B. LOGGBOKEN
Sommaren kom på återbesök
Sommaren kom verkligen på återbesök med strålande sol och runt 25 grader varmt i helgen. Jag hade lagt undan mina shorts men fick plocka fram dem igen. Grannen bjöd på självplock av björnbär och jag gick över till dem med en pyts för att plocka lite. Där möttes jag av ett inferno av fjärilar och vände direkt för att hämta kameran.
Här ser ni orsaken. Förutom en massa fina björnbär låg det övermogna plommon på marken och gissa om fjärilarna gillade dessa. Att plocka lite björnbär tog mycket längre tid än jag hade tänkt.
Dessutom fick jag sällskap av en charmerande katt som undrade vad jag gjorde i hennes trädgård.
Kanske bidrog alla de fantastiska dahliorna till att fjärilarna hade samlats i denna trädgård. Jag har inte testat att odla dahlior ännu, men jag vet att Peter har många fina (som hans fru har drivit upp :-)
I vår trädgård märks det att småfåglarna börjar komma på besök och kolla om restaurangen inte ska öppna snart. En fin rödhake kom och tog för sej i badet.
Eftersom sommaren trots allt lider mot sitt slut blev det förstås en hel del skördat i helgen. Jag ska dessutom ut och resa nästa vecka, så det gäller att ligga lite i framkant med det som behöver tas om hand.
Det blev sålunda ett kok tomatsås, en sista gurkinläggning innan vi rev plantorna och en omgång chilimarmelad. Därtill var våra middagar i helgen helt avpassade till det som skördades som t ex grönsaksgratäng med aubergine, tomat och paprika samt delikata fyllda pannkakor med grönsaks och kantarellstuvning.
I morgon börjar en ny arbetsvecka, men jag ska bara jobba måndag, sedan ha en vecka sen semester...
Hälsningar Lena
Gryningstur och är sommaren slut nu?
Det blev plötsligt betydligt kallare och även om solen har visat sej på dagarna har det varit ganska krispigt på morgonen hela veckan. Det fick mej att göra en gryningstur fredag morgon. Jag hade väckarklockan på 4:45 och är snabb av mej. Jag drog strax efter fem.

Jag körde mot Hjälstaviken för där var det vissa chanser till sol och dessutom utlovades nästintill vindstilla förhållanden. Jag blev uppehållen av ett intressant möte längs vägen, som kommer i en egen blogg, och solen hade gått upp när jag kom fram.
Det var vackert och stilla, ca 7 grader.
Jag kunde höra en del fåglar på håll men just här var de inte.
Men det var fint och jag var helt ensam.
Framme vid gömslet var det också väldigt stilla.
En gråhäger stod på plattformen, men gjorde inte så mycket.
En ägrett passerade också, men gjorde inte heller så mycket väsen av sej.
Det var helt enkelt en väldigt fridfull morgon.
Jag spanade på några änder som tog det piano i dimman. Det glesa solljuset nådde dock aldrig riktigt fram till vattnet framför gömslet. Jag kunde höra att både gäss och tranor samlats närmare fågeltornet, men jag kände mej nöjd med morgonen och åkte hem. Klockan var bara strax efter sju och jag skulle ju jobba. Först stannade jag dock vid bageriet i Knivsta och köpte ett nybakat surdegsbröd till frukost. Lite lyx kan man ju kosta på sej inför helgen.
Hälsningar Lena
Uppgradera mjukvara eller...
Ny mjukvara blev tillgänglig till båda mina spegellösa kamerahus idag, vilket är dagen före vi ska ge oss ut och använda dem flitigt (får man hoppas i alla fall). Jag har vid ett tillfälle varit med om en uppgradering av mjukvara som resulterade i totalt kaos och kände en viss osäkerhet. Gjorde det ändå för det skulle ge ett par finesser som jag trots allt ville ha. När det var klart måste jag ju testa att allt fungerade och det enda utmanande motiv (djur med snabba rörelser) jag kunde hitta utan att åka iväg någonstans var fjärilar. Autofokus klarade de fladdriga små liven på ett fullt godtagbart sätt, så det borde ju fungera även för större djur. Vi får se vad det blir.
