En dag i Margaret River

Uppstigning 06:30 för att hitta ner till Redgate beach i tid för dagens surfingkurs. Vi bär ner våra brädor...

Vågorna är enorma och bara att ta sej ut med brädan är en kamp. Är detta verkligen något för nybörjare? Jag kommer nog att återkomma till denna kurs men jag kan avslöja att det pågick en knattekurs samtidigt. De såg ut att vara runt 5 år....

Efter två timmar i vågorna och en andra frukost är det dags för skogsvandring i sagoskogen. Denna typ av eucalyptus kallas "karri forrest" och ser verkligen sagolik ut med sina silvervita stammar.

Märkta leder på 3-6 km, bara att knata iväg. Ryggsäcken innehåller 2 flaskor vatten, 2 bananer och kameraprylar (+ solkräm faktor 50+).

I sagoskogen kan man möta de vackraste små gärdsmygar som t ex denna "variegated fairy wren".

Efter skogspromenaden kan man stanna till vid en eller ett par grottor som är öppna för allmänheten.

Jewel cave är den största och har formationer som är fem meter höga (stalagmiter).

Lake Cave har en grund sjö som ger fina speglingar.

Vi åker mot vårt boende i Margaret River när solen är på väg att gå ner. Plötsligt får vi syn på en flock med känguru vid sidan av vägen. Det blir förstås tvärnit.

De bryr sej inte nämnvärt om oss om vi håller ett lagom avstånd och 100-400 räcker väl för att få bilder från vårt första möte med dessa besynnerliga djur.

Vi avslutar dagen med god mat på puben "The River" och en flaska husets röda som smakar förträffligt. Det är en shiraz som vid en snabb koll visar sej kosta över 300 kr på systembolaget. Det produceras förstklassiga viner i Margaret River.

Vi var förstås flera dagar i Margaret River så det var inte fullt så pressat dagsprogram som redovisats ovan. Nu har vi åkt vidare till Albany där vi kommer att vara på nyårsafton sedan kör vi mot Esperance. Det brinner norr om Esperance och ca 3000 hektar av den nationalpark vi tänker besöka har nyligen brunnit. Vi får se hur det går.

Hej så länge och GOTT NYTT ÅR alla fotovänner!

Hälsningar Lena

Julhälsning från en quokka

Den 23 december åkte vi till en ö utanför Perth/Fremantle som heter Rottnest Island. På ön finns ett mycket charmerande pungdjur som heter quokka. De har inga naturliga fiender och har dessutom blivit väldigt vana vid människor. Det är dock strängt förbjudet att mata dem, men de hänger gärna runt platser folk fikar. 

Quokkan har halvstora ungar så här års. Ungen håller sej till mamma under hela sommaren och när den vill sova kör den ner huvudet i pungen.

Nyvaken quokka som nog blev lite störd av att jag smög nära dem. Bilderna är tagna med 24-105 mm. När jag hade 100-400 på kameran fick jag hela tiden backa för att få bilder på dem.  Om man satte sej på huk kom de ofta fram och kollade på vad man gjorde.

Den här quokkan är på väg in i presentaffären...kanske vill den handla en julklapp till någon speciell liten varelse....

För visst ser den här unga quokkan ut som ett barn på julafton....precis innan tomten kommer. Kanske blir det några extra goda fikon till middag. Just fikonträd fanns det väldigt gott om på ön och de verkade frossa i dessa frukter.

GOD JUL allihopa

och GOTT NYTT ÅR! (om inte wifi är med mej så jag hinner med en till hälsning)

Hälsningar Lena

En kort rapport från Fremantle, Western Australia

Vi har landat i Fremantle på Australiens västkust, strax utanför Perth. Dagen bjöd på behagliga 25 grader med en del små moln och sval bris från havet. Det var befriade lite juldekorationer i den charmiga staden, där vi har trampat gata upp och ner idag.

En underbar familj med regnbågslorikiter var bland det första jag fotade när vi gick ut i staden i morse. De bodde i en palm vid ett minnesmonument och vi hittade dem för att ungen skrek ihärdigt efter mat. De kikade ut och poserade fint tillsammans.

Vi har sett vissa spår av svenskt "hantverk" under dagen som t ex allt porslin från IKEA där vi bor och denna gamla Volvo på en tvärgata. Undrar om det är en slump att den är skyltad som den är?

Det råder ingen tvekan om att man är i Australien när det sitter rosa kakaduor i lyktstolparna.

Hej så länge,

Lena

En tur i Skåne

Eftersom evenemanget OnLocation uatnför Helsingborg hade program till ca 18, hade jag kommit fram till att det inte var läge att köra hela vägen hem till Knivsta på söndag kväll. Jag stannade i Skåne en natt till och gjorde en tur på måndag förmiddag för att se vad jag kunde hitta. Det här huset kändes skånsk för mej.    

