B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

En sista rapport från stubben

Grönsiskorna ger sej inte utan fortsätter att flockas i stora mängder kring det som just nu är deras favoritställe. 

Jag håller med Ing-Marie att det är svårt att låta bli att titta på dem och ta några bilder. Några bilder blir snabbt väldigt många. Men nu är fröna nästan slut och vi kommer dessutom att åka bort. För de som sköter om vårt hus och våra plantor ingår det inte att hålla fågelrestaurangen öppen, i synnerhet inte som det nu ser ut att bli varmt och därmed betydligt lättare att hitta mat även för dessa. Men det här är förstås väldigt bekvämt, serverat och klart. Drickat finns runt knuten.

Bergfinkarna har inte gett upp heller utan kommer mellan flockarna av grönsiskor. Eftersom det här inte är en art som vi sett de senaste 15 åren är det extra kul att se dem. 

Fin uppvisning bjuder även bergfinken på ibland.

Eller så slår den sej ner i syrenhäcken vars knoppar precis har börjat svälla på ett mycket lovande sätt. Vi är antagligen borta när de slår ut och kommer hem till en grön syren.

Ringduvorna kommer också dagligen och man kan ju tycka att de borde kunna samsas på stubben, men icke. En duva i taget, om det inte kommer en skata eller en gråkråka.

Den här gästen vågade sej aldrig fram till stubben och inte till någon annan matning heller så vitt jag kunde se. Jag kunde dock inte sitta och spana särskilt länge. Den kanske försåg sej med frön när jag åkt hemifrån. Jag visar den fast den sitter i häcken, för det är nästan ett tomtkryss. Endast en gång förut har vi haft en svarthätta på besök och då var det en hona (med brun hätta). Det här är en hane.

En tidig morgon då det föll snöblandat regn såg jag denna rödhake som tillfälligt satt på en fjolårsros utanför tvättstugan. Eftersom kameran med 100-500 telet fanns i närheten fick jag en bild innan den flög. Att börja morgonen med en rödhake gör det på något sätt lättare att åka till jobbet. Men det är inte fel att ha semester heller...och det ska jag ha nu.

Hälsningar Lena

Postat 2024-04-29 22:01 | Läst 909 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Sädesärlans vårbestyr

En kylig kväll vid en våtmark som är blötare än jag någonsin upplevt tidigare år. Sädesärlan har anlänt och trippar runt i vattnet.

Den får ta hjälp av vingarna där det är för djupt.

Små grästuvor sticker upp här och där. Det här är egentligen betesmark, men det lär ta ett tag innan djuren kan gå här. 

Här får den syn på en liten godsak i vattnet. Kan det vara en mygglarv?

Det smakade gott oavsett vad det var för litet kryp. Sädesärlan är inte så kinkig. 

Så måste den förstås ta ton. En viktig aktivitet så här års. 

En kort trudelutt sen flög den vidare i jakt på fler små godsaker.

Livet går vidare och nu blir det visst varmare, enligt SMHI. Vi får väl se...

hälsningar Lena

Postat 2024-04-28 16:46 | Läst 776 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Vårystra lamm i hagen

En kväll då solen glimtade fram kände jag för att göra en kort utflykt efter middagen. Jag åkte till Trunsta träsk i Knivsta, för det hade anlänt en del fåglar där. Det är också beteshagar för djur i anslutning till våtmarken. I en hage nära där jag parkerade gick det tackor och lamm. Det här kunde kanske bli något...men de var fullt upptagna med att äta middag. Jag gick en vända i "träsket", vilket inte gav mer än en promenad.  

När jag kom tillbaka till hagen var det däremot full fart på lammen och nu såg jag också att det fanns en svart bland alla de vita. Det var ju en svart tack på första bilden så det var väl inte orimligt. Den verkade ha extra mycket spritt i benen, fast den såg ut att vara en av de yngsta.

Det var verkligen fart på dem och den svarta studsade mer än sprang i hagen.

Ett härligt vårtecken tycker jag.

" - När jag blir stor ska jag minsann bli ett svart får, vänta bara..."

Hälsningar Lena

Postat 2024-04-24 19:54 | Läst 920 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

En kylig morgontur

Jag lyckades äntligen få till en morgontur i det kyliga vårvädret och åkte till ett favoritställe så här års, Kyrksjön i Bromma. Det var nollgradigt och mycket stilla när jag kom fram. 

Sjön låg spegelblank framför mej och det var förvånansvärt lite liv, kanske lite tidigt än?....och kallt. 

En sädesärla sätter sej plötsligt på bryggans träräcke, så där nära som bara sädesärlor brukar göra. Jag tar en kopp kaffe så länge.

