B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Bokskogen och vitsipporna

Jag var nyfiken på hur den lilla bokskogen utanför Enköping såg ut nu, dvs tidig vår. Efter jobbet på fredag drog jag dit en stund innan middagen. Löven hade inte börjat spricka ännu men det var fint ändå. Jag hade dock inte väntat mej att de orangea "snöpinnarna" skulle stå kvar. 

Här kan se se hur det såg ut vid sensommar och höst i Sveriges nordligaste (planterade) bokskog. 

Lite här och där växte vitsippor. Inte de stora frodiga blomstermattor man ser ibland, men gröna öar med blommor bland de brunröda fjolårsbladen

En del av skogen är inhägnad och används som betesmark. Där var det väldigt rent mellan de stora träden.

Solen stod fortfarande lite för högt på himlen, klockan var bara halv sex, men jag kunde inte stanna så länge och det tar en timme att köra hem. Jag ville gärna ströva in bland träden men det är parkeringsförbud längs hela vägen och dessutom vårbruk. En traktor med dubbelmontage skulle inte ta sej förbi min bil.   

Trots att det bara är några hundra meter grusväg genom "skogen" är det en mycket vacker plats och väl värt ett besök. Jag kommer att åka tillbaka när bladen börjar spricka ut och det blir så där vackert ljusgrönt.  

Det fanns ju också vitsippor och jag hade min gamla 7D mk II med mej för att fota just vitsippor. Varför den kameran när jag nu har en ny kanske ni undrar? 

Jag ville testa att fota sipporna med min Tokina 10-17 mm fisheyezoom, ett favoritobjektiv under ytan som jag sällan använder på land. Det passar inte på fullformat, därav fick den gamla 7D följa med. Bilen, jag hade inte tänkt att den skulle vara med, men med 10 mm får man med mycket.  

Det roliga med denna extrema vidvinkel är att "närgränsen" är 14 cm. Jag körde ner kameran bland blommorna och testade med såväl motljus som medljus. Jag låg inte på marken (det var blött) utan tog bilder lite slumpmässigt där jag tyckte det såg lovande ut. Som man kan göra när man fotar digitalt. 

Jag tycker det är svårt att få fram den stora mängden av vitsippor som man ser ibland. Bilderna blir lätt platta och trista. Här var det en liten hög som gjorde att sipporna nedanför högen framträder. 

Många föredrar de trolska bilderna på enstaka sippor med extremt kort skärpedjup, gräsfilter och motljus. Jag har förstås testat det många gånger.

Det här får man väl se som raka motsatsen och det kan väl också fungera? Just vitsippor växer ju ofta tätt tillsammans och bildar praktfulla blomstermattor i skogen.

Med 14 cm närgräns kan man sätta kameran mitt framför en blomma. Här hade det nog blivit ett hel del "bling" om jag haft en stor bländare, men det spar jag till en annan fototur. 

Solen strålade när jag lämnade Fånöö bokskog för denna gång.

Hälsningar Lena

Postat 2023-04-29 15:26 | Läst 611 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Gryningstur

Det fina vädret lockade mej att göra en gryningstur och då får man stiga upp rätt tidigt så här års. Vid halv fem åkte jag hemifrån till Hjälstaviken.  Solen var precis på väg att gå upp när jag kom ut på spången, där det fortfarande är rätt mycket vatten kvar. Dimma hade jag tänkt mej, lite vagt i alla fall, men det fanns inte tillstymmelse till något sådant. OK,  jag var ute efter andra motiv. 

Jag hade faktiskt en plan för min morgontur och den var inte beroende av dimma. Jag ville fota sothöns som bråkade med lång slutartid, i guldgult motljus. Veckans fotocup har inspirerat mej och även om bilden inte skulle vara med i cupen, ville jag jobba mer med den tekniken. Sothönsen var på plats.

De var där men de ville inte alls bråka på rätt plats dvs där det gyllene ljuset var.  

Jag fick ett par rusningar men det jag helst ville ha pågick på långt avstånd i helt fel väderstreck i förhållande till ljuset. 

Solen gick upp och skrattmåsarna putsade sej i gryningsljuset. 

Jag tittade ut över vattnet som inom några veckor kommer att torka upp och bli betesmark till köttdjur. Det var trots allt en ganska fin morgon. Jag plockade fram min frukostmacka med stekt ägg och skinka. Helt OK att sitta här och äta en stund. En rördrom passade på att basunera ut sitt vårbudskap som en låg vibrerande ton.

Jag njöt av stunden och ett par korpar passerade.

En skäggdopping blev extra fin i det låga solljuset.

Jag vandrade längs spången genom vassen och kom till gömslet. Det hände inte så mycket där men gässen försökte i alla fall säga att den här flotten var upptagen.

En sävsparv landade så nära gömslet att jag knappt hann få en bild innan den drog vidare.

Jag satt en stund i gömslet och spanade ut över vattnet. Fiskgjuse och kärrhök är vanliga gäster här, men avståndet blir ofta långt. En kärrhökshona bjöd på den finaste uppvisningen. En äldre havsörn passerade också men på långt håll. 

En ensam skäggdopping lockade efter en partner. Kanske fanns det någon där i vassen som jag inte fick se.

På väg frän gömslet fick i alla fall gässen visa upp sej i motljus.

Lite action blev det.

