B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Kellie möter Specs

Det här är Kellie, golden retriever 13 veckor. Vi träffades på lunchen igår utanför jobbet tillsammans med två av mina kollegor samt två vuxna labradorer.

Specs var en av de vuxna hundarna men han är bara drygt ett år så riktigt vuxen är han inte. Kellie är både nyfiken och lite försiktig i mötet med den stora gula hannen.

Specs tyckte att den lilla gula fröken är väldigt intressant men mattes varnande ord om att ta de lugnt får honom att stilla sej en aning.

" - Du anar inte hur mycket kul bus jag kan lära dej lilla fröken..."

" - OK....kompis?.....- OK. "

" - Jag kan viska en hemlis om du vill? Jag har listat ut hur man klättrar in i hönshuset och plockar ägg som dessutom är jättegoda att äta. "

Den lilla valpen har redan visat prov på hur den kan hitta mat på egen hand.

" - Ja det är OK om människor klappar dej på huvudet, det betyder bara att de tycker om dej och inte orkar böja sej så mycket. "

" - Om du säger det så.....jag litar på dej... "

" - Psst........"

" ...............matte säger !.......................det är jätteviktigt att komma ihåg! "

Sedan gick vi ner till Fyrisån och de båda labradorerna försökte ivrigt övertyga den lilla valpen att ingenting kan vara bättre än ett bad när det är 28 grader varmt. Den blötte sej upp till magen....men det är nog bara en tidsfråga innan den förstått tjusningen med vatten. 

Hälsningar Lena

Postat 2018-06-29 16:45 | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Juneau blir dagens bild 4

Min systerdotter ville att jag skulle fota hennes hund Juneau, så den charmiga hunden får bli dagens bild fyra. Om någon funderar över namnet så är det också Alaskas huvudstad.

Hej så länge, nu blir det dåligt med wifi ett tag....men jag återkommer.
Lena

Postat 2018-01-05 00:32 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Semestercollage

Det blir mycket bilder när man är borta ett par veckor så jag avrundar vår resa till British Columbia med några collage. Hunden med de blå ögonen hette Nanuk. En jättelik blandras med bl a siberian husky, därav de blå ögonen. Har man hund och bor i vildmarken är det stora hundar som gäller, för de ger sej pumorna inte på...

Blandar med lite makro från den våta världen. De små röda anemonerna i högra övre hörnet heter jordgubbsanemon och jag kan avslöja att den lilla fisken bredvid den färggranna snäckan såg jag inte när jag tog bilden, den blev ett bonusdjur.

Sheryl med parter uppe till vänster är amerikanska kråkor. De påminner om korpar men är betydligt mindre. Den vackra ormen var stammis på kvällar och nätter då den alltid låg ringlad på ett varmt rör under en trappa tillsammans med en eller flera kompisar.

Nakensnäckor, fiskar och räkor fanns det gott om och även om sikten var dålig ibland går det alltid att fota smått. Då fungerar Canons 60 mm makro alldeles utmärkt för både fisk och små nakensnäckor.

Goda vänner på Rendezous med hunden Sam, en annan stor korsning, denna med misstänkt rottweilerinslag. Sam älskade råa morötter och fick alltid en när vi la ut med båten varje morgon. Han vaktade stället när vi var ute men en dag när vi kom hem satt det ett visitkort i ytterdörren.....Någon som kunde "prata med hundar".

Hälsningar Lena

Postat 2017-08-31 18:51 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Barn på hundutställning

Vad hittar man på om man är tvungen att följa med familjen på hundutställning, ett evenemang som kan ta hela dagen om hundarna faller domaren i smaken? Man tittar på film såklart !  Eller spelar dataspel, eller vad de nu gör med sina plattor.

En bra och tillräckligt stor mobiltelefon kan fylla samma funktion, så länge barnen kan hålla sams.

Om man har lite tur kanske pappa gör en sällskap vid ringen...

De här två barnen hade hittat en hund som hade väldigt klappvänlig storlek. De barn jag såg visade att de var vana vid hundar och uppförde sej väldigt bra. Jag hörde flera barn vid rasklubbsmontrarna som försynt frågade om de fick klappa hunden.    

Det fanns en lekplats för barn och en gosehundavdelning. Mitt bland gosehundarna satt en tomte. Lite jobbigt verkar det vara att prata med tomten...

...men hon ser ganska nöjd ut med den lilla hunden som tomten plockade fram ur sin säck. Jag är inte säker men jag tror starkt att tomten var en kvinna. Kanske det är så man väljer att göra nu för tiden. 

Jag vet inte om dessa barn kände den ljusa afganen men de tittade länge på den när den "visade upp sej" utanför ringen.  

När utställningsdagen började lida mot sitt slut och de som var kvar samlats runt finalringen i hall A fick jag syn på den här tjejen. Hon visade sina två valpar med stor koncentration.

Nu stänger vi denna tävling och väntar till nästa år.

Hälsningar Lena

Postat 2015-12-17 19:09 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Människorna på en hundutställning

Det var mycket folk på helgens stora hundutställning i Stockholm och det var minst lika roligt att titta på dem som på deras hundar. Många som jag mötte var också mycket positiva och tyckte det var trevligt att jag fotograferade just deras hund.  

Det justerades ner till sista hårstrået på vissa raser. Här är det en afgan som får svansen putsad.

Även hundägarna hade konstfulla hårarrangemang. Hunden passade på att gosa med matte lite under borstningen och hårade säkert ner mattes kavaj (men det var ju i alla fall rätt färg).

I stället för en konstfull håruppsättning kunde man ha en konstfull hårfärg...

Eller varför inte en frisyr som liknade hundens...

Det var oerhört mycket pyssel med en del långhåriga raser och många hade med sej såväl bord som stolar för att orka med hela dagen.

Om man var hund hade man ofta också ett litet krypin att vila i, antingen i form av en vagn eller en hopfällbar bur eller hage med en mjuk filt.

En bichon frisé blir friserad

Storpudel krävde mycket finlir innan de skulle visas upp och det här var avdelningen med mest hårtofsar på golvet.

I det här gänget var det mer avslappnat. Här behövdes det tydligen inte någon ytterligare borstning eller klippning.

Det finns personer som är proffs på detta och lever på att visa andras hundar. Mannen i mitten är det och här delar han med sej något bra tips till en "konkurrent". Att det handlade om konkurrenter blev klart då de två hundar som knappt syns på denna bild kort därefter möttes i ringen för att tävla om "Bäst i rasen".

Man får hoppa på sin husse (handler) ibland....

Lägg märke till skorna. Många som visade hundar var uppklädda men högklackat såg jag inte ett spår av. Man måste kunna springa i ringen.

I rasparaden hade många klätt ut sej till något som passade bra ihop med just deras ras. Här kommer de kinesiska nakenhundarna (som kan födas både med och utan päls i samma kull) tillsammans med matte i kinesisk dräkt.

Oj hoppsan, plötsligt trängde det på.....Matte gör sitt bästa för att bevara värdigheten.

Avslutar detta inlägg med några representanter för den minsta hundrasen, chihuahua (långhårig och korthårig)...

...samt den största, irländsk varghund. Dessa skillnader har vi människor åstadkommit med avel....och det skulle man kunna skriva ett helt eget inlägg om.

Härliga glada människor fanns det gott om på utställningen och i rasmontrarna kunde man ställa alla frågor man ville samt möta hundar som verkligen var vana att möta människor. Ibland uppstod visst intresse även mellan hundar :-)

Hälsningar Lena

Postat 2015-12-15 20:31 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa 

Innehållskategorier