Gässkampen

Äntligen stämde vädret ihop med en morgon då jag komma lite senare till jobbet. Det blev en tur till en lokal pöl utanför Uppsala där det brukar finnas gråhakedopping. Jag såg smådopping, men på så långt avstånd att det inte var lönt att fota dem. Gråhakedoppingen var nog tillfälligt på utflykt, för jag såg dem inte. I finaste ljuset uppehöll sej några gäss. 

De klarade av morgonbadet och sedan blev det en stunds parsimning med trumpetande.  

Här började jag ana att det var något i vassruggen till höger som störde dem. Paret som ligger i förgrunden brydde sej inte. 

De närmade sej med sänkta huvuden och plötsligt såg jag ett gåshuvud till...

...det visade sej vara ett par och de hade antagligen bokat den här platsen. Här blev det förstås spännande och jag väntade med fingret på avtryckaren. 

Den här blicken betyder inte "- Va kul att vi ska bli grannar!"

Ett litet plask, sedan gick det väldigt fort.

De fyra stora fåglarna drabbade samman med vingar och näbbar.

Det blev riktigt skvättigt. Jag hade kameran ställd på 10 bilder/s och det passade bra för dessa stora fåglar. Jag har valt ungefär var tredje eller fjärde bild.

Det var trots allt en ganska kort men kraftfull sammandrabbning.

Här är det som att de pustar ut och det hinner faktiskt gå flera sekunder...

...innan kampen är igång igen. 

Nu gäller det att slutgiltigt göra sej av med paret som bokat boplatsen i vassruggen

Här är det ord och inga visor som gäller. 

Fåglarna började nu komma rätt nära mej och delvis hamnade de då bakom vassen på min sida vattnet. Här är faktiskt kampen i princip över och de bortkörda paret passerar mej då de simmar vidare i jakt på en ny boplats.

Lugnet är återställt. Då passar det bra att skölja av sej och lägga fjädrarna tillrätta. 

Sedan tog de en vilostund i solen. Jag lämnade dem där och gick i raskt takt till bilen. Solen lyste visserligen med det var nollgradigt och långt ifrån vindstilla. Jag var klädd för att jobba inomhus, förutom en vinterjacka och det räckte med 45 minuter. Bilder hade jag ju så det räckte.

Hälsningar Lena

Aprilväder och mer kameratest

Fredag eftermiddag och på väg hem från jobbet. Solen strålade och blåsipporna lyste längs vägen. 

Vårvärmen under den gångna veckan hade t o m fått en vitsippa att slå ut, komplett med liten insekt. Vi satt ute i växthuset och åt fredagsmiddag, solen gick ner vackert mellan träden. 

Lördag morgon...Tre grader kallt och altanen täckt med snö! 

Jag bestämde mej för att sitta ute med kameran en stund och fyllde på med jordnötter, solrosfrön och korv på stubben. Nötskrikan var inte sen att svara på inbjudan. 

Den kom ner och poserade fint medan snöflingorna föll. Nu blev det inte någon mer snö och det började töa redan efter en timme. Det blev till välbehövlig fukt på marken.

Det här kunde jag fånga med min gamla R5, men skillnaden nu var att det blev skarpa bilder direkt, på första "skuttet". 

Det här var något som den nya kameran klarade mycket bättre, att sätta fokus på en flygande fågel bakom en ridå av pinnar. 

Likaså presterade den mycket bra då jag fotade nötskrikan som kommer nerflygande mot stubben från en gren. Det går fort och den rör sej mot mej dvs stor förändring i djupled. Kameran satte hela serien från pinnen ner till stubben, det svåra är bara att hinna följa den med kameran. 

Jag bjuder på en bild till bara för att jag blev så nöjd. 

Solen sken stundtals men ibland var det helt mulet. ISO växlade från 800 till 4000 med en slutartid på 1/2000 s. Vackra domherrar satt i trädet men kom inte ner och åt. Jag hade både en hanne och en hona i ett av de stora träden närmast tomten. 

Bofinken tittade fram, jag såg även en rödhake och två stenknäckar. Men inga av dessa ville vara med på bild. 

Här är ytterligare ett exempel när kameran hittar och fokuserar på en hackspett genom en ridå av grenar. Här var det dessutom betydligt längre avstånd än nötskrikan på den tidigare bilden.  

Den höll kvar fokus när spetten flyttade runt på trädstammen. 

Det får räcka för denna gång. Det var egentligen alldeles för kallt för att sitta ute. Attans aprilväder.

Hälsningar Lena

Uppgradering och kungsfiskartest

Jag har uppgraderat mitt kamerahus till en Canon R5 mkII och har insett efter Peters alla bildserier att ett utmärkt motiv för att testa kamerans autofokus och "pre-capture" funktion är kungsfiskare. 

" - Får det lov att vara en liten fisk?" Det finns ett par kungsfiskare några minuter från mitt jobb och jag har under veckan gjort ett par turer dit för att testa kameran. Både ljuset och bakgrunden är ett problem på detta ställe. Kommer man för tidigt är det för mörkt för att få ens rimliga slutartider. Vid tre på eftermiddagen är platsen belyst i medljus och då får man den tristaste bakgrunden. 

Mellan ungefär halv ett och halv två kommer solljuset in från sidan och då kommer vissa delar av deras "arena" att vara i skugga (till höger). Om fåglarna sätter sej på "rätt pinne"  kommer de att vara belysta och man kan få bilder med 1/4000 s med ISO 3200. 

Här kommer hannen flygande med en liten gåva till sin fru. Ett annat problem är avståndet, vilket förstås är bra för fåglarna. Jag har inte mer än 500 mm brännvidd så alla bilder utom översikten är rejält beskurna. Jag har dock 45 Mp, samma som i R5, så det finns lite att ta av.

