B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Mariannes myr I

Under utställningshelgen i Säterdalen blev jag inbjuden att bo hos den duktiga makrofotografen Marianne Bengtsson-Rosander. På lördagskvällen fick jag en mycket trevlig rundtur i trakten och så avslutade vi vid ett av Mariannes favoritställen. 
 
 
Eftersom jag aldrig fotograferat sileshår hade hon valt ut en myr med en liten tjärn. När vi anlände låg solen delvis bakom några låga moln och slöjor av tunn dimma dansade på det blanka vattnet.
 
 
 
Plötsligt trängde solen fram och Marianne spanade ut över vattnet. Vi kunde höra fåglar men det var svårt att se något i det skarpa solljuset. Stämningen var i det närmaste magisk.
 
 
Jag hade också hittat vad jag letade efter. I den våta mossan vid mina fötter växte de små sileshåren och jag la mej tillrätta i blötan på en bit liggunderlag.
 
 
När jag tittade i sökaren öppnade sej en sagovärld i rosarött skimmer och jag blev helt förlorad. Kvällens regnskur gjorde väl sitt till och med den låga solen gnistrade de små växterna ikapp.
 
 
Bara ett enda sileshår ger ett nästan oändligt antal val av var skärpan ska ligga och att det sakta sipprade in vatten i mina slarvigt snörade kängor blev med ens sekundärt.
 
 
 
Liggande på samma ställe fanns ett antal sileshår inom fokuserbart avstånd och tiden stod i princip stilla. Men det gjorde den inte för Mariannes man Ulf som rastade hunden en bit bort i väntan på att de fototokiga damerna skulle bli nöjda. Han har fått mycket träning i just det.
 
 
Experimenterade en del med att bara låta en bråkdel av växten vara skarp.
 
 
Det blev också en del serier med bilder med samma motiv men skärpan placerad på olika avstånd. Alla bilder är tagna med Canon 100 mm makro på en 7D, bländare 2,8 - 4 och manuell fokus.
 
 
Marianne "in action", djupt koncentrerad. Med sin vinklingsbara LCD skärm och live view kan hon komponera bilder utan att behöva ligga ner på marken.
 
När solen låg precis ovanför trädtopparna ropade Marianne till och pekade på en mycket liten groda....
 
 
….fullkomligt lyrisk ändrade jag position, blev lite blötare och gjorde vad jag kunde för att få en bild av den lilla amfibien. Den knatade målmedvetet vidare bland hjortronblad och mossa, med siktet inställt på ljuset i fjärran.  
 
Hälsningar Lena 
Postat 2013-07-30 18:43 | Läst 11925 ggr. | Permalink | Kommentarer (15) | Kommentera

Grodor i damm

Rödhaken dök upptill frukost även idag. Den var på talgblocket igen så den vill tydligen ha lite av den sortens mat också.  

Mats Andersson tipsade mej om hur jag kunde hitta till en damm med grodor i Västerås. Jag kan ju dock inte dra till Västerås på en vardag så jag kom inte iväg förrän idag. Jag hittade dammen utan problem, tack Mats.

Dammen ligger i en park och enligt många besökare hade det varit gott om grodor i dammen igår. Många undrade också om det livliga Valborgsfirandet kanske skrämt dem på flykten. Jag hittade i alla fall några...

Många berättande att det varit packat med grodor där bara för någon dag sedan.

Man kunde också tydligt se vad de lämnat efter sej. Många små grodor kan det bli här.

Jag hittade några älskvärda par. De låg dock en bit ut i dammen och även med 300 + 1,4 extender så krävde bilderna en del efterförstoring.

Dessa två fick plötsligt sällskap av en tredje...

...som helt enkelt bestämde sej för att hänga med ett tag. 

Jag kunde inte heller motstå den vackra gräsanden som simmade runt i dammen.

Den må vara vanlig men den är ändå väldigt vacker.

Hälsningar Lena

Postat 2013-05-01 19:48 | Läst 5130 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Små grodorna...men inte som ni tror

När jag fyllde år fick jag tre grodor av min sambo i födelsedagspresent. Idag var det dax att hämta hem grodorna till det gamla akvariet som nu rustats och inretts för att hysa mina små favoritdjur.

Jag har tidigare haft grodor som husdjur i 15 år bl a när jag var student, men nu är det många år sedan jag hade små gröna vänner i köket.

Det här är Bombina orientalis, eller orientaliska klockgrodor (eng. fire-bellied toad). De är lättskötta och vill ha en bostad med både land och vatten. Jag löser badfrågan genom att ha vatten på ett stort krukfat. Lätt att byta och göra rent. Den här är just på väg att testa sin nya bassäng.

 

Jag gör en miljö för dem med grus i botten täckt med mossa som jag hämtar i skogen, ett par pinnar och en krukväxt som tål mycket vatten. Ibland tog jag in ormbunke med mossan och skippade krukväxten, jag kommer nog att prova på lite olika varianter även denna gång.

Här sitter den grönaste av grodorna och funderar kanske på om den ska provsimma i bassängen men sin lilla mörka kompis. Det är svårt att bestämma könet på dem men förhoppningsvis kommer någon av dem att börja ge lockrop ifrån sej. Det är det bara hannen som gör... 

Lite blyg i början...måste ju utforska hela sitt nya hem.

Badet är definitivt uppskattat. Alla tre har varit i och provsimmat. De har också en sten att sitta på. Samma gamla sten som mina första grodor hade. De som jag fick av mina kurskamrater när jag fyllde 25.

Ha en härlig helg alla

Lena 

Postat 2013-04-27 16:15 | Läst 8607 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera