Årets första plus ett par bonus

Joakims fiskgjusar har ni ju redan sett bilder på men det här är den första jag sett i år. Den seglade snyggt över Hjälstaviken i går kväll. Det var minst två som var aktiva och fiskade när solen började gå ner. 

Den spanade och ryttlade på bästa gjusemaner, men när den dök hade den tyvärr förflyttat sej för långt från mej. 

Den hade också fått en tjatig följeslagare efter sej.

Det här dyket fullföljdes aldrig, men till slut lyckades den.

Den fick tag i en imponerande fisk men avståndet är väldigt långt och bilden är mycket kraftigt beskuren. 

Så fort den fått lite höjd fick den sällskap och det såg ut som att den försökte få gjusen att släppa fisken. Det fungerade inte och jag såg gjusen försvinna bort med sin middag.

Precis när gjusen försvunnit kom havsörnen flygande över taket på gömslet. Om jag hade vänt mej om bara ett ögonblick tidigare hade jag sett den komma mot gömslet, nu hann jag precis få en bild då den passerade och försvann åt samma håll som gjusen. Den här kom både lågt och nära, men jag hade blicken riktad ut genom en annan glugg.

Kärrhökarna var också väldigt aktiva och flera flög över vassen. Just den här kom tillräckligt nära och vände upp mot ljuset på några bildrutor. Jag åkte ut för att försöka få syn på fiskgjuse och fick två rovfåglar till som bonus.

Hälsningar Lena

Invasion och ett nytt tomtkryss

I helgen blev vi invaderade av grönsiskor. Från att ha haft ett trevligt gäng på ett 20-tal, tredubblades antalet under lördagen och på söndag uppskattade jag att vi hade minst 200 eller fler. Jag tog tillfälligt bort en matare och fyllde på med frön på stubben. Efter en kvart såg det ut så här.

Det blir väldigt mycket tjafs när man har siskor. Det har ni sett förut även i Ing-Maries blogg.

Det är ganska roligt tjafs och det var ju bedrövligt väder samt kallt, så att sitta i vardagsrummet och spana på stubben kändes rätt lagom.

Fönstret var dessutom nytvättat, men det blev en del regndroppar efter en stund och siskorna är de i särklass sämsta fåglarna när det gäller att flyga på rutorna. De kanske ser dåligt eller så är de bara extra nervösa av sej. 

Det blev ett par påflygningar men båda dessa individer klarade sej. Jag brukar plocka upp dessa fåglar och lägga dem högt så någon av katterna inte kommer åt dem. De brukar återhämta sej på 10 minuter och har då lättare att flyga iväg om de ligger på en hylla en bit upp.

Ibland var det verkligen kaotiskt. Det yrde frön och gulsvarta fåglar åt alla håll. Ett par bergfinkar försökte komma åt maten men gav upp. Inga andra fåglar landade på stubben eller i dess närhet. Det finns ju ett par matplatser till och ett talgblock så de behövde inte vara hungriga. 

Det var mörkt så jag testade också att leka lite med betydligt längre slutartid t ex 1/100 s. 

Eller som här 1/80 s. Det mesta gick i papperskorgen men jag har några bilder kvar att bearbeta förutom dessa. Kanske någon dyker upp här senare. Jag avslutade min fotosession och hängde upp den stora fröautomaten igen. Den var snabbt full med grönsiskor och en helt otrolig ljudmatta av högt kvittrande småfåglar mötte mej när jag gick ut i trädgården. I efterhand kan jag föreställa mej att det uppfattades som frestande för en del...

Jag jobbade hemma på måndag och då hände det som aldrig hänt förut, vi har i alla fall aldrig sett några spår. Klockan var 12:00 och jag gick till köket för att värma lunch. När jag tittade ut satt en sparvhökshanne på bästa platsen i restaurangen och han hade precis avnjutit huvudrätten, grönsiska. Han satt lugnt kvar medan jag hämtade kameran. 

Han sitter bara några meter utanför köksfönstret. Tänk om jag kommit ut i köket bara några minuter tidigare...Å andra sidan hade jag missat det helt om jag varit på jobbet, vilket jag är 9 dagar av 10 numera. Nytt tomtkryss!

Han flyger upp på taket till cykelförrådet. Jag missade flygbilderna för buren med talgblocket står precis framför där han behagade flyga.

Efter en kort stunds övervägande flyger han upp och rakt in i den extremt taggiga häcken...

...han ville ha en liten gulgrön fågel till och klippte en som satt i häcken. Den här rätten blev en "take away" för sparvhöken flög till skogs. Det kanske fanns en sparvhöksfröken i något av träden som nu skulle serveras grönsiska till lunch. 

Efter denna händelse var det helt tyst i trädgården. Sent på eftermiddagen var några grönsiskor tillbaka, men nu var det bara ett 20-tal grönsiskor och bergfinken satt på stubben. När jag tittade senast, dvs tisdag eftermiddag, var de åter ganska många, ca 100. Kort närminne kanske?

Hälsningar Lena

Tofsvipor

Trots att det inte var särskilt bra väder kände jag för att åka ut en tur sent annandag påsk, om inte annat för att få lite frisk luft. Här uppstod ett intressant möte eftersom jag ville passera på spången. Nu gick det bra och svanarna blev inte alltför störda.

