En riktig vintersöndag

Termometern visade minus 15 grader efter frukost i söndags och då drog vi till Ulva Kvarn för en promenad längs vattnet.

Jag hade nog väntat mej lite mer ånga i luften när det var så pass kallt, men det var rätt fint ändå.

Eftersom det var fruset på ställen där det i normala fall inte går att gå, letade vi oss fram på en stig längs vattnet. Till vänster i bilden hänger en liten tråd med rimfrost.

När vi började se oss omkring fanns det mer frostiga trådar och vi insåg att det måste vara spindeltråd som fortfarande hängde kvar runt träd och buskar.

Jag hade inget makro objektiv med mej så jag kan inte göra de gnistrande trådarna rättvisa. 

Vi befann oss i en "snötunnel" när vi plötsligt hörde ljudet från sångsvanar som ger sej iväg och kom fram precis så vi fick se dem lyfta. Det var  synd att vi skrämde  dem för jag hade gärna haft dem med i bild. Nu var det bara en som stannade.

Solen strålade och trots kylan värmde den faktiskt. En gräsand kom och gjorde svanen sällskap. 

Här finns det ju också strömstare, men den poserar inte riktigt så nära som Peters. Här kan man se att det bildas is på klorna på fågeln när den kommer upp ur vattnet.

Det enda sättet att tina upp isen var förstås att gå och bada igen, vilket den gjorde. Här satt den och tog det lugnt en stund.

Den bjöd också på lite flyguppvisning i motljuset, dock på lite väl långt avstånd.

Här kan man tydligt sett att den får isbildning på fötterna. Inte så konstigt om man är blöt i minus 15 grader.

Strömstaren får avsluta med en galant landning på isen och senaste fångsten i näbben...

...samt en frostig husgavel från Ulva Kvarn.

Hälsningar Lena

En snabb tur till Ulva Kvarn

Det såg ut att klarna upp strax innan lunch och trots att termometern visade -11 grader beslutade jag mej för ett snabb tur till Ulva Kvarn. När det är kallt och snö kan det strömmande vattnet bjuda på spännande formationer och så brukar det ju finna strömstare. Den var på plats redan när jag kom, men solen gömde sej fortfarande...

Det tog dock inte mer än 10 minuter så tittade de första solstrålarna fram.

Bilden är inte ett montage utan ett mindre vattenfall. 

Jag är ju svag för speglingar och det här kunde jag ju inte motstå.

Strömstaren då, vart tog den vägen? Plötsligt skvätte det till och där var den.

Motljus med is, vatten och snö kan bli lite väl ljust ibland.

Det började falla gnistrande små snöflingor... 

...som jag är lite kluven till hur jag gillar i bilderna. De gav mer stämning på plats och är ibland aningen störande på bild.

Det fanns ändå tillfällen då de små flingorna gav ett sagoskimmer till miljön.

Strömstaren jobbade på...

...och det såg ut som att hen fick ihop till en hyfsad lunch.

Hälsningar Lena