sina små simfötter.

Det blir ett väldigt vispande för den lilla ungen är förstås lätt som en kork.

Den simmar i alla fall på så länge den orkar.

Efter en stund flyter den upp på ytan och det är oklart om den ens hittade något att äta. 

Jobbigt var det också. 

Efter en stunds dykande går den upp på land för att vila och då kan den ju passa på och äta lite av det gröna där istället.

Men de vill helt klart hellre ha de där snaskigare vattenväxterna under ytan som är så jobbiga att plocka upp.

Hälsningar Lena

Postat 2022-06-12 19:44 | Läst 1698 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Den praktfullaste kan man inte motstå

I veckan snubblade jag nästan över en mandarinand vid Råstasjön. Den låg och vilade på gräset och jag stod bara ett par meter ifrån den när jag insåg att det var minsann inte en vanlig gräsand. Den var dock nästintill lika van vid människor som gräsänderna och då kunde jag ju inte motstå att ta några bilder på denna praktfulla fågel. 

Den är visserligen inte riktigt så grann i färgerna längre för parningstiden är förbi, men den har fortfarande rejält med färger och i solen gnistrar den förstås ännu mer. 

Den klev upp ur badet och kom så nära att det gick att ta porträttbilder. 

Halskragen är extra effektfull. 

Hälsningar Lena

PS. Jag letade förstås efter hybriden för att se om ungen hade klarat sej men jag hittade den inte. Hann dock inte gå runt Lötsjön också och de kan ju tänkas vara där.

Postat 2022-06-11 11:47 | Läst 1473 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Hybriden har skaffat familj!

Nu går solen upp så tidigt att jag hinner ut på en rejäl fågeltur innan jobbet. Men det är lite motigt att stiga upp så tidigt. Uppförsbacke känns det som...men när man väl är ute glömmer man det. Naturen är full av sprickande löv, blomknoppar och nykläckta gässlingar.

Jag åkte till Råstasjön en morgon och hittade dunbollar i olika storlekar. De flesta rätt små och fortfarande lite osäkra på vilka av de gröna sakerna på marken man ska plocka i sej. 

Tålmodiga och vaksamma föräldrar visar de små att just dessa blad går bra att äta och de små gässlingarna lär sej fort. 

När jag gick längs promenadvägen med några tidiga hundägare fick jag plötsligt syn på en bekant gås. Hybriden har "gängat sej" men en kanadagås och har en liten gässling! Hybriden är en korsning kanadagås x grågås som jag följt under många år. Jag har förstås funderat och även försökt ta reda på om den typen av hybrid är fertil, men inte fått något definitivt svar. Ofta har den varit ensam men i vintras verkade den hänga ihop med några kanadagäss. Länken nedan är till ett tidigare inlägg om denna gås.

https://www.fotosidan.se/blogs/logholm/hybriden-ar-tillbaka.htm 

Äntligen har den lyckats skaffa en familj och den är uppenbarligen fertil med en kanadagås. Jag är ganska säker på att hybriden är en hona och kanadagåsen då en hanne. Den vokaliserade högljutt hela tiden de gick på gräset och båda föräldrarna var väldigt vaksamma. Hybriden äter i vanliga fall ur handen på mej och min sambo, men nu fick jag inte komma nära.

Det kan ju hända att de lyckades kläcka någon mer unge men har blivit av med dem. Eller så blev det bara en. Det är i alla fall första gången jag ser en hybridgås med avkomma.

Familjeidyllen är total.

Den lilla provar vattenväxterna. 

Jag tror att hybriden kommer från en korsningsfamilj och kläcktes här vid Råstasjön 2014. Om inte så fanns den här som vuxen sommaren 2015, den är alltså minst sju år gammal men antagligen åtta. 

Jag stötte också på den här familjen när de skulle ner till sjön och ta ett dopp. Det här ser ju ut som det brukar...

...men den andra föräldern ser ut så här. Jag misstänker att det är en kanadagås med pigmentförändringar, för den har svarta ben och svart näbb, alltså inte en hybrid. Om någon har andra förslag skriv gärna en rad. De har i alla fall fått fyra små hybridgässlingar, badglada alla fyra.

Nu kan det bli fler hybrider att hålla reda på :-) Fast jag har ju min favorit.

Så här ser en stolt förälder ut, eller hur? 

Hälsningar Lena

PS. Tornseglarna har kommit, både till Råstasjön och till Knivsta.

Postat 2022-05-18 07:41 | Läst 2237 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera
1 2 3 ... 10 Nästa