Tallbit

Tallbit är en vacker fågel, stor som en sidensvans ungefär. De är inte så vanliga hos oss men vissa år passerar de i större mängd och 2019 verkar vara ett sådant år. Fågeln har sin hemvist i norra Sverige, norra Finland, Ryssland och bortåt Sibirien. Tidigare invasioner har ägt rum bland annat 2012–2013 och 2000–2001. 

Jag hittade dessa i Sunnersta skidbacke på fredag morgon precis när det blivit lite tveksamt dagsljus, dvs knappt något ljus alls. De kalasade på rönnbär i godan ro.

Här är det fru tallbit som hugger in på de mogna bären. Hannarna är rödrosa i fjäderdräkten medan honorna har diskretare grågula/orangefärgade fjädrar. 

I morgon börjar en ny vecka...

Hälsningar Lena

En tur i Skåne

Eftersom evenemanget OnLocation uatnför Helsingborg hade program till ca 18, hade jag kommit fram till att det inte var läge att köra hela vägen hem till Knivsta på söndag kväll. Jag stannade i Skåne en natt till och gjorde en tur på måndag förmiddag för att se vad jag kunde hitta. Det här huset kändes skånsk för mej.    

Redan innan helgen hade jag bett Peter Dahlén om tips på var jag kunde åka för att spana efter rovfåglar. Jag fick flera utförliga instruktioner med kartor och mer goda råd då vi möttes under helgen. Aftonfalk skulle det kanske kunna finnas. Jag kunde nästan höra Peters ord "-De brukar sitta på kraftledningen..." när jag kom till vad jag tror är rätt plats (det var skyltat mot ett katthem). OK, den hade ju inte varit där på några dagar, så jag for vidare.

Jag krypkörde genom Skånsk lantbruksbygd...spanade in några rådjur på långt håll...en rovfågel av okänd art som försvann bort. Jag hade rutan nere i bilen, men när jag passerade denna var det bara att stänga. Flytgödsel... och vindriktningen var helt fel.

Det blåste rätt bra ute på fälten och jag beslutade mej för att åka till Utvälinge. Det stället hade Peter pratat gott om även om bron ut till ön skadats i senaste stormen och var stängd. Här fanns det fåglar och det första som for upp var en häger.

Vitkindade gäss passerade.

Det blåste rejält och änderna tycktes mest nöjesflyga över det grunda vattnet. En pilgrimsfalk på marken och storspov i vattnet fanns där också, men avståndet var för långt för att jag skulle bli nöjd.    

Mera änder. 

Från Utvälingen åkte jag till Kullaberg, mest för att jag aldrig varit där och ville se stället. Här sken solen och naturen var dramatiskt med stup och klippor ner mot havet.

Jag vandrade runt en del och kände att jag egentligen inte hade så mycket tid som jag skulle velat ha på detta ställe. Det hade också varit fint att komma hit på kvällen eller ännu hellre tidigt på morgonen (det får bli nästa gång)

Ner hit gick jag i alla fall och spanade en stund. Det låg ejdrar i vattnet.

På en klippa samsades trutar och skarvar.

Plötsligt flög denna upp och jag fick några bilder när den försvann bort. Den här bilden har jag delat med några fågelkunniga för att artbestämma den, men de är osäkra. Ung blå kärrhök eller möjligen en hybrid är senaste budet. Stäpphök var uppe till diskussion men färgerna stämmer inte och stjärten är för kort. 

Den försvann bort upp mot fyren och jag gick till bilen för att köra hem, 7 timmar. Synd att det är så långt för det finns mycket fint att se i södra Sverige.

Kaprifolen blommade fortfarande och hösten kändes inte alls så påträngande som hemma. Tack Peter för alla fina tips du delade med dej av. Jag hade en väldigt fin förmiddag och kommer gärna tillbaka till Skåne.  

Hälsningar Lena

Frukosten som kom undan

En ögonblickshändelse fångad vid Örenäs slott under den dimmiga söndagsmorgonen. Inte så skarpt och med avklippta vingar, men jag serverar den ändå. Jag såg "på högerkanten" när fågeln dök i dimman och att den kom upp med något i näbben. Fick den precis i sökaren då den tappade sin smaskiga frukost...

Så kan det gå, men krabban var nog nöjd.

Jag hade fokuspunkten långt till höger för jag hade jobbat med måsar på en sten och komponerat bilden med måsarna på höger sida. När detta hände riktade jag bara kameran och fick några snabba skott, därav udda beskärning.

Hej så länge,

Lena

On Location Natur - Örenäs slott

Från semesterresan i Nordnorge blev det en tur till Skåne, närmare bestämt till Helsingborgstrakten och evenemanget On Location Natur. Så här vackert var det vid Örenäs slott när solen trängde genom dimman vid åttatiden på söndags morgon. Många fotografer åt frukost i godan ro men jag hade inte hunnit dit ännu.

Örenäs slott i morgonljus och lättande dimma. 

Evenemanget startade redan på lördagen med såväl föredrag som workshops. Min första workshop var drönarfoto med Lisa Sihlberg och en representant från Cyberphoto

Jag är mycket sällan med på mina egna bilder men här är jag i alla fall, tillsammans med tre andra deltagare som just provflugit vår lilla drönare och nu var väldigt sugna på att skaffa en egen.

