B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Hemma hos havstruten

På Väderöarna är det väldigt glest mellan havsörnarna och då är nog havstruten den fågel som står högst upp i näringskedjan. Havstruten är en stöddig fågel med ett vingspann på drygt 1,5 m och en vikt strax under två kilo. De gånger vi sett trutar och måsar slåss om mat har det alltid varit havstruten som avgått med segern. Om ni tycker att den här ser lite kladdig ut runt näbben beror det på att den precis ätit lunch...

På lunchen mellan våra dyk serveras alltid thaimat lagad efter alla konsten regler. Eventuella rester placeras på en klippa och det har förstås ett gäng sjöfåglar lärt sej. Här är det störst som äter först, alltså havstrut. Den tittar lite skeptiskt på dagens rätt men så länge det inte är broccoli brukar det slinka ner (jag har bildbevis på att de spottar ut broccoli).

Det är knepigt att äta ris på ett värdigt sätt...

...men det är väl bara att skyffla in. Det ska ju snart ut igen.

När den fått i sej det mesta lättar truten för att flyga över ett litet sund till familjen som väntar på grannön. Havstruten är en allätare som anpassar sej efter vad som finns. Dessa fåglar har fått smak på thaimaten som serveras var och varannan dag under hela sommaren samt långt in på hösten. 

Två ungar kommer springande så fort den vuxna fågeln landat. De är stora som höns men ändå rätt svåra att upptäcka när de rör sej bland stenar och växtlighet. Jag kan dock inte tänka mej att de har några egentliga fiender då de nått den här storleken annat än örn och det verkar det inte finnas så många. Vår kapten på båten har bara sett en på drygt 25 år. 

Ungen börjar tigga direkt och samtidigt anfaller en fisktärna. De duckar av vana...

" - Host....varsågod,...kyckling paneng...med bambuskott och extra start sås" 

Ungarna glupar i sej lunchen ständigt under attack från fisktärnan. 

Bambuskott verkar vara en OK grönsak, åtminstone med sås och ris. 

" - Kan vi inte få lite sockerkaka nu?" Chansen att det skulle bli kaka över är dock minimal.

Fisktärnan fortsätter med sina flygattacker. Vi får också en släng av fisktärnornas attacker men jag har aldrig varit i närheten av att skymta ett bo eller en unge i närheten av vår lunchplats, ens med kikare. Men det finns andra ställe att spana på tärnor vilket det kommer mer om i ett senare inlägg.

Hälsningar Lena

Postat 2021-06-30 08:12 | Läst 1426 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Midsommar på Väderöarna

Helt enligt tradition firade vi midsommar med dykning på Väderöarna. Vädret var blandat men vi klarade oss undan regn och det blåste inte alltför mycket, dvs vi kunde åka ut till Väderöarna alla tre dykdagar. 

Jag fotade med vidvinkel alla tre dagar för sikten var ganska bra och det är alltid lite mer utmanande. Dock suckar man ibland, t ex när vi hittade 14 st otroligt vackra större tuppkamnuding. Även om de är stora för att vara nakensnäckor kommer de inte till sin rätt när man försöker får till ett motiv med 12 mm på kameran.

Hummer går lite bättre även om de inte gillar att man lyser med en lampa på dem. Det hade den här bilden behövt, men en strålkastare rakt på gör att de snabbt backar in i sin grotta och kommer inte ut igen. Rött ljus hade gått bättre men det var inte ett möjligt val denna gång.

Vi såg ovanligt många kuddsjöstjärnor och även om den satt på trist bakgrund så måste jag föreviga en. Det var länge sedan vi såg så många.

Här var det några blågyltor som ställde upp på bild. Jag är väldigt nära dessa fiskar, så nära att jag skulle kunna ta med handen på väggen, men de simmade inte undan för en gångs skull. Det är honor som syns på denna bild.

Här är det en hanne, som kallas blåstråle, tillsammans med ett par honor som kallas rödnäbba. Blåstrålen är antagligen en av våra mest färggranna fiskar.