En stridslysten sothöna kommer simmande efter en stund, för det rör sej en vigghona rätt nära bryggan, för nära tycker sothönan. På följande tumnaglar kan ni se attacken. Viggen har hunnit dyka redan på första bilden men sothönan ger sej inte utan dyker faktiskt efter. Sothönsen är verkligen stöddiga så här års.

Sedan kommer en av anledningarna till att jag gärna åker hit på våren. Här finns alltid svarthakedoppingar. Dock kan man inte få till den extra låga vinkeln. Även om man kan ligga på bryggan så är den inte i samma nivå som vattnet. 

Den dök och bubblorna såg ut att försvinna in under bryggan. De kommer i alla fall väldigt nära om man är lite tålmodig.

När doppingen kom upp på andra sidan bryggan var de plötsligt två och de kuttrade på sitt speciella vis när de simmade längs vasskanten. De visade dock inte upp någon dans eller annat. Det fanns heller inte någon konkurrerande fågel i närheten. 

Vid Kyrksjön finns det också en fin spång genom en våtmark.  Här gillar jag att vandra sakta och spana. En och annan joggare kan dra förbi, men det är fortfarande ganska tidigt på morgonen, så det är bara enstaka.

Koltrastarna flyger kors och tvärs över spången under ljudliga yttranden. Jag spanar också efter rödvingetrast, som man brukar kunna se här. Dock inte på denna tur, ingen gröngöling heller. Jag hör en mindre hackspett trumma, men den sitter för högt upp i träden för att fånga på bild. 

Under hela promenaden på spången kan jag höra gärdsmygens fina vårsång. Det är den andra anledningen till att åka hit. Gärdsmygarna är vanliga längs spången och denna morgon behagar i alla fall en visa upp sej ordentligt. 

Det är fin här när solens ljus når ner mellan trädstammarna och befriande lite folk tidigt på morgonen. 

Här stannar jag upp och spanar igen. De borde vara här...

Jag hittar en kylslagen groda och det finns en del rom i vattnet. Det är antagligen bättre att komma på eftermiddagen om man vill se groddjuren. Det finns även vattensalamander i en pöl en bit bort, men där är det också stilla. Jag svär över kylan som lägger ett lock på alla trevliga våraktiviteter som borde pågå nu.  

Molnen hopar sej. Väderutsikterna för dagen är mulet och plus två grader. Gräsänderna sover vidare. 

Solen glimtar fram en kort stund och jag ser att svarthakedoppingarna befinner sej nästan längst bort på sjön. Jag har ätit upp min frukostmacka och druckit ur kaffet. Bara att åka hem och hålla sej inomhus.

Hälsningar Lena

Postat 2024-04-23 08:02 | Läst 934 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Backsippor

Nini la upp softa, fina bilder på backsippor men här kommer de i en helt annan tappning. Jag har inte stackat bilder sedan en makrokurs för väldigt länge sedan, då jag hade Zerene stacker som "provapå" version under en tid. Då var det handhållet med manuell "förflyttning" för att ta bilderna (om man inte hade en släde). Nu har nyare kameror en funktion som kallas fokusgaffling. Jag har inte testat det förut men tänkte att backsippor kunde vara ett lämpligt motiv för jag vet aldrig riktigt var jag ska lägga skärpan i dessa djupa blommor. Här kommer alltså tre motiv med backsippor stackade av 12-14 bilder.

Jag hade ställt in kameran på att ta 22 bilder, vilket den gör väldigt snabbt. Jag har handhållit och legat på marken. När jag tittade på bildserierna insåg jag att 22 bilder var för många, men man bestämmer ju själv hur många man vill ha med i "stacken". Det kanske finns kameror som också gör det sista handgreppet, men inte min. Jag får ladda upp bilderna i LR, markera vilka som ska vara med och exportera dem som lager till PS. Därefter staplar jag bilderna i PS, vilket krävde en kort Youtubefilm för att lista ut hur man gjorde. 

Jag vet att det är flera här som visar stackade makrobilder med jämna mellanrum och jag kommer att testa detta igen, nu när jag listat ut hur man gör. Jag har redan vissa tankar om när det kan vara intressant att få mer skärpedjup. Men ibland kanske det är finare med kort skärpedjup och "mjuka" bilder. Vad tycker ni? För den som är intresserad är objektivet Canon 100 mm makro, bländaren 5, tid 1/1250 s och ISO 500.

Hälsningar Lena

Postat 2024-04-20 10:17 | Läst 782 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera
1 2 3 Nästa