CHRISTMAS LIGHTS - när det går lite överstyr...

Ett sista juligt inlägg som bjuder på ett typiskt amerikanst överflöd av syn och hörselintryck. Just det, det finns julbelysning med tillhörande musikupplevelser.

Den här mannen har pyntat sin och tre av sina grannars trädgårdar och koordinerat med musik som man antingen kan höra ur högtalare eller på en specifik radiokanal i bilen när man passerar.

Dekorationerna blinkar i takt till teknoversioner av kända julsånger...

...och i ett crescendo tänds allting upp och hela gatan badar i ljus. Detta går att beskåda mellan 18- 22 fram till nyår. Tänk hur det måste vara att bo tvärs över gatan...

På en annan gata såg det ut så här.

Det är ett litet modelltåg som går runt det dekorerade loket. Det var tre eller möjligen fyra hus på denna gata som satsat extra på julbelysningen. Musik var det också, men betydligt stillsammare än det första ljusspelet. Det här var nog mycket uppskattat av yngre barn.

Från Thanksgiving i november fram till Nyår ser det ut så här.

Hur elräkningen ser ut för november och december kan man ju fundera över, men det kostar antagligen mer att köra luftkonditioneringen under sommarens hetaste månader.

Jag hade tyvärr lite bråttom för vi skulle hämta min sambo på flygplatsen så alla bilder är tagna handhållet med ganska stor bländare. Det hade varit kul att experimentera mer på den här gatan, med ett stativ.

Ett par experiment kunde jag dock inte motstå.

Med så här mycket lampor bara måste man ju testa att zooma...

Avslutade i ett bostadsområde där vart och vartannat hus hade satsat stort på julbelysning. Här var det också trafikstockning då bilar sniglade sig fram för att titta på allt och få en sista julchock på kvällen den 25 dec.

På dessa hus, som ofta var mycket stora, dominerade vita lampor med inslag av färgade och blinkande ljus. Vi tog oss inte förbi de allra värsta kreationerna pga trafiken.

Vem vid sina sinnens fulla bruk skulle vilja ha detta utanför fönstret? Ni kan ju bara gissa hur det ser ut i dagsljus dessutom.

Lägg märke till pingvinerna till vänster....Merry Christmas from Texas!

Lena

Richardson wildlife

Eftersom tomten kom med lite nya prylar ville jag förstås ut och testa. Morgonen bjöd på strålande sol och jag gick ner till ett parkområde för att se mej om efter lämpliga motiv.

Det första jag fick syn på var dessa pampiga gäss. Brown african goose är den som simmar först. Tveksamt om de kan klassas som "wildlife"...

Eftersom jag gillar fåglar på staket siktade jag in mej på dessa. Tyvärr så kom det en joggare från andra hållet så de gav sej av.

I ena änden av den lilla kostgjorda dammen stod en häger. Betydligt skyggare än de som jag är van vid i Råstasjön. Men jag fick några skott på den då den flög över sjön.

Ekorrar fanns det gott om lite längre in i parken. Dessa gick det utmärka att smyga på.

Den här blev väldigt nyfiken på ljuden från min kamera.

Stretching...

Jag hamnade till slut vid dammen igen och nu var måsarna ute på vattnet eller i luften. Det vankades bröd.

Solen var inte helt optimalt bakom min rygg utan det blev en del skuggor.

Måsarna visade verkligen upp sej.

Jag har medvetet valt en slutartid för att frysa fåglarna i rörelsen. Suddmåsar får det bli en annan dag. Alla bilder är tagna med ett Canon 70-200 samt en 2x extender på mitt 5D mark III hus.

Hälsningar Lena

TEXAS Roadtrip 2013 II: Paris och gamarna

Strax innan vi kom fram till Paris passerade vi de här två "polarna" brevid vägen. De knallade runt på en tomt och vi fick naturligtvis vända bilen och köra tillbaka.

Det är två kalkongamar (Turkey vultures) som man ser ganska gott om i Texas. Oftast ser man dem dock högt upp i luften, där de cirklar runt och försöker sniffa sej till något ätbart. De letar föda med hjälp av luktsinnet, vilket är ganska ovanligt för fåglar.

Den ena gamen hade hittat resterna av en jordekorre och de skulle naturligtvis bråka lite om den sista pälsklädda slamsan. Jag stod vid vägkanten och fotograferade och det passerade en hel del bilar. Jag lyckade i alla fall hålla mej utanför tomten, nästan...

 Nästa anhalt var Paris. En gång utnämnd till "The Best Small Town in Texas", men vi fick en känsla av att det inte hade gått så där lysande för Paris efter det.

Många av husen var igenbommade och tomma. Det var nästan bara huvudgatan som inhyste verksamheter, varav ovanligt många var antikvitetsaffärer.

Vi åt lunch på den lokala hamburgergrillen Jaxx, flottigt och med lätt flagande färg på väggar och tak. Inte alls så mysigt som på den omgjorda bensinmacken i Nocona.

Lite slitet men det rådde ingen tvekan om att man befann sej i Texas. Notera dock att filmen med samma namn "Paris, Texas" inte spelades in här, men tydligen bidrar den ändå till att det kommer turister till stan.

Lite utanför stan har också detta Paris ett Eiffeltorn. Det är en stålkonstruktion som liknar originalet, men den är bara 65 fot högt och pryds av en röd cowboyhatt på toppen. Jag avstår från att visa den...Brevid tornet har man också ganska nyligen uppfört ett krigsmonument med mängder av namnplaketter, varav de sensaste var märkta Afganistan.

Paris har också en mycket stor och rätt gammal kyrkogård. Den togs i bruk 1866 och den mest kända gravstenen markerar William Babcock grav (Fire chief and Shakespear enthusiast). Till hans ära beställde familjen en Jesusstaty. Enligt historien kunde stenhuggaren inte göra nakna fötter, därav en Jesus med cowboyboots.

När vi gick runt och läste på de gamla stenarna var det uppenbart att många dött vid ganska ung ålder. Det var nog inte så lätt liv i Paris, Texas i slutet av 1800-talet, när bomullsodling dominerade och järnvägen kom till stan.

That's all folks

Lena

LUCY

Varje år runt runt jul är min syster gojvakt åt en kompis och en grön goja vid namn Lucy intar köksbänken. Lucy snackar en hel del och har även andra verbala sätt att påkalla uppmärksamhet. Hon kan också nysa och låta som en kortvågsradio. Hunden i huset är vansinningt avundsjuk och kommer så fort någon pratar med fågeln.

Lucy fick förstås också vara modell i en fotosession. Jag har bara fotograferat papegojporträtt en gång förut. Eftersom jag inte ville använda blixt blev det fönsterljus, lite högre ISO och aningens kort skärpedjup. Lucy satt inte stilla på order direkt, men tycktes ändå gilla läget.

Det blev förstås en oerhörd massa bilder och Lucy verkade trivas med att stå i centrum.

Hälsningar Lena

Mjukstart på nyårsfirandet

Eftersom vi har semester och det dessutom är söndag avnjöt vi idag en fantastisk brunch .

Min svåger lyckades med konststycket att pochera 12 ägg och hela familjen serverades "eggs benedict" med ett torrt trevligt bubbel till. Det blev en lång sittning.

Vad hittar man på efter en sådan måltid, om det dessutom är mulet och alldeles för kallt ute? Jo, man värmer upp den lilla bubbelpoolen i trädgården och kryper ner. I 38 gradigt vatten fortsatte sålunda konversationen, med korta avbrott för att kasta hundens boll. Det hela kändes som en lagom mjukstart på nyårsfirandet.

Gott Nytt År

Lena