Blåsmyg

Jag bläddrar i det senaste numret av Vår Fågelvärld, som nyligen damp ner i brevlådan. Den innehåller en lång artikel om blåsmygar. Jag fick uppleva dessa bedårande små fåglar redan under min första längre vistelse i Australien 1990-91. Då hade vi dem i trädgården på gården där jag jobbade. På den tiden hade jag ingen kamera som dög till att fota de små blå juvelerna.  

När vi gjorde vår resa i Australien december 2019 t o m februari 2020 mötte vi våra första blåsmygar i södra Western Australia, under en promenad i utkanten av Margaret River. Just denna bild har jag visat tidigare men den tål att visa igen. Det är en hanne av vad jag tror är rödvingad blåsmyg och visst kan man se att den påminner om vår gärdsmyg, men färgerna hos dessa hannar är ju något helt annat.  

De beter sej ungefär som våra gärdsmygar dvs man hittar dem nära eller på marken, alternativt i buskar och på ställen där det är mycket svårt att fånga dem på bild. Den här fina hannen satt dock i en buske precis vid stigen vi gick på. 

Här är den diskretare honan, men man kan se att stjärtfjädrarna är lätt blåskimrande. 

En till hona. Enligt artikeln i Vår Fågelvärld lever blåsmygarna tätt ihop i par hela livet, men de har också en hel del för sej utanför parrelationen. De bedriver kooperativ häckning och ett antal assistenter bistår det häckande paret. Det besynnerliga är att assistenterna är obesläktade med paret de hjälper. Dessutom kan det vara så att i en kull med ungar är inte hannen far till någon av dem.  

Det här är troligen en icke utfärgad hanne som agerar assistent i den familjegrupp vi stötte på. Det studsade runt ett antal gråbruna tufsiga fåglar i buskarna som rimligtvis borde vara ungar.

Här är ett par till varav den ena är samma ofullständigt färgade fågel. Både hannar och honor sjunger dessutom, hela året runt och vi kunde höra dem i buskarna. 

När vi kom till Tasmanien stötte vi på en annan art av blåsmyg. Det kan vara en vitbukig blåsmyg. De hoppade runt på marken och var en utmaning att få på bild.

Plötsligt hade jag en som hoppade runt mina fötter. Kanske en ung hanne för det fattas en del blå fjädrar på huvudet.

Det här är en fröken som hoppade runt på samma ställe. 

Avrundar med en tjocknäbbad grässmyg som vi hittade på en parkering i Monkey Mia, längre norrut längs västra kusten i Western Australia. Den här är något större än vår gärdsmyg och tydligen var den ett ganska eftertrakta kryss för fågelskådare. Många åker till Monkey Mia för delfinerna men det fanns också de som kom enbart för att leta efter denna grässmyg på parkeringsplatsen vid havet. 

Här sitter den i skuggan av en bil. Det var riktigt varmt denna dag.

Den är inte så praktfull som blåsmygarna med vacker ändå med sina vita strimmor i fjäderdräkten.

Hälsningar Lena
(som drömde sej tillbaka till solen och värmen)