Efter ett förmiddagsdyk lägger vi till vid en lämplig liten ö, äter lunch och slappar ett par timmar i solen. Så här fint hade vi på midsommarafton. 

Här kommer båt nummer två, Väderöfjord, med ett till gäng midsommardykare.

Det går åt mycket vatten på lunchen. 

Efter en matlåda med varm, välsmakande thaimat, kaffe och sockerkaka är det skönt att vila en stund på klipporna. Var och en får hitta sin plats med lä i solen. Havstruten i vänstra hörnet väntar på resterna och det kommer ett eget inlägg om familjen havstrut som med förtjusning äter kyckling paneng.

Fast man dyker torrdräkt händer det ju att det läcker lite och det här är en inte en ovanlig syn. Även ett pyttelitet hål kan resultera i väldigt blöta underställ, då kläderna suger åt sej vatten genom det lilla hålet. Om det är 13 grader i vattnet är det ingen katastrof men man vill ju helst vara torr.

Efter vila är det dax för dyk igen. Det är mycket småfisk i vattnet och vi stöter på stim med fisk på flera olika ställen

Med lite tålamod kan man få simma genom stimmen. 

Den här skrevan var nog den finaste platsen vi hittade där det också var mycket småfisk. Det är den här typen av bilder som man strävar efter då man snabbar sej för att vara först i vattnet. Så här fint är det inte om andra dykare simmat där precis före. Hur duktiga de än är blir det alltid småskrufs i vattnet och fiskarna har antagligen dragit vidare.

Det här är en annan fin plats med tyvärr inga fiskar denna gång. Det här är mot slutet av samma dyk och som ni säkert förstår är det ganska grunt. 

Efter en fin dykdag kör vi tillbaka mot hamnen i Hamburgsund. Där man man tydligt se att det är midsommar med flaggor och flaggspel på båtar och sjöbodar.

Det firas också för fullt längs inloppet där vi passerar.

Vi får förstås också en god middag och hade det inte varit för corona skulle det varit långbord dukat för alla gäster med stora fat dignande av havskräftor. Nu fick var och en hämta en stor tallrik med kräftor, såser och rostat vitlöksbröd och sprida ut sej på alla de olika sittplatser som fanns i de två hus med stora altaner som hör till dykcentret. Det smakade precis så gott som det brukar göra men vi ser verkligen fram emot att kunna sitta tillsammans vid långbordet igen.

Hälsningar Lena

Postat 2021-06-28 18:46 | Läst 3358 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Klart att de gör fler kungsfiskare

Jag kunde inte låta bli att titta förbi platsen där kungsfiskarna höll till igen. Det ligger ju bara några minuter från mitt jobb och de visade upp sej så fint att det bara måste bli ett inlägg till. Som flera av er påpekade kan de ha två eller t o m tre kullar på en säsong och dessa två jobbar definitivt på kull två. Här har honan (t v) precis landat och stöter på hannen med ganska höga pipljud.

Han verkade bli lite besvärad och drog plötsligt. Men han gjorde bara en kort runda och kom tillbaka.

Nästan som en kolibri hovrar han runt honan. Han gör faktiskt ett helt varv runt henne...

...innan akten kan börja. 

Här lyckas han nog med det han föresatt sej. Det här är andra parningen jag fick se (passade på att handla mellan akterna). Då satt fåglarna vända mot mej och det blev förstås ett mängd bilder, men jag begränsar mej och visar enbart denna. Avståndet var ju det samma men det var mörkare vid första tillfället. 

Efter ca en minut är det över och då drog hannen. Honan ser ut att ge honom en kommentar på vägen... Inom kort kommer hon att lägga fem till sju ägg (ibland så många som tio). Även om de är små kommer den ruvande fågeln inte att kunna ligga över alla äggen och ett par av dem kläcks därför inte. 

Trevlig midsommar allihopa!

