Varning för slingriga bilder!

Våren stormar fram med varma dagar och det händer mycket i naturen. Själv hinner jag inte med alls. Häromdagen fick jag ett e-mail från en kollega som berättade att det låg snokar vid en stapel av stockar på campus, alltså bara några minuters promenad. Dagen efter hade jag kameran med mej och gick dit. Det var 17 grader varmt och en försynt snok kikade fram mellan två stora stockar.

Sedan fick jag se hur det slingrade sej under en del av barken som satt kvar på en stock. Tacksamt befann sej dessa snokar på lämplig fotohöjd, bara att närma sej sakta och sikta med 100 mm makro. 

Insåg snart att det var minst två snokar som slingrade sina svansar tillsammans. Den ena var piggare än den andra och verkade vilja ha uppmärksamhet (enligt mänskligt sätt att tolka scenen).

Här tycker jag att det tydligt ser ut som att den vill ha lite fart på den andra snoken, i alla fall att den ska titta upp.

Det kröp något i springan på stocken som den tillfälligt blev upptagen med. 

Sedan verkade det som att även den andra snoken började piggna till och lukta/smaka av tillvaron.

De ville inte komma ut från den mysiga, skyddade platsen under barken men kollade i alla fall av vad som hände utanför.

" - SMILE! YOU'RE ON CAMERA!" 

Hittade ytterligare en snok som jag kom riktigt nära. Notera att fotografen är med på bild.

Solen och värmen hade också lockat fram denna lilla ödla. Den levde nog farligt i stockstapeln full med snokar för den kilade snabbt iväg. 

Nu hägrar några lediga dagar.

Hälsningar Lena

Svarthakedoppingarna är på plats

Jag vet att Peter vill fota svarthakedoppingar när han kommer till Uppsala och nu kan jag intyga att de är på plats sedan mer än en vecka tillbaka. Det här är från en pöl längs väg 269 mot Bro nära Skråmsta stuteri. Man får parkera längs landsvägen och gå in på en privat väg. 

Det här paret var upptagna med samlande, men de dansade inte. De simmade runt en del och begav sej sedan in i vassen där de antagligen hade starten på ett bo.   

Det fanns minst tre par och en eller möjligen två udda individer. Det uppstod inte några konfrontationer, men däremot var det mycket flygande kors och tvärs över pölen.

Avståndet blev ganska långt ibland...

...men plötsligt kom de flygande mot mej. Kolla in fötterna, samma design som sothönsen.

Den här gjorde en elegant landning framför fotografen.

Det är vass i kanten så kommer de för nära blir det ridå framför. Man kan inte heller ligga ner mer än på ett ställe, men då blev ljuset mycket sämre denna morgon. Det finns en liten brygga men den är privat och i nuläget dessutom för nära de som bygger på sitt bo. Även om jag sett svarthakedoppingar bygga bo väldigt nära allmänna gångvägar och bryggor skulle jag inte gå ut på den. 

Det här är helt eller delvis anlagda pölar och även om jag aldrig sett skymten av någon annan där, står man nära två stora hus. De är antagligen inte uppe så tidigt som jag brukar vara där. 

Det här såg ut att bli en elegant landning...

...men den avslutade med ett jätteplask. 

Svarthakedoppingarna hade sällskap av ett par sångsvanar, knipor, brunand, fiskmås och ringduvor. I alla fall en tidigt morgon för drygt en vecka sedan.

Hälsningar Lena

Vårens första

Idag hittade jag vårens första sädesärla. Egentligen såg jag en från bilen redan igår, men på förmiddagen idag lyckades jag också fånga en på bild. Ljuset var bedrövligt men det blev i alla fall korta slutartider. 

Den här ärlan jagade på en gräsmatta. Jag var ute i soluppgången men då var det frost och varken insekter eller sädesärlor i farten. Det tog ända till halv elva på förmiddagen innan jag fick syn på en. 

Här är det jakt på gång. Den var riktigt rolig att titta på. Fast man hann ju inte riktigt se vad som hände :-)

Här fick den i alla fall tag på en lite godbit.

Här gör den ett utfall efter en fluga. Det gick blixtsnabbt.

Det verkar som att flugan fintade bord ärlan, som mest ser förvånad över var den tog vägen.

Den här flugan kom undan. Bilder från min frostiga morgon kommer i en annan blogg.

Hälsningar Lena

Aprilväder och mer kameratest

Fredag eftermiddag och på väg hem från jobbet. Solen strålade och blåsipporna lyste längs vägen. 

Vårvärmen under den gångna veckan hade t o m fått en vitsippa att slå ut, komplett med liten insekt. Vi satt ute i växthuset och åt fredagsmiddag, solen gick ner vackert mellan träden. 

Lördag morgon...Tre grader kallt och altanen täckt med snö! 

Jag bestämde mej för att sitta ute med kameran en stund och fyllde på med jordnötter, solrosfrön och korv på stubben. Nötskrikan var inte sen att svara på inbjudan. 

Den kom ner och poserade fint medan snöflingorna föll. Nu blev det inte någon mer snö och det började töa redan efter en timme. Det blev till välbehövlig fukt på marken.

Det här kunde jag fånga med min gamla R5, men skillnaden nu var att det blev skarpa bilder direkt, på första "skuttet". 

