Skatorna kan också

Jag fick väldigt mycket fina bilder hemma på tomten då de senaste snöovädret drog förbi. Det inträffade på en helg och jag kunde sitta ute två dagar och bara spana på fåglar i trädgården. Skatorna ville förstås också vara med.

Jag hade en förpackning med "oätliga" kycklingkorvar i frysen som jag köpt för fem kronor samma dag som de skulle förbrukas. Jag skriver oätliga för de är vårt tycke och smak om korv. Det var naturligtvis inget fel på korvarna och våra gäster i restaurangen tyckte de var toppen. Jag klämde fast korvbitarna mellan barken och stubben och det skulle visa sej kräva en del kraft att få med sej godbitarna då de  frusit fast. 

Skator är ganska försiktiga av sej, i synnerhet om man sitter ute. De lättar så fort något ljud skrämmer dem.

Men om det finns korv kan man räkan med att de kommer tillbaka ganska snart. Det här är en obeskuren bild på min stubbe som det ser ut när jag sitter ute och fotar. Skatan vet precis var godbitarna finns. 

Den förbereder sej för att komma in och landa igen.

De där korvbitarna är faktiskt helt oemotståndliga för en skata.

Den får jobba för att få med sej godiset. 

Ibland lyckades den få loss en hel korvbit.

När korven frusit fast fick den ibland nöja sej med smakbitar som den lyckades plocka åt sej. Kolla in färgprakten som en skata kan uppvisa, imponerande och det var inte ens sol utan bara halvdant ljus och snö.

Det blev några turer som bara gav småbitar men skatan är envis och den kommer tillbaka.

Den plockade förstås rent runt stubben, tillsammans med nötskrikan som också gillar korv.

Hälsningar Lena

Nötskrikan känner sej hemma

Det verkar som att nötskrikan känner sej hemma i vår restaurang och kommer villigt ner för att äta när det finns godsaker på stubben. När det hade snöat kom den flera gånger.

Den är ju lite försiktig av sej och blir lätt störd. Koltrastar och småfåglar har inga problem med att grannen slår i dörren, men det gillar inte nötskrikan.

Den drar snabbt men kommer snart tillbaka. Jordnötter är gott och denna helg fanns det även små korvbitar.

Trots att den är stor kan den komma "inglidande" utan att jag hinner se den komma.

När den landar yr det koltrastar och småfåglar åt alla håll.

Men den kan också sitta fint på stubben och sedan ta för sej av det som bjuds. Här har den fått syn på korvbitarna som är fastklämda i mellanrummet mellan barken och stubben. Det vackra snöfallet är egentligen snö som faller från grenarna på de höga träden utanför vår tomt.

Jag fick ett par mycket fina fotosessioner under helgen 15-16 februari, då det snöade och nötskrikan kom båda dagarna. 

Den kom även när det blev varmare och snön hade börjat smälta. 

Jag har lagt upp snö på stubben för den döljer nötterna så bra. 

Denna helg var all snö borta och det var återigen mörkt och blött i skogen och på min stubbe. När jag såg nötskrikan genom fönstret i vardagsrummet gick jag ut och fyllde på i restaurangen samt la nötter på stubben. 

Den kom inom några minuter. 

Det här är ett bra matställe verkar den tycka. 

Hälsningar Lena

Ett alternativ

Det här är ett alternativ till att visa en hel serie med bilder på en snabb händelse i fågelvärlden, för oss som nu envisas med att hålla på med dessa små snabba rackare. Det är lite pyssel i PS men jag tycker det är spännande att se resultatet växa fram. Sex bilder tagna med kameran inställd på 20 bilder/ s (utan pre-burst men med tur :-). Tid 1/1600 s.

Nu är det fredag, yeah...

Hälsningar Lena

Kyligt i gryningen

Solen gick upp 07:10 i går morse och det var minus 14 grader. Jag stannade till vid matningen nära mitt jobb och tog denna bild precis när solens strålar börjat nå skogen, men inte riktigt själva matplatsen ännu. Klädd för att sitta på ett kontor blev besöket inte mer än 10 minuter, men det var fina minuter. 

Hälsningar Lena 

Det blev vinter igen!

Idag har det snöat ordentligt och jag bestämde mej för att sitta ute och försöka fånga några actionbilder på och kring stubben, som börjar bli rätt åtgången vid det här laget.   

Så här ser det ut på en obeskuren bild, brännvidd 300 mm. Det blir en mycket bättre bakgrund än när jag sitter inne och fotar genom vardagsrumsfönstret, men jag får också med ett par strån som blir mer störande när jag sitter ute. I morgon ska jag putsa lite runt stubben, i alla fall den sneda smala stickan till vänster. 

Det var koltrastar som stod för mest action denna dag även om det också kom en hel del småfåglar och en skata. Nötskrikorna behagade inte komma på besök, antagligen för att det var flera familjer med barn som grillade korv i skogen bakom vårt hus dvs bakom denna matning. 

Vi har nu ett stort gäng koltrastar och med snön kom också lite mer ljus, dessutom sken solen emellanåt, när det inte vräkte ner snö. Det gäller att vara med och titta i sökaren hela tiden, med fingret på avtryckaren. Det flaxar till på stubben när man minst anar det. 

Här två hannar som bjöd upp till dans.

Det bar av upp i luften.

Här är tredje bilden i serien, obeskuren. Notera att det tittar fram ett huvud nere till vänster (bakom strået som måste bort).  

På fjärde bilden är de på väg att dansa ut ur bildfältet, vilket var precis vad som hände för jag var inte tillräckligt snabb att följa med upp. Det går så fort att man inte hinner se vad som händer, utan får se det på bilderna efteråt.

Till min stora glädje kom också koltrasten Specks (han med de vita fjädrarna) och tog för sej av jordnötterna. Han bjöd också på lite show på stubben när det blev konkurrens om matplatsen. 

Han kunde minsann stå på sej.

Hälsningar Lena