B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Acceptera mörkret IV

Det har varit läcker dimma i flera dagar men jag har inte haft tid att gå ut ens i mörkret. I går kväll trotsade jag regnet och gick ut en sväng för att se vad jag kunde göra i det dimmiga vädret. Det fanns bara gatlysen och billyktor att experimentera med.

Hittade en lämplig krök där jag kunde invänta bilar och dra nytta av ljuset när de kom. 

Det här är lite av en favoritplats för här passerar jag varje morgon när jag åker till jobbet och varje gång har jag tänkt att jag måste fota detta i mörker. Det går tyvärr inte att stanna när jag är på väg ut ur Knivsta, men det finns en parkeringsplats som passar om när man kommer från andra hållet. Jag stod där när jag tog denna bild. Återigen inväntade jag ljus från en bil på väg mot mej.

Avslutar med en bild från en parkeringsplats inne i Knivsta. Den kom till väldigt spontant. Jag hade ju kunnat vänta tills paret med hunden passerat skylten...

Hälsningar Lena

Postat 2025-01-29 19:35 | Läst 446 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Tofsmesen känner sej hemma

Söndag och ledig dag, naturligtvis hade jag ett projekt som måste genomföras. Nya gardiner skulle sys till gästrummet som genomgått en omfattande renovering. Tyget som jag beställt hade kommit och jag hade allt som krävdes hemma. Dessutom var jag ensam hela dagen. Med symaskinen på köksbordet kunde jag samtidigt spana på småfåglarna i restaurangen och med en extra servering av jordnötter kom den, den tuffa tofsmesen. 

Den verkade dessutom känna sej väl hemmastadd. Jag hann ju inte greppa kameran varje gång den var på besök men jag fick ändå mer bilder än jag förväntat mej.

Tofsmesen var en ganska flitig besökare i vår trädgårdsmatning de första åren vi bodde i huset, men har på senare år bara visat sej sporadiskt. Det har fällts en del träd i naturreservatet bakom vårt hus bl a en gigantisk gran som hade växt in över grannens tomt. När vi fick nya grannar fällde de granen, vilket jag förstår, men det påverkade också fågellivet och ekorrarna som bodde i granen. 

Den tog också för sej av vattnet men avstod från att bada.

Dessa små blågula var det förstås gott om.

Tofsmesen spanade i häcken innan den kom ner för att förse sej av nötterna.

Hälsningar Lena

Postat 2025-01-28 07:42 | Läst 543 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

På rätt plats men med fel objektiv

Lördag förmiddag var det strålande sol och jag åkte in till Uppsala för att spana på småfåglarna i matningen vid jobbet, där stjärtmesarna håller till. Jag stod där drygt en och en halv timme, men de bilder jag fångade var inte märkvärdiga och jag sparar dem så länge. Jag hade ett ärende i Uppsala och passade även på att besöka Gunnar Stalands fotoutställning om Uppsalakonstnärer under 20 år.    

Jag hade  100-500 mm på kameran och hade inte tänkt till alls, det var det enda objektivet jag hade. Alltså fick jag ta ett steg (flera faktiskt) tillbaka när jag tog mina bilder. Gunnars äkta hälft kom med en ros precis när jag kommit dit. 

Det dök också upp en annan känd bloggprofil medan jag var där.

Gunnar visade en rad fina porträtt och det var många besökare på plats under vernissagen. 

Det visades också ett bildspel som dessa två besökare slagit sej ner för att titta på. Enligt Gunnar var det här trogna gäster i galleriet.

Jag försökte hitta pilgrimsfalken i Domkyrkan när jag lämnade utställningen men lyckades inte. Den rapporterades dock i Artportalen på den platsen strax efter 14, men jag var väl inte tillräckligt uppmärksam. Jag hade ändå fått en fin dag i Uppsala och sett en utställningen väl värd att se.

Hälsningar Lena

Postat 2025-01-26 17:00 | Läst 389 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Clownfiskar - den här tiden för fem år sedan...

Det är sällan jag gör den här typen av tillbakablickar, men i brist på värme och färg tänkte jag tillbaka på vad vi gjorde denna vecka för fem år sedan. Vi var ute på vår längsta gemensamma semesterresa någonsin och befann oss just då på en dykbåt på yttre Barriärrevet i Australien. Där mötte vi bl a de charmiga clownfiskarna, som lever i symbios med stora anemoner och därför också kallas anemonfisk. 

Det finns olika arter av clownfiskar och på första bilden samt ovan är det en vitpannad clownfisk. Den här anemonen har en röd undersida som kan bli mycket effektfull om man får med den på bild. Det är sällan man ser dem helt hoprullade som på första bilden och det vanliga är att man bara ser ovansidan med tentaklerna.

Den vitpannade clownfisken kan vara orange eller rosa, osäkert om det är två olika arter. Det beror mycket på ljuset man har med sej och hur man vitbalanserar sina bilder. 

