Gässkampen

Äntligen stämde vädret ihop med en morgon då jag komma lite senare till jobbet. Det blev en tur till en lokal pöl utanför Uppsala där det brukar finnas gråhakedopping. Jag såg smådopping, men på så långt avstånd att det inte var lönt att fota dem. Gråhakedoppingen var nog tillfälligt på utflykt, för jag såg dem inte. I finaste ljuset uppehöll sej några gäss. 

De klarade av morgonbadet och sedan blev det en stunds parsimning med trumpetande.  

Här började jag ana att det var något i vassruggen till höger som störde dem. Paret som ligger i förgrunden brydde sej inte. 

De närmade sej med sänkta huvuden och plötsligt såg jag ett gåshuvud till...

...det visade sej vara ett par och de hade antagligen bokat den här platsen. Här blev det förstås spännande och jag väntade med fingret på avtryckaren. 

Den här blicken betyder inte "- Va kul att vi ska bli grannar!"

Ett litet plask, sedan gick det väldigt fort.

De fyra stora fåglarna drabbade samman med vingar och näbbar.

Det blev riktigt skvättigt. Jag hade kameran ställd på 10 bilder/s och det passade bra för dessa stora fåglar. Jag har valt ungefär var tredje eller fjärde bild.

Det var trots allt en ganska kort men kraftfull sammandrabbning.

Här är det som att de pustar ut och det hinner faktiskt gå flera sekunder...

...innan kampen är igång igen. 

Nu gäller det att slutgiltigt göra sej av med paret som bokat boplatsen i vassruggen

Här är det ord och inga visor som gäller. 

Fåglarna började nu komma rätt nära mej och delvis hamnade de då bakom vassen på min sida vattnet. Här är faktiskt kampen i princip över och de bortkörda paret passerar mej då de simmar vidare i jakt på en ny boplats.

Lugnet är återställt. Då passar det bra att skölja av sej och lägga fjädrarna tillrätta. 

Sedan tog de en vilostund i solen. Jag lämnade dem där och gick i raskt takt till bilen. Solen lyste visserligen med det var nollgradigt och långt ifrån vindstilla. Jag var klädd för att jobba inomhus, förutom en vinterjacka och det räckte med 45 minuter. Bilder hade jag ju så det räckte.

Hälsningar Lena

Acceptera mörkret V

Det snöade lätt när jag kom ut på parkeringen och ljusen på idrottsplanen lyste upp bakom träden, allt lindades in i mjuk dimma så jag bestämde mej för att acceptera mörkret än en gång och tog två bilder.

Hälsningar Lena

På rätt plats men med fel objektiv

Lördag förmiddag var det strålande sol och jag åkte in till Uppsala för att spana på småfåglarna i matningen vid jobbet, där stjärtmesarna håller till. Jag stod där drygt en och en halv timme, men de bilder jag fångade var inte märkvärdiga och jag sparar dem så länge. Jag hade ett ärende i Uppsala och passade även på att besöka Gunnar Stalands fotoutställning om Uppsalakonstnärer under 20 år.    

Jag hade  100-500 mm på kameran och hade inte tänkt till alls, det var det enda objektivet jag hade. Alltså fick jag ta ett steg (flera faktiskt) tillbaka när jag tog mina bilder. Gunnars äkta hälft kom med en ros precis när jag kommit dit. 

Det dök också upp en annan känd bloggprofil medan jag var där.

Gunnar visade en rad fina porträtt och det var många besökare på plats under vernissagen. 

Det visades också ett bildspel som dessa två besökare slagit sej ner för att titta på. Enligt Gunnar var det här trogna gäster i galleriet.

Jag försökte hitta pilgrimsfalken i Domkyrkan när jag lämnade utställningen men lyckades inte. Den rapporterades dock i Artportalen på den platsen strax efter 14, men jag var väl inte tillräckligt uppmärksam. Jag hade ändå fått en fin dag i Uppsala och sett en utställningen väl värd att se.

Hälsningar Lena

Acceptera mörkret

Nu är vi inne i den mörka perioden som även dagtid brukar innebära ISO 5000 (minst). Det blir inte så mycket bilder men jag tänkte bli bättre på att fota i mörker. Jag beundrar Affes nattbilder och blir inspirerad när jag tittar på dem. Jag är dock inte någon storstadsvandrare, utan måste hitta "mina egna ställen". Dessa bilder är från en morgontur innan jobbet. Klockan är strax efter halv åtta och jag är vid Fyrisån bakom campus.  

Den nya bron över till Kungsängen som man bara får köra över med bil om man har tillstånd. Jag gillar belysningen som man gjort här. 

Det är lite ljus på gång men jag har inte tid att vara kvar och invänta soluppgången, det var inte heller min avsikt. Det var mörkret och vattnet jag var ute efter. Jag har också valt att behålla bilderna i färg.

Om jag vänder mej åt andra hållet på bron är det ljusen från cykelbanan man ser. 

Några morgonpigga gräsänder passerar över mitt huvud men det var inte ens lönt att rikta kameran mot dessa. Tiden på dessa bilder är 1/25 - 1/40 s, handhållet och ibland med stöd mot broräcket. 

Cykelbanan mot Uppsala centrum, förbi platsen där jag brukar spana på kungsfiskare.

Hälsningar Lena

En karaktärsfågel i Uppsala

Kajan, en mindre kråkfågel i svart och grå kostym med vaksamma ljusblå ögon. Vi har gott om dem i Uppsala med omnejd. 

Som alla kråkfåglar är kajor smarta och har attityd. De kan uppträda väldigt nära människor men är alltid vaksamma. 

Just nu finns många ungfåglar. Ofta lite brunaktiga och ögat har inte den klara blå nyansen. Kajor är en av ett fåtal fågelarter som faktiskt verkar vara trogna varandra i sina monogama par. Med DNA teknik har man upptäckt att fågelarter som ansetts monogama väldigt ofta har "utomäktenskapliga" förbindelser med andra av det motsatta könet, både honor och hannar hoppar över skaklarna. Men hittills har man inte kunnat avslöja några sådana beteenden hos kajor. De är trogna sin partner livet ut.  

Stora mängder kajor kan skapa problem, men det är inte unikt för kajor. Så betraktas alla vilda djurarter som lär sej bo nära människor och ökar i antal över en viss gräns.  

Nu samlas stora mängder kajor i Uppsalas odlingslandskap. Det är dax för den årliga spannmålskonferensen med tillhörande buffé.  

Lite stretching innan de ska ge sej av mot dagens lunchmöte.  

En lunch som lockar till sej tusentals kajor. 

Åkrarna runt Uppsala dignar av mat och skördetröskorna går varma. Här flyger de mot en nytröskad åker, där det förstås finns en hel del goda frön på marken mellan raderna.

Men det finns också stora mängder lättillgänglig mat samlad på ett ställe. Spannmålsdepån vid Kungsängen i Uppsala.

" - Kolla brorsan! Va mycket fågelfrön någon har spillt ut här! "

Med så här mycket mat kan man kosta på sej en hel del nöjesflygning.

Hälsningar Lena