På återseende,
hälsningar Lena
Fjärilsstigen Uppsala
I naturreservatet Hågadalen-Nåsten i Uppsala finns en fjärilsstig som jag besökt ett antal gånger. Peter brukar också visa bilder från denna stig i alla fall en gång/sommar. Den är drygt tre km lång och sedan får man vända och gå tillbaka. Det är ju lite tråkigt, men om man bara är ute efter fjärilar kan det ju dyka upp helt nya arter på vägen hem. Denna gång var jag där med min sambo som behövde fräscha upp sina kunskaper hur man fotograferar rörliga motiv (djur) med en Canon R5 och ett tele. Fjärilar kändes som lagom utmanande.
Han fick öva på det som fanns och jag bjuder bara på ett kollage. Visst fanns det fjärilar men som ni ser saknas vissa av de som jag anser som vanliga t ex nässelfjäril och påfågelöga. Jag hade också hoppats på vinbärsfuks och kanske en amiral eller aspfjäril, men icke. Vi gick inte hela sträckan och kom därför inte till det område där det finns gott om olika arter av blåvinge. Dock hittade vi bastardsvärmare betydligt närmare än jag gjort förut. Man bör ha minst fyra timmar på sej om man verkligen vill hitta så många fjärilar som möjligt.
När vi kom hem hittade jag en kartfjäril i växthuset (till vänster) och det är första gången jag ser en sådan i trädgården. Då den satt på stenplattorna visar jag den i ett montage med en skogsgräsfjäril (från fjärilsstigen) som satt på grusvägen. Det blir inte så estetiskt, men jag erbjöd kartfjärilen sittplats i flera olika blommor. Just då verkade mitt finger mer intressant än en blomma.
Hälsningar Lena
Skogsturen som kom av sej...två gånger.
Söndag eftermiddag och det hotande regnet verkade aldrig riktigt nå oss så jag tog kameran och åkte till min favoritskog. Det var mysigt att bara gå sakta där och spana. Det kvittrade en hel del och en familj hackspettar flög runt bland träden. Fick syn på en trädkrypare som studsade upp längs en tallstam.
Strax efteråt fick jag en svarthätta i bildfältet, en hona eller möjligen en juvenil. Det var fint i skogen och förvånansvärt lite mygg. Jag traskade vidare...
...och fick se något gult på marken. Rätt väl dolda men det gula lyste ordentligt. Jag hade en plastpåse i fickan och min lilla fickkniv, utifall. Man kan ju inte åka till skogen så här års utan att vara lite förberedd.
När jag fortsatte på stigen lyste det mer orangegult en bit längre bort. Fåglarna kvittrade på men nu började jag blir rejält distraherad.
Några till gula små läckerheter. Att ha en kamera med ett stort teleobjektiv var nu snarast besvärligt. Men jag kom ut ur skogen och fick syn på fältet framför mej.
Det är nya ägare till dessa marker och man har låtit bli att slå två stora områden på denna vall. Det har tidigare använts som bete för hästar på sensommaren, men man slog alltid och gjorde balar på försommaren. Nu var det ett blommande hav!
Det hade regnat under lördagen, allt var fräscht grönt och blommorna prunkade i alla färger. Det var givetvis också blött men kängor med höga skaft räckte.
Det surrade av insekter bland blommorna och jag fick även syn på en gräshoppa.
Det fladdrade en hel del fjärilar bland blommorna men jag blev mer tagen av blomsterprakten. Det måste vara det senaste regnet som gjort att allt slagit ut samtidigt.
Den här filuren kunde jag dock inte motstå. Kanske en luktgräsfjäril.
Det fanns också mängder med blåvingar och när de sätter sej mot något gult är det ju svårslaget. Till höger kan också vara en luktgräsfjäril.
Här har jag kört många gånger de senaste 25 åren, men det här var också nytt. Blåklint längs kanten på veteåkern. Allt fler har snappat upp att vi måste värna om våra pollinerare.
Vackert är det också.
Kanske är det nya ägare även på denna gård...
På väg hem passerade jag de största bestånd av natt och dag som jag någonsin sett. Antagligen ett resultat av det senaste regnet. Jag bara måste stanna för hela vägkanten var täckt av dem (och det fanns lägligt en mötesplats).
Jag hittade faktiskt över förväntan mycket kantareller och den 2-liters påse jag hade med mej blev full. Smutsiga är de tyvärr också för jag hade ingen borste med mej, men det var ändå ett rätt trevligt pyssel att rensa dessa efter middagen. Knappt 600 g blev det till slut och jag vet ju vad jag har lämnat. I slutet av veckan blir det en ny tur, utan stor kamera och med korg, kniv och borste. Kantarellsäsongen har börjat.
Hälsningar Lena




































