PÅSKTIDER

Äggen är värpta, sillen inlagd, påskäggen fyllda, räkmackan serverad och i brist på påskhare får ni en välmående (eller högdräktig) kanin. Den grå rutan med regn tog jag igår när vi ätit upp räkmackorna ute i växthuset. Det håller i sej, två grader och regn. Vi får vara glada att det inte är snö och ugnen har ju en grillfunktion som vi nog kommer att testa ikväll.

Glad påsk allihopa!

Hälsningar Lena    

Årskavalkaderna kom idag!

Jag bestämde mej för en tid sedan att trycka våra årskavalkader i form av böcker, för det känns som det enda vettiga sättet att bevara dem. Det finns kanske t o m chans att någon kommer att titta i dem i framtiden om de finns som böcker. Jag har gjort årskavalkader från 2005 i power point med bilder och kortfattad text. Det har varit ett sätt att låta familj i USA och Sverige (samt numera även London) se vad vi gör och lite av vad som händer i respektive familj.      

Efter jul tog jag tag i uppgiften på allvar och har skapat sex böcker. Bilderna är ju redan utvalda och texten finns i mina sparade power pointkavalkader. En del bilder får jag göra om, speciellt om de ska tryckas på en hel sida, samt förstås de som blir pärmar. Jag plockar också in en och annan extra bild, något som vi gillar som det inte fanns utrymme för i den digitala presentationen (åhörarna ska ju orka se hela :-). De färdiga böckerna har sparats hos en fotoboksleverantör i väntan på ett rabatterbjudande. För två veckor sedan kom det: "40% på alla fotoböcker".

Då slog jag till och beställde de sex som var färdiga och idag fick jag hämta ut paketet. Nu sitter jag där och funderar över om jag ska ha vit eller svart bakgrund på sidorna i nästa alster. Jag har också testat ett par olika typsnitt. Jag bryr mej inte om att det är olika, för så hade det garanterat blivit om jag gjort böckerna en gång om året. Jag lyckades göra det 2024 och 2025, men alla gamla årskavalkader kommer att bli till i omgångar. Nu har vi i alla fall från 2019 fram t o m 2025 (det blev två 2020 då vi var så länge i Australien).  

Böckerna trycks på matt papper men har hårda blanka pärmar som jag kan designa själv, inklusive text på ryggen. Jag har valt liggande format (21 x 27 cm) och det brukar bli 75-85 sidor. Nu återstår bara att bläddra, titta och att hitta en plats för dess nya böcker.  

Hälsningar Lena

Rekord i restaurangen

I helgen har det varit artrekord i fågelrestaurangen. Det är frö- och nötmenyn som lockat till sej en väldig massa olika fåglar, en del som jag bara brukar se sporadiskt framför allt på våren. Det började med att jag fick syn på en rödhake på lördag morgon. Snabbt fram med kameran.

Rödhaken har sedan varit en flitig gäst båda dagarna och jag hör den drilla i skogen bakom vårt hus. 

De två tamduvorna (eller skogsduvorna, läs kommentarer) tittade förbi och plockade i sej en portion hampfrö toppat med skalade solrosfrön. Oavsett om det är tamduvor eller skogsduvor är det nya gäster hos oss. 

Kort därefter kom ringduvorna, som nu är ett par. Vi har haft besök av ett par ringduvor på våren/försommaren i flera år och jag vill ju tro att det är samma par som kommer tillbaka. 

En riktigt trevlig gäst var stenknäcken. Den gillar jordnötter och tar för sej på den lilla rest av stubben som finns kvar.

Stenknäcken tyckte det var OK om småfåglar kom och plockade frön på stubben, men koltrasten var inte välkommen. Det var flera som försökte tränga sej på, men stenknäcken vek inte en tum.

Det var förstås ett gäng med vanliga småfåglar som t ex nötväcka, blåmes, talgoxe och entita, samt större hackspett. De har jag visat på bild så många gånger att jag nöjer mej med enbart en nötväcka denna gång.

Pilfinkar är inte på besök så ofta, men vi har haft några individer i vinter och de kom även i helgen. 

Bland vårfåglarna har bofinkarna nu definitivt anlänt, både herr och fru, dessutom flera av varje. De stod också för en hel del skönsång bland träden.  

Två bofinkhanar på stubben samtidigt fungerade inte. Den ena fick vända i luften och återkomma för en senare sittning.

Trädkryparen kom inte ända fram till restaurangen, men den sprang på trädstammen som är i bakgrunden på många av mina bilder och jag kunde förstås inte motstå att ta några bilder av den när den var så pass nära. 

En fågel som vi bara haft i trädgården några enstaka gånger är gulsparv. På lördagen kom det en och idag, söndag, var det tre. 

Grönsiskorna ökade också i antal från lördag till söndag. Ryktet hade väl spritt sej att det fanns extra mycket utspridda frön. Grönfinken var också på besök men den satt bara i automaten och den gör sej inte så bra på bild. Domherrar svepte förbi vid ett par tillfällen, men de verkade lägga mer tid för att jaga varandra än äta. En hona kom dock ner i automaten en stund. 

