En snabb titt i fågelrestaurangen

I helgen var det fint väder och vi jobbade i trädgården, men jag hann med att spana på fågelrestaurangen en stund. Det går enorma mängder frö just nu och jag ville ju se vilka det var som åt så mycket. Förvånansvärt få blåmesar faktiskt. 

Den här bilden ger en snabb översikt av arterna, talgoxe, nötväcka och pilfink. Större hackspett kommer också regelbundet och äter mycket åt gången. Den gillar förstås den förlängda pinnen till höger. Den kommer också koltrastarna att använda när de börjar äta här senare på säsongen.

Nötväckorna bjöd på mycket underhållning och det var flera individer som kom in för att proviantera.

Här landar den och råkar ställa till med oreda för talgoxarna.

Här bestämmer den sej för att helt enkelt köra bort en talgoxe från den lämpliga landningspinnen.

Vi har också en del grönfinkar och de fick inte heller äta ostört när nötväckan ville ha en matplats.

Nötväckan lämnade alltid med en portion frö i munnen, för att spara någonstans.

Talgoxar är ju ganska stora bland småfåglarna och kan vara tuffa mot de mindre arterna.

Men den har inte en chans mot pilfinken när den försöker ta dess plats. 

Här gör den ett nytt försök och den landar på samma plats med det struntar pilfinken fullständigt i. Den bara fortsätter äta och låter inte talgoxen stoppa in näbben för att smaka.

Jag blev förvånad över att det var så pass många pilfinkar, för de brukar inte höra till de vanliga klientelet. 

Här inleder pilfinken en attack mot en grönfink som slutar med att den lämnar över sin matplats. Jag såg också enstaka entitor och blåmesar, men de fick smita in när det var ledigt på någon matplats. Skatorna försöker förstås också äta här men de kommer inte när någon står och tittar. 

Avslutar med en bild tagen mot skogen bakom mataren. Där blev bakgrunden väldigt mörk i skuggan och det kan bli bra i den vinkel jag stod, men jag hade inte tid att stå där och titta på småfåglarna längre. Det får bli mer när höstbestyren i trädgården är avklarade.

Hälsningar Lena

Tofsmesen känner sej hemma

Söndag och ledig dag, naturligtvis hade jag ett projekt som måste genomföras. Nya gardiner skulle sys till gästrummet som genomgått en omfattande renovering. Tyget som jag beställt hade kommit och jag hade allt som krävdes hemma. Dessutom var jag ensam hela dagen. Med symaskinen på köksbordet kunde jag samtidigt spana på småfåglarna i restaurangen och med en extra servering av jordnötter kom den, den tuffa tofsmesen. 

Den verkade dessutom känna sej väl hemmastadd. Jag hann ju inte greppa kameran varje gång den var på besök men jag fick ändå mer bilder än jag förväntat mej.

Tofsmesen var en ganska flitig besökare i vår trädgårdsmatning de första åren vi bodde i huset, men har på senare år bara visat sej sporadiskt. Det har fällts en del träd i naturreservatet bakom vårt hus bl a en gigantisk gran som hade växt in över grannens tomt. När vi fick nya grannar fällde de granen, vilket jag förstår, men det påverkade också fågellivet och ekorrarna som bodde i granen. 

Den tog också för sej av vattnet men avstod från att bada.

Dessa små blågula var det förstås gott om.

Tofsmesen spanade i häcken innan den kom ner för att förse sej av nötterna.

Hälsningar Lena

En liten strimma ljus

Fotovädret har inte varit optimalt på sistone men i söndags tittade solen fram på eftermiddagen. Ganska sent, vid tvåtiden, tittade jag ut på fågelbadet och insåg att från en sned vinkel i köket fick jag en strimma sol genom häcken bakom badet.  

Hela vår tomt ligger annars i skugga så här års på vintern, men just här når solen ner under ca en halvtimme. En svartmes kom ner för att dricka och gav ifrån sej en liten strof.   

När jag tog den här bilden insåg jag att jag måste gå ut och flytta på stenen i badet. De små fåglarna vill inte gå i om det är för djupt, därav stenar i fågelbadet. 

Jag passade också på att flytta min portabla matstation så den hamnade i ljuset. Jag tänkte att någon liten fågel kanske kunde sätta sej där motljuset var som finast, på den gröna mossan.

Men nej, de satte sej högst upp i restaurangen. Jag borde ha riggat med bordsmargarin där jag ville att de skulle sätta sej, men det får bli en annan gång. Tiden var knapp om jag skulle få några bilder.

En blåmes slog sej ner i badet och de är minsann redan igång med sången. Tyvärr missar man ljudet när man sitter inne. Jag kan inte fota i denna vinkel ute, för jag kommer för nära.