Jag vandrar tillbaka på spången, mot bilen. Efter en andra frukost hemma kunde dagen börja som vanligt.

Hälsningar Lena

Postat 2023-04-26 18:47 | Läst 710 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Stenknäcken svek men steglitserna visade upp sej istället

Jag tänkte att stenknäcken kanske skulle komma tillbaka om jag la ut goda frön och nötter. Så jag riggade på söndagen och satte mej ute på behörigt avstånd. En av koltrastarna från i vintras kom och smakade. Jag känner igen den för den har vita fjädrar på ryggen. 

Blåmesarna har flyttat in i holken på sidan av balkongen och passade på att proviantera. 

Stenknäcken kunde jag inte ens se med kikare i skogen från där jag satt men steglitserna var desto aktivare. Det var sex stycken som kom förbi flera gånger och jag fick ändra position och rikta in mej på mataren. Inte den finaste "pinnen" men det var här de ville sitta. Den är nästan exotiskt med de röda och gula färgerna.

De kivades en del men det blir inte så fint med en fröautomat i bakgrunden. Här är det i alla fall bara ställningen men ska jag fota dessa mer måste jag hitta på något annat sätt. Jag har inte rätt sorts tistlar i trädgården heller. Jan har visat vilken sort de gillar att sitta i. 

Jag gjorde också en liten tur utanför trädgården och hittade några vitsippor. Lite stukade efter en kylig morgon.

Det här är väl någon slags vårlök. Kanske någon känner igen den.

Gulsipporna var mycket fina på det här stället och där blev jag kvar en stund

Som små solar lyste de i den gröna växtligheten.

Den här är jag osäker på, kanske en jordrök? Det var i så fall ett lågt exemplar men den kanske växer på sej. Nu är solen och värmen dock ett minne blott och någon mysig promenad ser det inte ut att bli denna veckan.

Hälsningar Lena

Postat 2023-04-24 20:23 | Läst 568 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Sånt som hör våren till del II

Så här års ska växthuset rensas från "vintergardiner" (som vi har för att fåglarna inte ska flyga på glaset), belysning och annat som inte behövs när odlingssäsongen tar fart. Mina övervintrade pelargoner får också flytta ut. En gardin får vara kvar mest för att häcken till vänster är så trist innan  den slagit ut.

Min favorit, Honeywood Susanne, har redan börjat blomma på tunna stjälkar. 

Plötsligt blir det fullt med gröna växter på hyllorna och jag får stuva om för att få plats med de första odlingarna (dill i kruka).

Jag har några pelargoner som blommar tidigt. Till vänster en Honeywood Susanne och till höger Astrid, som blommat i nästan en månad på fönsterbrädan inne.

Det här är en brokbladig pelargon som jag inte vet namnet på. Bladen är mycket vackra men den är mycket sen i blomningen. Blomman till höger på bilden är en gammal traditionell Mårbacka som blommar tidigt.

Här står mina pelargonsticklingar, mycket sansat detta år, bara sex stycken och ett par är redan tingade. 

Tomatplantorna flyttade ut i växthuset för ett par veckor sedan. De har stått i det lilla tältet t h med en värmefläkt för att inte frysa när temperaturen varit under noll. Nu är de stora och behöver omplanteras. Flera sorter har redan knoppar. 

Det här är vår gamla chili som vi övervintrat åtta år (eller kanske nio) i köket. Den har mängder med små frukter och blommar för fullt. Det är dock den sista plantan som får flytta ut för chili vill ha väldigt varmt och det blir det sällan förrän i början på juni.

Min sambo tyckte att vi skulle testa att odla gurkan inomhus innan odlingen i växthuset kommit igång. Vi har stora fönster i vardagsrummet och när pelargonerna flyttat ut finns det gott om plats. Därför har vi nu en minislanggurka som klättrar längs ett snöre i vardagsrummet och det ser mycket lovande ut.  

Det är en sort som ej kräver pollinering och de första gurkorna har redan börjat växa till sej. Återkommer när vi skördar den första.

Vi har också en intressant gäst i fågelmatningen. Vi har en automat kvar med skalade solrosfrön och just nu är det mest steglitser, domherrar och en del stammisar som blåmes och talgoxe. När jag nu varit hemma en hel dag och haft lite span på matningen har jag sett att stenknäcken kommer på besök. Den är skygg och jag har bara lyckats få bilder då den sitter "mitt i maten". Vi får sen om jag lyckas bättre under söndagen.

En så här fin lördag blev det förstås grillat och middag i växthuset. Jag hoppar över det och visar bara avrundningen, rejält lagrad Guyere med balsamvinäger och vårt egna körsbärsvin från 2021.  En mycket fin avslutning på lördagen.

Hälsningar Lena

Postat 2023-04-22 22:17 | Läst 589 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Blåsipporna

Varmaste dagen i år tror jag men jag hade inte tid att gå ut förrän solen nästan gått ner. Jag spanade efter blåsippor men de som finns närmast mej står i skogen och där var det väldigt mörkt. Till slut hittade jag en glipa i växtligheten där en strimma av ljus lyste upp några sippor.  En arbetsdag kvar innan helg. Om jag har jag tur håller vädret i sej, i alla fall till lördag.

Hälsningar Lena

Postat 2023-04-20 21:07 | Läst 973 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera
1 2 3 Nästa