Den försynta havsmusen

En skimrande blank fisk sveper förbi oss i vattnet. Den ser ut att vara täck med plåtar av guld eller brons. Ögonen är stora och den simmar nyfiket in i ljuset från min fokuslampa. Trots att det är mitt på dagen har vi mött en havsmus.

I Skandinavien stöter man bara på havsmusen på nattdyk och den är en raritet att få möta. I vissa norska fjordar, under tidigt vår, kan man ha turen att få se dem. I Kanada träffar man dem på dem när som helst på dygnet. Dock inte samma art som i Norge men de karaktärisktiska dragen kan man inte ta miste på; stora ögon, glänsande som guld och med en lång stjärt.

Havsmusen är en broskfisk och därmed släkt med hajar och rockor. Det finns dock inte det minsta drag av haj hos dessa försynta, lite nyfikna fiskar. De liknar inget annat som finns att beskåda under vatten och trots att det är olika arter i Skandinavien och Kanada så råder det ingen tvekan när vi möter dem. En havsmus är en havsmus.

 Ha en fin söndag allihopa

Hälsningar Lena

Haj !

Vattnet är mörkt och sikten ganska dålig. Vi har varit nere nästan 45 minuter och när jag tittar på manometern inser jag att luften inte räcker mer än några minuter till, innan vi måste gå upp. Jag gör mej beredd att påbörja uppstigning när jag plötsligt får syn på en stor mörk skugga under mej...jag kollar efter Fredrik och han har också fått syn på den. Hajen är mycket grov och betydligt större än jag föreställt mej. Den svänger runt och vi sjunker ner för att komma närmare, samtidigt justerar jag upp ISO på kameran. Det är mörkt och jag vet att tiden är på väg att rinna ut. Jag får till två bilder innan den majestätiska hajen försvinner ner i djupet och vi tvingas avbryta dyket. Jösses, vi har just mött vår första Sixgill shark!

Vi är extatiska när vi kommer upp i båten men bilderna är tyvärr inte mycket att ha. Mörka, grumliga och hajen är tydligt på väg bort. De andra dykarna är också uppspelta för de har också sett den. Kathy, som driver dykcentret, har sett många "sixgills" och när jag påtalar hur stor den var säger hon att det var en liten! Bara en "tonåring" på ca 2 m. Hon har en snutt grumlig video och då jag envisas med att hajen vi såg var betydligt större än 2 m börjar vi jämföra vårt bildmaterial under kvällen. Trots den dåliga kvaliten kan vi se vissa märken på hajarna och inser att vi mött två olika individer. Sixgill sharks kan bli ca 4,5 m långa och den vi såg kan ha varit närmare 4 m.

Sixgill sharks lever egentligen på djupare vatten, men kommer upp grundare under vissa perioder och man kan då ha tur att få se dem. Tur, ja det är det, för arten är ovanlig och ses inte alls lika ofta längre. Vi har tur en gång till. Nästa morgon, bara några minuter efter vi kommit i vattnet, dyker det upp en haj. Den kommer glidande genom vattnet och jag lyfter kameran. Hajen ändrar inte riktning utan simmar rakt mot mej. Jag hinner ta tre bilder innan den viker av och simmar förbi. Den var då så nära att den nästan snuddade i kameran! Vilket möte!

 Mindre än den vi såg i går men ändå en praktfull Sixgill shark. Vi det här laget har de andra dykarna också fått syn på den och trots att det är fem personer i vattnet (tre med kameror) väljer den att göra ett par svängar till mellan oss. Jag låter de två andra få möjlighet att ta några bilder och njuter bara av att se den glida förbi.

Det här är bara ett exempel på vad vattnen runt Vancouver Island kan bjuda på...

Hälsningar Lena

Snart bär det av...

Snart bär det av till Vancouver och efter lite jobb väntar Smaragdhavet dvs vattnet på Vancouver Islands västra sida. Jag hoppas innerligt att vi får se min favoritfisk....