Blåmesen sköljer strupen för att ta nya tag med sången.

Men den ser också lite badsugen ut...

Den kliver ner på en annan sten som ligger strax under ytan. Badet är fullt efter de senaste regnen och den vill inte ha så djupt badvatten.

Sen blir det bada av!

I det här läget kom jag på att jag kan ju testa att underexponera rejält för att framhäva vattendropparna extra i motljuset. 

Jag gick från 1/500 s till 1/1250 s. Nu önskade jag förstås också att badet hade varit större, eller i alla fall längre i djupled. 

Blåmesen badade av hjärtans lust.

Nu återstod bara minuter av ljuset och min lilla fotostund genom köksfönstret. Jag trodde aldrig att det skulle gå att fota så snett genom treglasfönster och i motljus dessutom. Man vet ju dock inte förrän man har testat. När solljuset blir starkare och solen står högre på himlen när den passerar denna glipa, mellan grannens hus och växthuset, kommer nog förutsättningarna att ändras. 

Avslutar med en talgoxe som tog det lite mera piano. Min solstrimma var på väg att försvinna, men den här vinkeln måste jag testa fler gånger. 

Hälsningar Lena

Vinter som kom och gick

Det blev plötsligt vinter och sedan försvann den lika fort. Just detta väderfenomen inträffade faktiskt när jag var ledig och jag hann med både Råstasjön och en sittning hemma i cykelförrådet. Fågelrestaurangen var täckt med pudersnö (innan det började töa) och det var inte uppskattat av de små gästerna. 

De var skeptiska till att landa i snön men jordnötterna lockade och de kom ändå. Jag väntade förgäves på en hackspett som var nära flera gånger, men som fegade ur och flög iväg.

Den här talgoxen hade bestämt sej för att äta i farten..."fly through" kanske det kan heta. 

Den flög i alla fall in och plockade en jordnöt utan att landa. Snyggt gjort!

När jag var upptagen med att titta på de små kom det plötsligt ett rådjur insmygande på tomten. När jag tittade upp och rådjuret fick syn på mej var det nog bara ca fem meter mellan oss. Hon skulle nog kolla om det fanns något gott att slicka i sej i fågelrestaurangen och blev överraskad att det satt någon så pass nära. 

Det var störande att bli fotograferad så rådjuret vände och tassade iväg mot skogen. Det kom antagligen tillbaka så fort jag hade lämnat min plats och gått in. 

Jag kollade också in hur det såg ut vid stubben. Det är ju en annan bra fotoplats för småfåglar i vår trädgård. Nu var den dock upptagen av en gäst som var intresserad av småfåglar ur ett helt annat perspektiv. 

Vi har för närvarande minst 25 steglitser i trädgården och de tyckte också att snön var läskig att landa i. Men när de väl slagit sej ner och börjat äta var det samma tjafs som det brukar vara.

Snön yrde när de bråkade om platserna i restaurangen. De bokar inte bord utan kommer snarare som ett gäng "party crashers" . 

Men de bjuder samtidigt på underhållning...

...och de småpratar hela tiden. Man kan höra dem komma innan man ser dem. Charmiga småfåglar.

Hälsningar Lena

Spaavdelningen har också öppnat.

Full fart i restaurangen trots skatornas manöver, som gjorde att jag fick duka upp nytt, nu med buntband på strategiska ställen. Det var tyvärr mörkt och ISO onödigt högt för att jag skulle få någorlunda flax i bilderna. 

Fru hackspett hittade en ledig plats på eftermiddagen. Hon kom flera gånger.

Andra gäster var hela familjen nötväcka, med alla kusiner, och en försynt entita som inte vågade sej fram förrän efter någon timme.

Eftersom det snart är vinter är badet i spaavdelningen numera utbytt till ett i plast. Det verkade inte ha någon betydelse för gästerna. 

Efter maten var det en talgoxe och en blåmes som fick för sej att bada. 

Det lockade till sej andra gäster som också ville tvaga sej en stund i spat.

Det blev en intensiv badstund för de små gästerna. De vill inte ha så djupt vatten, därför ligger det stenar i badet. Skator och duvor föredrar den djupare delen och då brukar man få fylla på vatten när de är klara.

Middag och sedan lite plask på det. 

Som mest var det sex badgäster samtidigt, men med det dåliga ljuset lyckades jag inte få det på någon bild som är värd att visa. Nu blir det visst fint väder i veckan men då har jag ju annat för mej. Jag dukar dock i morgon bitti innan jag åker och så får de äta och bada så länge de vill. Men det blir bara vardagsmeny. 

Hälsningar Lena