Clowfiskar är lika med Nemo för de allra flesta, men det finns ett 30-tal olika arter av clownfiskar och de ser lite olika ut. Jag är inte säker på vilken art detta är. Det kan vara en Barriärrevsclownfisk eller en Clarks clownfisk.

Så här kan deras "hemanemon" se ut. Den här bilden är tagen med 12 mm och kraftig beskuren. Jag visar den för att ge er en bild av hur miljön ser ut. Annars är det mera lämpligt att använda makro när man fotar dessa fiskar. De är ofta ca 10-12 cm långa men juvenilerna är betydligt mindre.

De lurar inne bland anemonens brännande tentakler, som fungerar som ett skydd för fisken (den bränner sej alltså inte). Inom en grupp clownfiskar är det bara de två största som är fertila. Den här lite mer orangeröda är troligen en Australisk clownfisk. 

Det här är ett annat exemplar av samma art. Om honan i ett par skulle dö kan hannen byta kön och bli en hona. 

Det här är en juvenil "saddleback" clownfish. Den är väldigt liten och den konstiga placeringen i bilden är för att den kom med av misstag. Bilden är rejält beskuren. 

Det här är Nemos artfränder, vanlig clownfisk eller Ocellaris clownfisk. 

Det blir mycket kurragömma när man fotar clownfiskar. Den rör sej runt i anemonen och tittar fram här och där. Man blir ofta "liggande" i vattnet vid anemonen  (utan att komma åt tentaklerna) och det brukar bli mängder med bilder där bara ett fåtal klarar granskningen i datorn. Det tjocka orangebruna i bilden är anemonens munöppning. 

Här ser man munöppningen tydligt i mitten. Clownfiskar är stöddiga små fiskar och sträcker man fram ett finger mot dem eller för nära deras anemon kan de göra ett utfall och hugga till. De kan också simma fram till en dykare och titta rakt in i masken, som för att kolla om det finns något därinne. 

Jag fick en bild med två skarpa clownfiskar som tittar fram bland tentaklerna. Ni som följer min blogg har nog sett den tidigare. Alla bilderna är tagna långt ut på de yttre Barriärrevet, dit bara två dykoperatörer åker med sina båtar. Man ligger ute minst fyra dagar, men vi var där en dryg vecka. Bilderna är tagna under olika dyk på mellan 15-30 m djup, med 60 mm makro (utom första och femte bilden) på en Canon 7D mkII med dubbla blixtar.

Hälsningar Lena

Postat 2025-01-25 18:29 | Läst 537 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Stjärtmesar!

Trots duggregn och ISO 5000 förhållanden gick jag ut på lunchen för att kolla in fågelmatningen i skogen endast några minuters promenad från jobbet. Stjärtmes har rapporterats från matningen i stort sett varje dag i Artportalen och jag behövde inte vänta många minuter. De kom en flock på 6-8 stycken, de åt intensivt på talgen under ivrigt "svirrande" (ljud) och drog.  

Men de kom tillbaka. Ungefär var 10:e minut kom hela gänget och jag stannade i 30 minuter dvs jag fick tre möten med dessa bedårande småfåglar. Föga ovetenskapligt tror jag att deras huvuduppgift i livet är att vara söta. 

De satt korta ögonblick på pinnar runt talgbehållarna och hukade lite i regnet...

...tittade på tunga vattendroppar som föll...

...och pratade med varandra. De snackar hela tiden och ljuden är ofta ett svirrande läte, inte så högt men man hör ändå när de är på väg in mot matningen. 

Det är en stor fågelrestaurang med många olika rätter på buffén. Alla vanliga småfåglar är förstås på plats men jag la inte så mycket energi på dessa. Denna nötväcka satte sej dock fint framför mej och den kunde jag ju inte motstå. Jag såg också blåmes, talgoxe, koltrast, större hackspett, svartmes, rödhake (på långt håll), grönsiska, grönfink, en-eller talltita, ett stort gäng björktrastar som passerade och...

...trädkrypare. Den ser jag inte så ofta därför blev det några bilder på denna fågel som är rätt svår att få syn på då den klättrar på en trädstam.

Om den däremot klättrar på sidan av stammen, så man ser den vita undersidan, hittar man den direkt.

Det rapporteras också kungsfågel vissa dagar i denna matning, men jag varken såg eller hörde någon. Man måste nog ha tid att stanna längre än jag hade. Jag var ändå väldigt nöjd med stjärtmesarna för det var första mötet för i år. 

Ljuset i skogen är däremot ännu mer bedrövligt än hemma i trädgården. Även om jag skulle återvända hit en dag då solen lyser ligger platsen bakom en ås och det är bara en kort stund på förmiddagen som det kan sippra in lite ljus bland automaterna. Annars skulle man kunna få fina flygbilder här, men då krävs ju minst 1/2000 s med dessa små tättingar. 

Hälsningar Lena

Postat 2025-01-23 17:37 | Läst 300 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa