B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Skärgårdshöns

Vi har nyligen haft den årliga familjesammankomsten i skärgården och detta år var vi på Bullerö en bit utanför Värmdö. Redan när vi kom och skulle packa upp första lunchen kom hönsen....

...de samlades under bordet och visste väl att det kunde vankas både ett och annat gott när nya turister anlänt. Solen strålade men det blåste nordliga vindar och var bara tretton grader.

Den ståtliga tuppen vaktade sina flickor.

Hönorna höll till under bordet och väntade på att det skulle trilla ner någon liten godbit. De åt allt och en makaron eller bit potatis var minst lika intressant som en bit kex eller kaka.

Den ståtliga tuppen med två av sina hönor.

Det var lätt att bli populär bland hönsen. Några kex eller varför inte ett par överblivna pannkakor...Klara får snabbt sällskap av hela flocken.

Turister är ju toppen.

De hade heller inga problem med att posera för ett foto med ungdomarna.

Tvärtom verkade vissa tycka att det var riktigt mysigt att sitta och gosa en stund.

Som ni ser håller hon inte i hönan utan den väljer själv att sitta kvar och medverkar gärna på selfies med syskonen. 

Hälsningar Lena

Postat 2018-07-05 16:40 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Hemmahos reportage - ladusvalor

Man kan tro att den skriker "MÅL!!!" men den väntar faktiskt bara på ett annat sorts mål...ett mål mat.

Mellan målen ligger de små svalungarna mest stilla och halvslumrar....

...men vid minsta antydan till att en förälder kan vara på ingående vaknar de till och öppnar gapen.

Signalen är rätt tydlig...stoppa maten här !!!

Föräldern verkar höra kameran och tittar mot mej. Boet är precis ovanför en bastudörr på Bullerö i Stockholms skärgård. Det passerar bastubadare här flera gånger om dan... den verkar van vid det...men jag smattrar ju lite annorlunda än ordinarie besökare som nog mest skriker pga det kalla vattnet (ca 14 grader).

Jaja, bäst att dela ut maten från denna fångstrunda....

Det är svårt att få en av de vuxna fåglarna i fokus för det går undan när de matar, men vid några tillfällen stannar en fågel till ett tag.

Det ska fixas lite i bostaden, städas kanske....

...eller bara umgås en kort stund. Vilken familjeidyll, eller hur?

Sedan är det full fart igen och de små verkar helt omättliga. 

Om några dagar ser de ut så här...lite mer likt en ladusvala. Men de roliga små "sändarna" på huvudet har den fortfarande kvar....Kanske så att den kan pejla in nästa fotbollsmatch :-)

Sommarhälsningar Lena

Postat 2018-07-03 18:18 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Fotofika i Korsheden med utställningsbonus i Ludvika

Idag var det dags för ett besök i Ludvika och Björns utställning på biblioteket.

Ewa var på plats och vi njuter av Björns fina naturbilder....

...det är de små detaljerna som gör det och vi konstaterar att Björns val av papper för sina utskrifter är värd varenda krona.

Björn visar också en samling gamla bilder från Ludvika. Ni som läser bloggarna känner igen flera av bilderna men texterna till dessa bilder går bara att läsa i Ludvika bibliotek. Kombinationen bild och text är underbar.....åk förbi detta ställe om ni har tillfälle, läs och titta. Ludvika har gratis parkering utan för bussterminalen......en perfekt dagsutflykt.    

Vi sammanstrålade sedan vid Björns stuga i Korsheden, lika mysigt som det brukar vara och han kan verkligen konsten att bjuda på både mättande lunchgott och fikasmaskens samt avrunda med jordgubbar, glass och grädde. Kaffet och samtalet flödade..... 

...vi hade mysigt tillsammans även om vi snuddade vid rätt tunga ämnen emellanåt....

För mej var det extra roligt att träffa Marianne (Bengtsson-Rosander). Jag vet ju att hon fick en ny njure och att allt gick bra men att mötas IRL och träffa en sprudlande Marianne som utstrålar livsglädje och energi är ändå en speciell känsla.

Hon berättar om sin upplevelse och igen lämnas oberörd. Vi ses snart i Säter om allt går enligt planerna :-) 

Jordgubbarna sitter perfekt efter smörgåstårta och goda bakverk :-)

Jag duellerar med Ewa och inser att jag måste åka hem för helgen har knappt börjat. Vi ska till Bullerö i morgon bitti och mycket ska hända innan dess :-)

Hälsningar Lena

Postat 2018-06-30 21:21 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Kellie möter Specs

Det här är Kellie, golden retriever 13 veckor. Vi träffades på lunchen igår utanför jobbet tillsammans med två av mina kollegor samt två vuxna labradorer.

Specs var en av de vuxna hundarna men han är bara drygt ett år så riktigt vuxen är han inte. Kellie är både nyfiken och lite försiktig i mötet med den stora gula hannen.

Specs tyckte att den lilla gula fröken är väldigt intressant men mattes varnande ord om att ta de lugnt får honom att stilla sej en aning.

" - Du anar inte hur mycket kul bus jag kan lära dej lilla fröken..."

" - OK....kompis?.....- OK. "

" - Jag kan viska en hemlis om du vill? Jag har listat ut hur man klättrar in i hönshuset och plockar ägg som dessutom är jättegoda att äta. "

Den lilla valpen har redan visat prov på hur den kan hitta mat på egen hand.

" - Ja det är OK om människor klappar dej på huvudet, det betyder bara att de tycker om dej och inte orkar böja sej så mycket. "

" - Om du säger det så.....jag litar på dej... "

" - Psst........"

" ...............matte säger !.......................det är jätteviktigt att komma ihåg! "

Sedan gick vi ner till Fyrisån och de båda labradorerna försökte ivrigt övertyga den lilla valpen att ingenting kan vara bättre än ett bad när det är 28 grader varmt. Den blötte sej upp till magen....men det är nog bara en tidsfråga innan den förstått tjusningen med vatten. 

Hälsningar Lena

Postat 2018-06-29 16:45 | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Brännmanet

Under midsommarhelgens dyk på Väderöarna stötte vi på några riktigt stora brännmaneter. I trådarna simmade ofta ett gäng vitlingyngel. Brännmaneter äter små fiskar som den bedövar med nässelkapslarna som sitter på trådarna. De små vitlingarna har dock kommit på ett sätt att skydda sej med hjälp av manetslem, vilket gör att de kan leva relativt skyddat inne bland de brännande trådarna.

Det är en utmaning av fotografera de små fiskarna då de för det mesta inte vill uppehålla sej på rätt sida av maneten dvs de är alltid på "baksidan". Om man råkar vara två fotografer kan man överlista dem ibland. Manetens trådar har också en tendens att vara "överallt", ofta som ett virrvarr åt olika håll.   

Här har vitlingarna samlat sej under manetens stora klocka. Lampan ser lite konstig ut för det råkade vara ett språngskikt i vattnet där allt blev mer eller mindre blurrigt. Djupet är inte mer än 5-7 m.

Dykaren bakom maneten ger lite perspektiv på hur stor den faktisk är. Ni ser också var det är troligt att dykaren kommer att bränna sej på trådarna när maneten gör en helomvändning. Det svider bra på överläppen.

Solen strålade och det ger fina effekter, men kan vara knepigt att få till. Min 7D mk II hanterar solljuset betydligt bättre än den gamla 7D som min sambo dyker med.

Jag kom hem med hundratals bilder på maneter med vitlingar, men det var den sista bilden jag tog på hela helgen som blev bäst.

Hälsningar Lena

Postat 2018-06-27 15:47 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 3 ... 239 Nästa