Tanto, fotoutställning och ett intressant möte

Så här års, och i samband med fotoklubben Avtryckets utställning, brukar jag gå en sväng i Tantolunden. Det finns ett stort område med kolonistugor och odlingarna börjar nu ta fart så smått.

Det verkar vara ett favorittillhåll för gråsparvar, en fågel som jag inte ser så ofta numera. 

Här var det väldigt gott om dem. 

Tyvärr började det regna men jag gick ändå upp på toppen av berget. Där var det ett gäng unga tjejer och killar som målade på asfalten.

Här hade två av dem fått syn på att jag hade en kamera.

Jag hittade inte så mycket mellan de små husen men gick förstås förbi ett ställe som har blivit en favorit, för de har mängder med julrosor som blommar vackert just nu.

Jag undrar om rådjur gillar dessa? Annars måste jag nog skaffa några till trädgården för de är bedårande vackra.

En ekorre får också vara med. Jag såg ganska många med de hann alltid undan innan jag fått dem på kornet.

Från Tanto gick jag mot Timmermansgården där utställningen är. Passerade de här fina skåpet vid Monopolet. 

Stor variation på byggstilarna här.

Här var det öppet hus och bara att gå in. Mötte först Peter, som brukar vara med på fotofikat i Uppsala. När vi sågs senast tipsade jag om utställningen och han gjorde en tur till Stockholm.

Det som hänger först när man stiger in i utställningslokalen är årets klubbmästares bilder. Jag vet inte hur klubbmästaren utses, men det är väl något sorts internt förfarande. Årets mästare var i alla fall Frantisek Simak, en fotograf som nog ganska många här på FS känner igen och tvåfaldig vinnare av Fotocupen. 

Jag hade inte koll på att han var medlem i Avtrycket. Jag kom inte heller ihåg att vi träffats för ett par år sedan då jag höll ett föredrag för klubbmedlemmarna, men det gjorde Frantisek. Hur som helst så var det intressant att möta honom igen och prata en stund. Personen bakom några otroligt bra bilder som han visat i bl a cupen fick ett ansikte. 

Jag träffade förstås också Bengt och Kurre. Conny Wallgren visade fantastiska kontsfoton av gammal ensilageplast! De hänger till vänster här, men jag borde förstås ha tagit en vettigare bild. Det var mer välbesökt än det ser ut på denna bild och en fin blandning av foton som ställdes ut. Det är öppet även idag och väl värt ett besök. 

Jag fick tyvärr lite bråttom på slutet och hastade iväg till pendeltåget. Det är bekvämt att kunna åka direkt till Knivsta utan att byta, men det tar en evig tid. Innan tåget kom hann jag med en bild. 

Hälsningar Lena

Nytt från stubben

Dessa bilder tog jag förra helgen, precis innan värmen hade kommit. Sedan kom det en "vårblogg" mellan. Rödhaken dök upp för drygt en vecka sedan men är nu en flitig gäst när det serveras frön på marknivå, som t ex på stubben.  

Hacke är en stamgäst, men är ganska blyg och kommer ogärna om jag sitter och lurpassar med kameran. Vi har minst fyra individer, dvs två par. Jag kan också höra mindre hackspett från tomten, men den har bara visat sej en gång och då hade jag förstås ingen kamera till hands. 

Nötväckorna är många, men det är sällan jag fångar en med tungan ute så den får vara med ändå.

Sedan några dagar har bofinkar börjat besöka oss. Jag hade ett par blurriga bilder från påskhelgen, på den som jag bedömde var den första. Nu är det lättare att fota dem. 

Flera individer kommer och besöker stubben, både hannar och honor. De kan tyvärr inte riktigt samsas på matplatsen, mer är korta stunder.

Helt nytt för dagen är dock denna fågel. Det är inte ett nytt tomtkryss, för vi hade dem i trädgården när vi var nyinflyttade. Det är dock mer än 15 år sedan jag hade en bergfink i matningen. Just den här bilden fick jag när solen behagade glimta fram en kort stund.

Bergfinkarna dök upp redan tidigt på förmiddagen, då det regnade och var väldigt mörkt på stubben. ISO 8000 och 1/1000 s med bländare 7,1.

De kunde inte samsas om maten med bofinkhannar, vilket kanske inte är så konstigt. 

Det här kunde möjligen fungera och det fanns frön spridda på båda ställena.

Lustigt nog kunde de här två skatorna äta tillsammans, det måste vara de allmänna vårkänslorna som gör att de inte bråkar om fröna.

Jag bara häpnade när två skator kunde sitta så länge tillsammans på vår stubbe. Herr och fru skata får man anta...

En ekorre kom och tog för sej. Vi ser dem inte så ofta längre sedan flera stora granar fällts i närheten av vår trädgård. Mer ljus på tomten men färre ekorrar.

Den skuttade snart vidare upp i ett träd, för det hände något ute på gatan som den blev störd av. Vi bor ju i ett villaområde och allsköns mänsklig aktivitet är väldigt nära "min stubbe". 

Ringduvorna har också kommit men de kom inte ner till stubben idag, i alla fall inte när jag satt och bevakade den. Jag kan dock höra dem i skogen när jag är ute och fyller på frön på stubben och våra andra matningsplatser.

Det här var faktiskt den första bilden jag tog denna dag, då jag snabbt insåg hur mörkt det var i skogen bakom vårt hus. Jag greppade kameran som låg framme och korrigerade snabbt tiden för att få en vettig exponering, det blev 1/125 s och det funkar ju inte för en pigg rödhake :-)

Hälsningar Lena

Så exploderade våren!

