Kameror är fantastiska verktyg

Det är mycket snack om vilken kamera man ska köpa här på Fotosidan. Men tänk gärna på vilka fantastiska verktyg kameror egentligen är och tänk på vad man faktiskt kan uträtta med en ny eller gammal kamera.



Min tanke är inte att slå mig själv för bröstet. Men för min egen del har kameran tillsammans med pennan och anteckningsblocket blivit viktiga verktyg för att hjälpa till att lyfta andra människor ur fattigdom och förtryck. Utan mina kameror hade jag inte kunnat göra lika mycket för andra människor som jag gjort och jag är tacksam för att jag trots allt har en såpass ordnad ekonomi att jag kan köpa de kamerorna som jag behöver så att jag kan betjäna andra människor med hjälp av mina bilder och texter. Det är precis så man ska göra med sina gåvor enligt mig. Man ska dela med sig av dem till andra och inte bara behålla dem för sig själv.

2012 blev ett riktigt mellanår för mig på grund av min ofrivilliga arbetslöshet. Men det var allt annat än ett fotografiskt mellanår. Under året har jag har tagit riktigt många bilder som jag är nöjd med och som har kvalat in på min personliga topplista. År 2012 var det 30 år sedan jag började fota. Foto har inte bara varit en hobby för mig. Under de 30 åren har jag även jobbat en del som fotograf och reporter. Även om jag inte är en drömmare väljer jag att se ljust på år 2013 och vad det nya året ska föra med sig av nya möjligheter och utmaningar framförallt på arbetsfronten. Jag tror i vart fall att en dörr som ingen kan stänga har öppnats för mig.

Avslutningsvis vill jag passa på att önska alla mina läsare ett riktigt gott nytt år och en riktigt god fortsättning och kom ihåg att den bästa kameran är den som du har med dig oavsett om det är en Leica eller Practica :)

"Det finns alltid två personer i varje bild, fotografen och betraktaren" - Ansel Adams

Klicka på den följande länken om du vill läsa något av mina många reportage från Lettland: Ett kallt land med många varma människor

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Det är lite märkligt

Det händer att jag skriver en text och när jag publicerar den i min blogg så tänker jag att det nog kommer att bli en del reaktioner. Men så händer det absolut ingenting. Och när jag skriver en text som jag inte förväntar mig några som helst reaktioner på så händer det att jag får massiv respons. Nu får jag ändå min beskärda del av respons men jag tycker ändå att det är lite märkligt.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Frihetens eld glödde i deras plågade ögon

Många av våra förfäder levde i fattigdom och förtryck. Men fattigdomen fick aldrig någon plats i deras hjärtan och frihetens eld den glödde ständigt i deras plågade ögon.

Till sist övervann våra förfäder både fattigdom och förtryck. Genom deras svett och umbäranden skapades det samhället som vi idag lever i. Men hur väl förvaltar vi egentligen våra förfäders arv? Några av våra grannar lever antingen i fattigdom eller förtryck. Vad gör vi egentligen för att hjälpa dem upp på fötter igen?

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Vad är du mest rädd att förlora i ditt liv?

"Om du vill se vad någon är rädd att förlora, titta då på vad de fotograferar". - Okänd



Det ovanstående citatet är riktigt tankeväckande och det manar till en hel del eftertanke. Personligen tar jag mest bilder på mina barn och det är faktiskt min familj som jag är mest rädd att förlora. Att få se sina barn växa upp på nära håll och kunna ta del av och fotografera deras lek är en självklarhet för många av oss men det är tyvärr inte en självklarhet för alla.

Jag tänker på Lisa som är en ung rysk tonårsmamma som fick kämpa hårt mot myndigheterna för att få rätten till vårdnaden om sina barn. Barn som hon älskar mest av allt och hon skulle gå under om hon förlorade dem. Du kan läsa mer om hennes kamp för sina barn i årets julreportage - En trygg famn för Lisa



 

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Allt började med en tysk mätsökarkamera

I år är det 30 år sedan jag började fotografera. Min första kamera var farsans gamla avlagda tyska mätsökarkamera, en Voigtländer Vito C. Efter drygt ett år ersattes den med en japansk spegelreflexkamera och det skulle dröja nästan 30 år innan cirkeln slöts och en annan tysk mätsökarkamera blev min huvudkamera. 


En av de första bilderna som jag tog hösten 1982.

Jag ångrar att jag inte tog steget tillbaka till mätsökarkameror långt tidigare. Det känns naturligt för mig att fotografera med mätsökarkameror. Som det känns just nu kommer jag att fortsätta att använda mätsökarkameror en lång tid framöver. De passar utmärkt för mitt sätt att berätta med bilder och de ställer sig inte i vägen mellan mig och motivet som en spegelreflex tenderar att göra. Med en mätsökarkamera kan jag umgås fram mina bilder som jag vill utan att behöva störa.



En annan positiv egenskap är att jag tar betydligt färre bilder med mina digitala mätsökarkameror än vad jag gör med andra digitalkameror och det gör att det går snabbt att sortera bilderna. Att jag tar mindre bilder tror jag beror på det analoga handhavandet. Jag faller in i samma tänk som jag lärde mig när jag använde min Voigtländer Vito C och jag fångar bilderna en och en utan någon stressande motormatning.

Du har väl inte missat årets julreportage? Om du mot förmodan skulle ha missat det så får du gärna klicka på den följande länken: Julreportaget - En trygg famn för Lisa

Text och foto: © Mikael Good