Steglitser har vi haft hela vintern och de var förstås här även i helgen. Passade på att ta den här bilden idag då solen tittade fram. Förutom de arter jag hittills räknat upp eller visat på bild kom även ett par skator och en ensam kråka förbi. De är inte påträngande och kraschar inte partyt, utan de verkar mer passa på när det är lugnt. Vi har ju grannar rätt nära och är de ute kommer de stora kråkfåglarna inte ner. 

Totalt har vi haft besök av 19 olika arter och då har jag inte sett svartmes, tofsmes eller nötskrika, som ju brukar komma förbi regelbundet. Tofsmesen såg jag tidigare i veckan, men den vill ju helst hänga i "talgbaren" och den ser man bäst från köket hos oss. Frö- och nötmenyn serverades denna helg bara på skogssidan. 

Hälsningar Lena  

Helt enligt tradition

Vid den här tidpunkten varje år brukar vi äta en rejäl skaldjursmiddag. Oftast har det varit hummer men i år föll valet på havskräftor, helt enkelt för att de var fiskade i Sverige och kokade hos fiskhandlaren jag handlade från. Till skillnad från hummern som var amerikansk och kokad i Göteborg. Helst ska middagen avnjutas den 28 mars, men nu var väderutsikterna betydligt bättre den 27 och det fungerar givetvis också.   

Vi brukar också ha premiärsittning i växthuset om vädret tillåter och då serveras oftast årets första margerita. Det är en drink som serveras med stora mängder krossad is och bara är lämplig att dricka under sommarhalvåret. För oss har det blivit en grej att bara dricka dessa utomhus (eller i växthuset). 

Den enda levande växten i växthuset så här års var en lätt stukad pensé som stått ute under natten. Jag passade också på att testa en liten fast vidvinkel (Canon RF 16 mm f/2.8) med den tilltalande närgränsen 13 cm. Det var inte en födelsedagspresent utan ett impulsköp som råkade komma med posten samma dag.    

På lunchen hittade jag denna på campus. Jag känner ett visst hopp om att våren trots allt är på väg och jag är redo (vilket också alla våra plantor och mina övervintrade pelargoner är på väg att bli).

Hälsningar Lena

Älg och senaste rödlistan

Det blev en lång dag i måndags (23 mars) och solen hade gått ner när jag var på väg hem. När jag började närma mej Knivsta noterade jag att bilarna en bit framför mej körde väldigt sakta, utan att ha den röda skylten, sedan såg jag varför. Det var en älgko på vänster sida om vägen och en kalv på höger. Wow, det var länge sedan jag såg en älg. Jag hade bara några minuters resa innan jag var hemma. Jag sprang in och ryckte åt mej en kamera med 100-500 telet på och åkte ut igen. 

Jag räknade med att kon följt efter kalven och om de då fortsatte i den riktningen borde jag få syn på dem från en liten grusväg i utkanten av Knivsta. Jag svängde in där på vinst och förlust och mycket riktigt hade de gått precis som jag tänkt. Kalven var före och den fick jag inte med på bild. Dessutom hade det blivit ännu mörkare. Jag har låtit bilderna vara mörka för det speglar upplevelsen som den var. Älgarna traskade iväg bort längs åkerkanten...

Dagen efter, den 24 mars, släppte SLU Artdatabanken rödlistan 2026 där 5217 arter (av 23103) nu finns upptagna, däribland älg. Antalet arter på listan har ökat med 10% sedan 2020. Arterna som hamnat på listan bedöms som nära hotade (NT). För den som är intresserad finns listan på länken nedan.  

https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rodlista-for-sverige/ 

Arter som glädjande nog inte längre finns med på listan är t ex utter. Den betraktas nu som livskraftig (LC) i Sverige. Jag fotograferade svensk utter på förhållandevis nära håll för första gången i år och det är flera som visat bilder på dem här på FS (i bloggar och bildpooler).   

Antalet uttrar i Sverige var på 1980-talet cirka 500, men de hade ökat till drygt 2 000 2020. Det antogs bero på att mängden miljögifter minskat i naturen, men det finns fortfarande gifter som perfluoroktansulforsyra (PFOS) och polybromerade difenyletrar (PBDE) i stammen som kan påverka dem. 

Från att ha varit nästan utrotad är havsörnen inte heller på rödlistan längre. Det är tack vare "projekt havsörn" som Naturskyddsföreningen startade 1971, där många frivilliga hjälptes åt att bl a förse havsörnen med giftfritt foder, samt förbud mot miljögifterna metylkvicksilver, DDT och PCB.

Bilderna på havsörn i detta inlägg är visserligen fotograferade i Norge, men två stycken passerade ganska lågt över oss när vi var i Gysinge på utterspaning och så här års kan man nog se dem dagligen längs Årike Fyris om man är ute ett tag. De två viktigaste populationerna i världen finns i Norge och europeiska Ryssland som tillsammans omfattar mer än 55% av världspopulationen

Hälsningar Lena