Redan innan helgen hade jag bett Peter Dahlén om tips på var jag kunde åka för att spana efter rovfåglar. Jag fick flera utförliga instruktioner med kartor och mer goda råd då vi möttes under helgen. Aftonfalk skulle det kanske kunna finnas. Jag kunde nästan höra Peters ord "-De brukar sitta på kraftledningen..." när jag kom till vad jag tror är rätt plats (det var skyltat mot ett katthem). OK, den hade ju inte varit där på några dagar, så jag for vidare.

Jag krypkörde genom Skånsk lantbruksbygd...spanade in några rådjur på långt håll...en rovfågel av okänd art som försvann bort. Jag hade rutan nere i bilen, men när jag passerade denna var det bara att stänga. Flytgödsel... och vindriktningen var helt fel.

Det blåste rätt bra ute på fälten och jag beslutade mej för att åka till Utvälinge. Det stället hade Peter pratat gott om även om bron ut till ön skadats i senaste stormen och var stängd. Här fanns det fåglar och det första som for upp var en häger.

Vitkindade gäss passerade.

Det blåste rejält och änderna tycktes mest nöjesflyga över det grunda vattnet. En pilgrimsfalk på marken och storspov i vattnet fanns där också, men avståndet var för långt för att jag skulle bli nöjd.    

Mera änder. 

Från Utvälingen åkte jag till Kullaberg, mest för att jag aldrig varit där och ville se stället. Här sken solen och naturen var dramatiskt med stup och klippor ner mot havet.

Jag vandrade runt en del och kände att jag egentligen inte hade så mycket tid som jag skulle velat ha på detta ställe. Det hade också varit fint att komma hit på kvällen eller ännu hellre tidigt på morgonen (det får bli nästa gång)

Ner hit gick jag i alla fall och spanade en stund. Det låg ejdrar i vattnet.

På en klippa samsades trutar och skarvar.

Plötsligt flög denna upp och jag fick några bilder när den försvann bort. Den här bilden har jag delat med några fågelkunniga för att artbestämma den, men de är osäkra. Ung blå kärrhök eller möjligen en hybrid är senaste budet. Stäpphök var uppe till diskussion men färgerna stämmer inte och stjärten är för kort. 

Den försvann bort upp mot fyren och jag gick till bilen för att köra hem, 7 timmar. Synd att det är så långt för det finns mycket fint att se i södra Sverige.

Kaprifolen blommade fortfarande och hösten kändes inte alls så påträngande som hemma. Tack Peter för alla fina tips du delade med dej av. Jag hade en väldigt fin förmiddag och kommer gärna tillbaka till Skåne.  

Hälsningar Lena

Från Jukkasjärvi till Gammelstaden, Luleå. Sista anhalt

Från Icehotel 365 promenerade vi ca 900 m för att se Jukkasjärvi kyrka. Vi gläntar på dörren till klockstapeln och skymtar kyrkan.

Kyrkan uppfördes 1607-08 men blev inte helt klar förrän 1785 då orgelläktaren byggdes. Kyrkan har renoverats flera gånger och golvet är omlagt. 

Altartavlan är betydligt nyare. Den är gjord av Bror Hjorth och var en gåva från LKAB till kyrkans 350-års jubileum 1958.

Vi är helt ensamma i den vackra träkyrkan.

Låsmekanismen på kyrkodörrens insida belyst med mobiltelefon

Från kyrkan gick vi till en stor kåta där man kunde köpa renburgare eller wrap med röding samt stekt potatis. Det var mysigt men vi hade egen lunch och drog snart vidare. Några renar in en inhägnad hade viss potential att bli den sista "dagens ren" men nej, renar gör sej inte bakom fårstängsel. 

Vi körde vidare mot vår sista anhalt på denna resa, Gammelstad utanför Luleå. Vi hade bokat ett rum på Gammelstads gästhem (inte en stuga). När vi kom dit strålade solen och det var 21 grader varmt, semesterrekord sista dagen. Av med det varma understället och ut på promenad.    

Det finns inte bara en handfull röda stugor utan hela 408 stycken, i nästan ursprungligt skick. Det är den största och bäst bevarade kyrkstaden som finns, vilket gjorde att Gammelstads kyrkstad numera finns med på Unescos världsarvslista. 

De av er som följer bloggar här på FS har antagligen sett Per Lundströms fina bilder från denna plats. Jag minns i alla fall fantastiska vintermotiv med snötyngda stugor och norrsken bakom kyrkan. 

Vi vandrar runt bland stugorna och de flesta verkar väl underhållna.

Det var allt från vår resa genom norra Skandinavien. Från Luleå körde vi direkt hem nästa dag. När vi rullade in på vår gata i Knivsta hade vi kört 447 mil. 

Hälsningar Lena