Andra dagen med sol och värme, runt 20 grader tror jag. Idag bara måste jag gå ut på lunchen. Studenterna äter glass, ett vårtecken i sej.

Jag gick till mitt favoritställe i Kunskapsträdgården och där blommade ett helt fång blåsippor. De surrade runt blommorna vilket fick mej att gå direkt till...

...bikuporna bakom restaurangen. Där var det full fart och jag utmanade bina en stund. Med 100 mm makro på kameran hamnade jag mitt bland dem, men det var snälla även om jag blev undersökt av en och annan.

Det här är nog lite som Peters myrfoto, chansartat.

Tyvärr hade jag inte tid att stanna så länge hos bina, för det här är annars väldigt kul.

När jag till slut kom hem efter jobbet åkte jag genast iväg för att leta efter ett särskilt efterlängtat vårtecken. Jag hittade dessa två som stod och myste i de sista solstrålarna.

Tre glada tjejer kom på sina islandshästar.

Plötsligt så var den där, i hästhagen. Årets första sädesärla som gjorde små roliga uppflog på jakt efter insekter. Det var t o m två stycken. 

Avslutar med ett kollage av de vårblommor jag lyckades fånga på bild under lunchpromenaden, med både bin och humlor dessutom. Äntligen känns det som att våren har kommit på allvar!

Hälsningar Lena

Fotofika och vårbad

Ett tappert fotofikagäng denna lördag, Sten och Peter.

De vet dock hur man gör det bästa av en fotofikastund...

...som ju är så mycket mer än själva fikandet. 

Fågelsången är ju ett konditori och har en oerhörd massa läckra kakor, bullar, bakverk och tårtor att välja bland samt flera olika sorters smörgåsar. Det är också väldigt populärt och det kan vara svårt att få sittplatser om man är fler än tre-fyra fikasugna. Vi har pratat om att testa ett gammalt ställe som nu återuppstått i ny tappning.  

När jag började vara med på fotofikat i Uppsala höll vi till på Broströms café i det gamla Godsmagasinet (bakom centralstationen). Det heter numera Café Varga och jag gick dit för att kolla förutsättningarna. Det öppnar klockan 11:00 och om man träffas när de öppnar borde det inte vara svårt att få platser. De har ett par stora runda bord som tar minst 8 personer, vilket var vad vi satt vid på "den gamla goda tiden". Det finns inte samma utbud av sötsaker som på Fågelsången, men det finns både kakor och smörgåsar samt enklare rätter om man blir sittande länge. Jag tycker vi ska testa detta nästa gång, men jag insåg precis att vid majfikat är jag bortrest så ni får testa utan mej. 

Efter dagens fika hittade Sten ganska snart på några andra fotokompisar och jag vet att han även skulle gå på en utställning. 

Jag kollade in kajan som nu har börjat få vårkänslor. Då uppstår också behovet att snygga till sej, fast det är kallt i vattnet.

Efter viss tvekan badas det ändå.

När den väl har börjat sker det med stor frenesi.

Dessutom är det en kommunal aktivitet och efter en stund är det ett helt gäng med kajor som plaskar runt i kanten av Svandammen. 

" - Titta så fina vi blev! "

" - Redo att möta tjejerna!"

Hälsningar Lena

Tofsvipor

Trots att det inte var särskilt bra väder kände jag för att åka ut en tur sent annandag påsk, om inte annat för att få lite frisk luft. Här uppstod ett intressant möte eftersom jag ville passera på spången. Nu gick det bra och svanarna blev inte alltför störda.

En bit längre fram uppstod ett väldigt väsen bakom vasstråna när dessa två inte kunde samsas i samma pöl.

Jag kom fram till ett stort stängslat område där det numera är en kombination av våtmark och sjö, senare kommer det att beta köttdjur och bufflar här. Det fanns inte så mycket att se vid första anblicken. En kaja landade på en stolpe och jag konstaterade att "den friska luften" som jag önskat blåste isande kallt från sidan. 

En ensam tofsvipa gick omkring i lervällingen ganska nära...men jag hörde flera. Deras ljud går inte att ta miste på. 

Det var två stycken som höll på med någon slags exalterad parflygning. Fulla av vårkänslor får man anta.

De böljade fram över den molntunga himlen och gjorde häftiga dyk emellanåt. Avståndet var dock långt och det är inte så kul med en gråvit himmel i bakgrunden.

Det fanns fler tofsvipor och det är en större utmaning att fånga dem flygande mot en varierad bakgrund med terräng, buskar och träd. En utmaning även för kamerans autofokus att hänga med. Jag hade den inställd på långsam seriebildtagning (12 bilder/s), för att det inte skulle bli så sanslöst många bilder. Det visade sej vara ganska lagom för tofsvipor i flykt. Sedan var det bara att montera ihop flygserierna.

Bilden består alltså av lika många bilder som det är tofsvipor.

Ibland gick det lite långsammare längs marken.

För det mesta lyckades kamerans autofokus hålla fåglarna i någorlunda fokus genom en serie på 8-10 ibland 12 bilder. Men det fungerade inte alltid att lägga ihop dem.

En serie på 1/2 sekund. Det går undan med tofsvipor. Inställningar i övrigt var 500 mm, f/7,1, 1/2500s och ISO 4000.

I morgon är det fredag, och det ska komma snö...

Hälsningar Lena