Hälsningar Lena

Postat 2021-06-24 08:03 | Läst 2004 ggr. | Permalink | Kommentarer (16) | Kommentera

Kungsfiskare när man minst anar det

Jag brukar inte ha sån tur med kungsfiskaren i Fyrisån och trots många spaningar har jag bara fått se den flygande som en liten blå pil åt höger eller vänster. Idag hade jag kollat av om det fanns några tornfalksungar i lådan på ladan (vilket det gjorde) och eftersom jag var så nära stannade jag till vid åkanten. Där satt den plötsligt, helst stilla.

Visserligen tvärs över ån och rätt mörkt var det också men tusan så fint med en kungsfiskare tänkte jag.

SPLAFF!!! Plötsligt så dök den rakt ner från sin låga utkiksplats. Jag var inte med alls och slutartiden var dessutom 1/400 s, vilket inte räckte till, men det blev faktiskt en bild. Det stod en familj bredvid mej från Västerås som  blev helt lyriska över detta tilltag. 

Den fick dock ingen fisk...

...vilket ledde till fler dyk. Nu är slutartiden 1/2000 s och ISO uppe på 6400. Gissa om jag önskade mej dubbel brännvidd vid detta tillfälle, men nu var det 400 mm som gällde och bilderna är som ni redan listat ut väldigt hårt beskurna.

Jag fick flera chanser men det var svårt att träffa rätt med fokuspunkten. 

Fiskelyckan var dålig så ganska snart flög den iväg en bit.

Men inte så långt, bara in bakom ett "bladfilter".

Den flyttade runt lite inne bland bladen och sedan kom det fram inte bara en fågel utan två. 

Vips var de inne i växtligheten igen. Jag såg hur det rörde sej inne bland bladen så jag satte fokuspunkten där och tryckte. Titta så de håller på, ska de ha fler kungsfiskare i år eller ? De har enligt de som ofta besöker platsen redan fått ut en kull med ungar för ett par veckor sedan.

Kort därefter kom hannen farande över ån mot mej innan den vek av och försvann. Ofta står man länge och väntar på en kungsfiskare, eller vad som helst som rör på sej när man börjar tröttna. Här fick jag mer action än jag hann med. Från första till sista bild tog bara 12 minuter

Hälsningar Lena

Postat 2021-06-22 22:05 | Läst 1900 ggr. | Permalink | Kommentarer (18) | Kommentera

När badglädje får en ny dimension

Efter en varm sommardag kan väl inget vara bättre ...

...än att få kasta sej i en skogsjö...

...och bada av hjärtans lust!

Den här labradoren har tagit badandet till en helt ny nivå. Kolla bara på bilderna nedan.

Man behöver inte kasta någon boll eller pinne, eller leka med sina två kompisar...Den här hunden badar själv.

Skvättandet vet inga gränser och det är många bilder som går bort för skärpan hamnar på vattnet snarare än hunden.

Det ser galet roligt ut.

" - Ooops, nu tyckte matte att jag simmade för långt ut."

Man kan bada närmare land också.

Innan det här badet hade han tränat apportering i vatten, så det är inte första doppet ni ser. Det här är fri lek efter träning och hans två kompisar, som också tränat, väljer istället att springa runt och nosa i skogsbrynet, pinka på träd etc. De flänger runt men Bono väljer att bada.

Bilderna är tagna med 100-400 tele som är mycket användbart även vid hundfoto. 

Här kom signalen från matte att det är dax att gå upp. Färdigbadat för denna gång och nu vet ni väl alla vad som kommer efter bad...

Man kan se att han liksom tar sats....

...för att åstadkomma den värsta skakningen i mannaminne! Här är det också väldigt bra att fota med tele.

Skakningen, som börjar vid huvudet, rör sej som en våg genom hunden...

...och avslutas med att bakändan får ett rejält skak. Hans mer sansade kompis Specks väntar i bakgrunden. Nu är det dax att promenera tillbaka till bilen genom skogen.

Naturligtvis finns det en lämplig liten pöl i skogen som Bono hittar innan matte hinner reagera. 

Men här blev det visselpipan direkt. Nu är det allvar och färdigbadat för Bono. 

Hälsningar Lena

Postat 2021-06-18 16:46 | Läst 3375 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera
1 2 3 Nästa