Det här var något som den nya kameran klarade mycket bättre, att sätta fokus på en flygande fågel bakom en ridå av pinnar. 

Likaså presterade den mycket bra då jag fotade nötskrikan som kommer nerflygande mot stubben från en gren. Det går fort och den rör sej mot mej dvs stor förändring i djupled. Kameran satte hela serien från pinnen ner till stubben, det svåra är bara att hinna följa den med kameran. 

Jag bjuder på en bild till bara för att jag blev så nöjd. 

Solen sken stundtals men ibland var det helt mulet. ISO växlade från 800 till 4000 med en slutartid på 1/2000 s. Vackra domherrar satt i trädet men kom inte ner och åt. Jag hade både en hanne och en hona i ett av de stora träden närmast tomten. 

Bofinken tittade fram, jag såg även en rödhake och två stenknäckar. Men inga av dessa ville vara med på bild. 

Här är ytterligare ett exempel när kameran hittar och fokuserar på en hackspett genom en ridå av grenar. Här var det dessutom betydligt längre avstånd än nötskrikan på den tidigare bilden.  

Den höll kvar fokus när spetten flyttade runt på trädstammen. 

Det får räcka för denna gång. Det var egentligen alldeles för kallt för att sitta ute. Attans aprilväder.

Hälsningar Lena

Uppgradering och kungsfiskartest

Jag har uppgraderat mitt kamerahus till en Canon R5 mkII och har insett efter Peters alla bildserier att ett utmärkt motiv för att testa kamerans autofokus och "pre-capture" funktion är kungsfiskare. 

" - Får det lov att vara en liten fisk?" Det finns ett par kungsfiskare några minuter från mitt jobb och jag har under veckan gjort ett par turer dit för att testa kameran. Både ljuset och bakgrunden är ett problem på detta ställe. Kommer man för tidigt är det för mörkt för att få ens rimliga slutartider. Vid tre på eftermiddagen är platsen belyst i medljus och då får man den tristaste bakgrunden. 

Mellan ungefär halv ett och halv två kommer solljuset in från sidan och då kommer vissa delar av deras "arena" att vara i skugga (till höger). Om fåglarna sätter sej på "rätt pinne"  kommer de att vara belysta och man kan få bilder med 1/4000 s med ISO 3200. 

Här kommer hannen flygande med en liten gåva till sin fru. Ett annat problem är avståndet, vilket förstås är bra för fåglarna. Jag har inte mer än 500 mm brännvidd så alla bilder utom översikten är rejält beskurna. Jag har dock 45 Mp, samma som i R5, så det finns lite att ta av.

Här kommer hannen med fisken och honan gapar hungrigt.

Som för att retas flög han upp och satte sej på pinnen ovanför henne. 

Men för att värna om kungsfiskarbeståndet fick han lägga om taktiken och komma ner till hennes nivå. 

Jag kan konstatera att när jag listat ut hur jag skulle ställa in kameran fungerade såväl autofokus på flygande fåglar som finessen med "pre-capture" utmärkt. Om jag har aktiverat den funktionen och har avtryckaren delvis nertryckt får jag 15 bilder  före ögonblicket när jag trycker ner avtryckaren helt. Jag får dessutom dessa 15 bilder i RAW. 

Jag kan välja att spara bilderna som cRAW (compressedRAW), vilket gör att de tar mindre plats men fortfarande har samma antal pixlar. Om det blir någon form av försämrad kvalité är jag inte inläst på. Jag kan dock inte se något då jag jämfört bilder tagna efter varandra lagrade som RAW eller cRAW, ens om de är riktigt hårt beskurna.

Hittills är jag mycket nöjd med uppgraderingen, även om steget inte var lika omvälvande stort som när jag gick från Canon 5DmkIV till R5. När jag suttit hemma på tomten idag har jag konstaterat att den nya kameran är bättre på att hitta fågeln då den sitter i ett buskage eller bakom pinnar. Den håller också fokus bättre när en fågel flyger mot mej med hög hastighet dvs stor förändring i djupled. 

Här är hannen på väg in i boet, en boplats som de haft i flera år nu. 

Peter har ju väntat på ett dyk från lämplig höjd och jag fick ett, tyvärr bakom en massa pinnar. Kungsfiskaren fiskar just nu inte vid denna plats utan kommer inflygande med fisk. Här dök den efter en frestande insekt. Jag visar var fjärde bild och skippar plasket för det skulle störa den sista bilden på fågeln för mycket. Jag fick även bilder när den kom upp men den valde att flyga bakom pinnarna och det blev inte så mycket värt att visa. Den tredje fågeln i denna serie är inte skarp, men de andra är helt OK tycker jag. För denna serie tryckte jag av när fågeln plaskade i vattnet och fick hela dyket från pinnen och ner. 

Jag har inte varit där då de parat sej öppet, med sett att det pågått grejer inne i buskarna. Det finns dock de som lyckats fånga parningsakten på bild men jag har inte haft tid att stanna så länge de gånger jag varit där. För mej har det handlat om sena lunchraster på ca en och en halv timme. Några har suttit här 8-10 timmar. Jag hann i alla fall testa kameran ordentligt på mina besök.

Hälsningar Lena