En bit längre fram uppstod ett väldigt väsen bakom vasstråna när dessa två inte kunde samsas i samma pöl.

Jag kom fram till ett stort stängslat område där det numera är en kombination av våtmark och sjö, senare kommer det att beta köttdjur och bufflar här. Det fanns inte så mycket att se vid första anblicken. En kaja landade på en stolpe och jag konstaterade att "den friska luften" som jag önskat blåste isande kallt från sidan. 

En ensam tofsvipa gick omkring i lervällingen ganska nära...men jag hörde flera. Deras ljud går inte att ta miste på. 

Det var två stycken som höll på med någon slags exalterad parflygning. Fulla av vårkänslor får man anta.

De böljade fram över den molntunga himlen och gjorde häftiga dyk emellanåt. Avståndet var dock långt och det är inte så kul med en gråvit himmel i bakgrunden.

Det fanns fler tofsvipor och det är en större utmaning att fånga dem flygande mot en varierad bakgrund med terräng, buskar och träd. En utmaning även för kamerans autofokus att hänga med. Jag hade den inställd på långsam seriebildtagning (12 bilder/s), för att det inte skulle bli så sanslöst många bilder. Det visade sej vara ganska lagom för tofsvipor i flykt. Sedan var det bara att montera ihop flygserierna.

Bilden består alltså av lika många bilder som det är tofsvipor.

Ibland gick det lite långsammare längs marken.

För det mesta lyckades kamerans autofokus hålla fåglarna i någorlunda fokus genom en serie på 8-10 ibland 12 bilder. Men det fungerade inte alltid att lägga ihop dem.

En serie på 1/2 sekund. Det går undan med tofsvipor. Inställningar i övrigt var 500 mm, f/7,1, 1/2500s och ISO 4000.

I morgon är det fredag, och det ska komma snö...

Hälsningar Lena

Rödhake och Uppsala Fotofika lördag 6 april

SMHI utlovande snö och kraftiga vindar efter påsk. Jag bestämde mej för att jobba hemma. Det första snöflingorna föll vid 10-tiden, då jag gick för att fylla på kaffe och fick syn på den här fina gästen på stubben.

Det blåste också så hårt att det ibland såg ut att yra iväg småfåglar runt matningen. På stubben verkade det dock vara lite lugnare. 

Det kom ingen mer snö över Knivsta, mer än dessa små flingor, och det gör absolut ingenting. 

Det här är grymt goda toscamazariner som tar en evighet att baka och innehåller en massa olika ingredienser. Man kan också göra det lätt för sej och äta liknande godsaker på lördag 6 april då det är Fotofika i Uppsala klockan 10:30 på Fågelsången. Hoppas vi ses då?

Hälsningar Lena

Tysslingen i annan tappning

Jag tog en semesterdag och begav med till Tysslingen i torsdags. Väderutsikterna var varierande och det såg ganska lovande ut när jag kom fram, även om det var mycket moln så regnade det inte.

Jag körde direkt till tornet och tittade ut över landskapet. Det var en hel del vatten och väldigt kladdigt, en rejäl kontrast till sol och frost som Ing-Marie hade ett par dagar tidigare. De ser kanske inte ut som att det fanns så många svanar, men de är utspridda på denna bild. Det tutades och trumpetades oavbrutet. 

Från tornet kunde man se att det låg en del is kvar på sjön och att det just då var en hel del svanar som höll till därute. 

Här kommer middagen. Då går de värdigt åt sidan för att sedan återvända och se vad det var för godsaker som serverats.  

När traktorn kört några vändor och lämnat började allt fler svanar flyga in och landa. De lyckades alltid hitta en plats att gå ner på fast det var trångt på vissa ställen och de kräver en viss landningssträcka på marken.

Eller så kom de in mot tornet, gjorde en loop och landade i vattnet. 

Det gick att få fina speglingar om man stod en bit upp i tornet. Det var nästan vindstilla. 

Den typen av väder jag hade och det mjuka ljuset inbjöd till att testa långa slutartider på de inflygande fåglarna. Här kom det tre stycken tillsammans med en gås. Tid 1/30s.

Jag försökte följa dem på väg in mot matplatsen och testade olika tider (1/40s). 

Det fick bli en och annan ensam svan också. Jag försökte hela tiden få huvudet så skarpt som möjligt, men med 1/20s ska man ha tur.

Det kom också fåglar flygande längre ut över landskapet (1/50s).

Jag hade gott om tid och det fanns gott om flygande sångsvan, 1/60s.

Det blev väldigt många bilder och nästan alla gick förstås i papperskorgen, men den här gillar jag (1/40s).

Mot den bruna vassen kan de bli så här, 1/25 s.

Det blev också en del bilder då de landade på vattnet. Tyvärr var det då ofta andra fåglar runt omkring som "störde" (1/60s).

Huvudena är väldigt suddiga men jag gillade den här röriga bilden ändå, de blev mycket skvättande när fyra stora svanar landade (1/50 s).

De surfar på fötterna och kanar sedan en bra bit på bröstet innan de stannar av (1/50s). 

Efter middagen gav de sej av ut på sjön igen, där de tillbringade natten. Jag åkte till ett motell och gjorde en första grovrensning av bilderna. Tyvärr fick jag ingen soluppgång heller, men det var dimma nästan morgon och det får komma i ett annat inlägg. 

Hälsningar Lena