Här kommer hannen med fisken och honan gapar hungrigt.

Som för att retas flög han upp och satte sej på pinnen ovanför henne. 

Men för att värna om kungsfiskarbeståndet fick han lägga om taktiken och komma ner till hennes nivå. 

Jag kan konstatera att när jag listat ut hur jag skulle ställa in kameran fungerade såväl autofokus på flygande fåglar som finessen med "pre-capture" utmärkt. Om jag har aktiverat den funktionen och har avtryckaren delvis nertryckt får jag 15 bilder  före ögonblicket när jag trycker ner avtryckaren helt. Jag får dessutom dessa 15 bilder i RAW. 

Jag kan välja att spara bilderna som cRAW (compressedRAW), vilket gör att de tar mindre plats men fortfarande har samma antal pixlar. Om det blir någon form av försämrad kvalité är jag inte inläst på. Jag kan dock inte se något då jag jämfört bilder tagna efter varandra lagrade som RAW eller cRAW, ens om de är riktigt hårt beskurna.

Hittills är jag mycket nöjd med uppgraderingen, även om steget inte var lika omvälvande stort som när jag gick från Canon 5DmkIV till R5. När jag suttit hemma på tomten idag har jag konstaterat att den nya kameran är bättre på att hitta fågeln då den sitter i ett buskage eller bakom pinnar. Den håller också fokus bättre när en fågel flyger mot mej med hög hastighet dvs stor förändring i djupled. 

Här är hannen på väg in i boet, en boplats som de haft i flera år nu. 

Peter har ju väntat på ett dyk från lämplig höjd och jag fick ett, tyvärr bakom en massa pinnar. Kungsfiskaren fiskar just nu inte vid denna plats utan kommer inflygande med fisk. Här dök den efter en frestande insekt. Jag visar var fjärde bild och skippar plasket för det skulle störa den sista bilden på fågeln för mycket. Jag fick även bilder när den kom upp men den valde att flyga bakom pinnarna och det blev inte så mycket värt att visa. Den tredje fågeln i denna serie är inte skarp, men de andra är helt OK tycker jag. För denna serie tryckte jag av när fågeln plaskade i vattnet och fick hela dyket från pinnen och ner. 

Jag har inte varit där då de parat sej öppet, med sett att det pågått grejer inne i buskarna. Det finns dock de som lyckats fånga parningsakten på bild men jag har inte haft tid att stanna så länge de gånger jag varit där. För mej har det handlat om sena lunchraster på ca en och en halv timme. Några har suttit här 8-10 timmar. Jag hann i alla fall testa kameran ordentligt på mina besök.

Hälsningar Lena

Vårspaning II

Jag vårspanade på ett annat favoritställe i helgen, Kyrksjön i Bromma. Här var det lite tidigt ännu. Varken grodor eller drillande gärdsmyg längs spången. 

Men det här paret såg i alla fall ut att ha lite vårkänslor. 

Jag hittade den här killen på en av bryggorna. Han har verkligen tagit konceptet med låg vinkel till en ny nivå. När man ligger på bryggorna vid denna sjö är man fortfarande ganska högt ovanför vattenytan. Han hade löst det problemet med en hemmasnickrad kameraflotte på frigolit med "camomönster". 

Han hade varit där sedan 05:30 och hade antagligen fått många fina bilder på den ensamma skäggdoppingen. Inga andra doppingkompisar hade anlänt ännu. Jag hade själv hoppats på första sädesärlan på denna brygga, men den behagade inte visa sej. 

De här två talgoxarna kanske var ett par, man vet aldrig.

Koltrasten hade nog någon fin hona på gång. Nu skvätte den bara runt i vattnet, men jag skulle tro att den hade andra planer för resten av helgen.

Blåsipporna har inte riktigt slagit ut i Knivsta men tussilago har vi i alla fall. Små gula solar som lyser i det bruna gräset omgivna av fjolårslöv och grus.

Flugorna har också vaknat.

Hälsningar Lena

Vårspaning I

Helgens fina väder inbjöd till lite vårspaning i naturen. Ett typiskt vårtecken är svenskar som sitter med ansiktena vända mot solen och gärna fikar utomhus fast det inte alls är särskilt varmt. Fågelskådare är ute året om men vårvädret får de riktigt stora skarorna att dra ut med sina tubkikare. Artportalen slår också "rapporteringsrekord" när det både är helg och fint vårväder.

Blåsipporna har inte riktigt orkat fram i Knivsta, men i Stockholm blommar de på soliga plättar och det fanns gott om dem längs ena sidan av Råstasjön. Det blev inga "konstnärliga" bilder på dessa för det var alldeles för mycket folk för att man skulle kunna lägga sej ner och få vara ifred. 

De vitkindade gässen har landat och annonserade högljutt att det minsann är vår. 

Storskraken har bildat par.

Kanadagässen har bildat par.

Sothönsen försvarar revir och en vigg råkade hamna mitt i plasket. 

Skrattmåsarna har också landat. 

Det är inte så många än med de har börjat leta boplatser på ön och känner sej för lite.

Det är förstås mycket skrän och jagande hit och dit.

Det verkar inte som att de bildat särskilt stabila par ännu och det pågick inget bobyggande. 

Nu handlade det mest om vem som kund skräna högst. 

Det var en ensam häger på plats och jag hade inte tänkt fota den alls. Men jag stod en stund och tog en serie bilder då den fiskade. Det var ett vasstrå som var hopplöst i vägen hur jag än stod, så jag lämnade hägern. När jag kom hem och tittade på bilderna såg jag att den hade lyckats fånga två små fiskar samtidigt. Det var ju en sådan bedrift att den får vara med i bloggen. 

Hälsningar Lena