Jag hade hört från de som varit med på workshopen "vilda djur" att det fanns sälar nere vid vattnet. Innan det var dax för portfolio-review med Staffan Widstrand skyndade jag iväg för att spana efter dem. Först hittade jag några välkända fåglar. Den här blev blöt precis ögonblicket efter.

Jag hittade en säl som låg och njöt på en sten. Antagligen samma säl som Peter fotograferat. Den poserade vackert för många fotografer denna helg. Här kom det några större vågor svepande och svalkade av sälen i det sena eftermiddagsljuset. Det var minst 20 grader i solen och alldeles strålande vackert.

Söndag morgon började redan 06:30 för de som ville ta en fototur före frukost. Det var dimmigt, väldigt dimmigt.

Här kommer FS David Elmfeldt (till höger) med några fotografer. Jag fortsatte längs vägen för att spana efter säl eller kanske någon intressant fågel ute i det vita. 

Våra vanligaste sjöfåglar var förstås på plats och jag slog mej ner på en sten för att kolla lite vad de höll på med.

Lugnt och stilla ena stunden...

...full kakafoni i nästa ögonblick. Man kan inte vara för många på samma sten.

Det var väldigt fridfullt att sitta där och titta på dem. Stilla och tyst så när som på fåglarna som ju snackade en del.

Jag blev sittande en stund men måste gå tillbaka till slottet för att hinna äta frukost. Man kan ju inte missa en förstklassig slottsfrukost.

Det var då solen äntligen kom fram och jag hade svårt att slita mej från gårdsplanen, men jag hann äta och plocka ihop mina saker till första workshop.

Efter ett inspirerande föredrag av Jan Pedersen om att fota i regnskog var det dax för makro-workshop med samma person.

Jag fastnade bland spindeltrådarna.

När jag skulle vara med på workshopen om att fota vilda djur hade sälen tröttnat på att posera och det fanns bara en skarv. Men finessen med låg vinkel fungerade ändå.

Så här kan man göra för att få lite mjuk inramning på lejonen eller gnuerna om man nu råkar få se några sådana på nästa resa. 

Tack för ett fullspäckat program och två mycket givande dagar, roliga möten med andra fotografer och representanter för utrustning och annat som kan intressera en naturfotograf.  Jag stannade sedan en natt till för att se mej omkring lite mer i trakten kring Helsingborg men det får bli ett annat inlägg.

Hälsningar Lena

Sommardyk i Storaxen

Solen strålade vid lunchtid på söndag när vi kom fram till den sjön Storaxen i Dalarna. Jag vadade ut i vattnet och gjorde bedömningen att det går nog att dyka i våtdräkt, något som vi normalt aldrig gör i svenska (eller norska) vatten. 

När vi kom i vattnet visade dykdatorn en vattentemperatur på 23 grader i ytan och 21 grader på fyra meter. Det kändes skönt, till att börja med, och vattnet var fullt av små abborrar. Riktigt mysigt.

Jag blir överrumplad av en liten gädda (ca 20 cm), som jag får syn på när jag nästan passerat den. I bakgrunden kommer Fredrik simmande och han har inte sett den heller. 

Det är mer vanligt att man hittar gäddan så här (hoppas ni ser den), inne bland växtligheten där den ligger och lurar.

Det blev lite "katt och råttalek" när jag försökte smyga närmare. Bilden är tagen med 12 mm fisheye, så jag är betydligt närmare än det kanske ser ut. 

Den här gäddan brydde sej mindre om blixtarna och fick även med en "kompis" på bilden, eller om det kanske är mat?...

Vi simmade mycket sakta i det grunda vattnet och njöt av att omslutas av småfisk. Men efter ca en timme började det kännas kallt och jag ville helst vara nära ytan där det i alla fall var 23 grader. Min våtdräkt är bara 3 mm och passar bäst i tropikerna. Även om det känts varmt här hemma ett tag, så håller inte våra insjöar tropikvärme. 

Sikten var förvånansvärt bra i den grunda insjön och solen gjorde ju sitt till.

Om man simmade närmare sjökanten blev det betydligt mörkare och helt andra färger. Här är det nog inte mer än 0,7 meter djupt. Jag skulle nog nästan kunna "gå armgång" men botten är mjuk och ger efter om man sätter ner en hand. 

Ingen gädda vid kanten fast det brukar finnas det ibland.

En och annan större abborre patrullerade sjön. Det som ser ut som ljus dimma är ett skikt i vattnet som var mer eller mindre tjockt på olika ställen. Små partiklar i vattnet antar jag. 

Här sluttar det ner mot djupare (typ 4-5 m) och där hittar vi den största gäddan för dagen. Här är det bara 21 grader och jag huttrar när jag tar bilden. Men jag kunde ju inte motstå att stanna till en stund...som blir en stund till och ....

På väg tillbaka mot platsen där vi gick i (och hade bilen) möter vi flera små gäddor, men nu vill vi bara upp i solen. Vi har varit i drygt 90 minuter och det känns. En toppendag med finaste sommardykningen, men hädanefter blir det bara torrdräkt, även på sommaren.  

Hälsningar Lena