....den blyga Decorated warbonnet och naturligtvis vill vi gärna stöta ihop med....

....jättestora stillahavsbläckfiskar. Nyfikna djur med åtta slingriga, undersökande armar.  Det vore också trevligt att få föreviga några....

 ...havsmöss. Besynnerliga broskfiskar som ser ut att vara dekorerade med bladguld.

 Dessytom räknar vi med "anfallande" nakensnäckor, stöddiga eremitkräftor, fisk av alla sorter, roliga räkor och, med lite tur, Six-gill shark. Det är säsong för denna hajart där vi kommer att vara och det vore en höjdare att få möta dem. Kanske blir det en hajblogg när jag kommer hem.

Det är ju ganska OK även på land i British Columbia och vi förväntar oss många...

 ...bald eagles och andra fina fåglar. Dessutom kan man ibland se svartbjörn när det är lågvatten och de kommer för att leta efter smaskens bland stenarna. Eftersom vi är ute med båt varje dykdag har vi också goda chanser att se ...

 ...knölval och späckhuggare. Nu har jag dessutom ett extra kamerahus så jag ska ha en chans att fotografera före, mellan och efter dyken. Sälar ska det naturligtvis också bli, det har vi bokat...

På återseende

Lena

Rosor till utställare och arrangörer!

Tre havsrosor till alla utställare och arrangörer som deltog vid Säters Fotografiska Förenings årliga fotoutställning idag! Stiliga bilder, strålande väder och verkligen kul att få träffa Er.

Önskar Er alla en fin dag i morgon

Lena

Långhelg i Stockholms skärgård - utan dykutrustning!

Är nu åter tillbaka efter en långhelg på en ö i Stockholm skärgård. Det är en årlig familjesammankomst som blivit en tradition och även detta år fick vi en fin helg med soliga klippor och bad. Dock lite småkallt i vattnet, men det hindrade inte de yngre familjemedlemmarna från att hoppa i och till slut kom alla i vattnet. En vedeldad bastu hjälpte. I år hade jag med mej undervattenhuset till kameran, med en port för vidvinkelfotografering, samt mask och snorkel. Tänkte passa på att experimentera lite på riktigt grunt vatten.

 Vid klippkanten hittade jag stim med vad jag tror är spigg. Här guppade jag runt en lång stund och försökte fånga solljuset och småspiggarna med lite blå himmel genom ytan.  De två yngsta badarna ville gärna vara med och kolla in småfiskarna.

På lördagen dök det upp en familj med en spansk vattenhund. Den älskade att bada och jag fick en trevlig modell att experimentera med. Jag har föröskt fotografera simmande hund förut och det är vädligt knepigt att få till exponering och skärpa ordentligt på hela hunden.

 Den här hunden doppade ibland ner hela huvudet då den simmade men jag lyckades aldrig fånga det på bild som jag ville ha det. Hunden var 11 år, vilket den inte tycktes medveten om själv, men husse fick begränsa simturerna efter en stund.

 Den simmade glatt efter småpinnar och kottar och struntade fullständigt i den närgångna fotografen.

Trots det kalla vattnet lyckades jag övertala det unga paret att agera undervattens-modeller. Det är betydligt svårare än det kanske ser ut, då det gäller att se avslappnad ut fast man håller andan och agera på order utan att flyta upp. De skötte sej utmärlt för att vara första gången.

 På lördag eftermiddag var hela gänget nyfikna på vad jag hade lyckats fotografera och eftersom jag inte hade tankat ner bilderna på en dator fick de titta på kamerans display. Medvetet hade jag sparat några bilder på en stor gädda på minneskortet (från förra helgens dyk i Storaxen). Jag hade också simmat i vassen en stund för att göra detta mer trovärdigt och visade vilken cool gädda det fanns som lurade helt nära. Morfar, barn och barnbarn skulle plötsligt alla fiska innan middag! He, he....det blev några grillade abborrar som extra tillbehör vid middagen och en trevlig historia vid bordet. 

Ha en bra kväll

Lena