Det lackar mot jul

Här ser det minsann ut att bli en vit jul och SMHI har t o m utlovat sol den 24:e. Det kan bli en riktigt vacker julafton. Dock inte där vi är, men det är lika bra för skulle det komma snö blir det bara kaos. 

Vi har i alla fall fyllt på fågelautomaterna till brädden, så de ska ha något att plocka i sej när nu vintern gjorde ett återtåg och temperaturen sjunker. 

De här kompisarna har vi knappt sett skymten av de senaste dagarna, men de kom på besök nu när marken återigen är täckt med snö. Det sista av grönkålen och den nervissnade bladpersiljan har gått åt. De fick några juläpplen.

Ha en riktigt fin jul allihopa,

hälsningar Lena

Den lokala rådjurspopulationen

Nu börjar vi närma oss den tiden på året då den lokala rådjurspopulationen börjar kolla efter godsaker i trädgårdarna. Ingen direkt matkris men man kan ju kolla vad som finns och provsmaka lite. Vid lunchtid fick jag plötsligt syn på en bock som letade efter fallna äpplen på norrsidan av vårt hus. Det fanns ett och annat att smaska på. 

Han har redan spanat in äpplet till höger i bild men han hör nog oss innanför fönstret. 

Äpplena är ändå så pass goda att man kan strunta i att det står någon i fönstret och tar bilder. Vid det här laget har det också kommit en tjej men hon gick direkt till hinken med fallfrukt och mumsade snabbt i sej flera äpplen. Hinken står vid husväggen under fönstret och för nära för att det skulle gå att fota henne. 

När hon hade ätit så många äpplen som hon ville ha tog hon några tuggor av de gamla bönplantorna och jag fick några bilder genom rhododendron på norrsidan av vårt hus. 

Sedan tassade båda rådjuren mot baksidan av tomten, mot skogen. Den här bilden är tagen med 100 mm från vardagsrummet (obeskuren). Den kamera som fanns till hands när jag upptäckte dessa besökare var Canon R5 med 100-500 mm. Det här är den översikt som gick att få och det blir inte heller så fint med syrenerna i bakgrunden.

Däremot går det att ta fina porträtt genom vardagsrumsfönstren när det är mulet och fröken Bambi verkade tycka att man kan plocka i sej lite blandade blad efter äpplena.

ISO 5000, 400 mm genom treglasfönster. 

Det spelar inge roll hur vanliga de är. De är ändå så otroligt fina och jag njuter av att se dem så nära. Här kan man se gaveln på vårt hus speglas i hennes öga.

Bocken var också nära och han tittade rakt på mej genom fönstret.

Grannen slog i ytterdörren...Hmm, inget att oroa sej för om man är ett förortsrådjur.

Men det är bäst att ha lite extra koll åt det hållet, samtidigt som man smakar av syrenhäcken.

Jag hade tänkt ge mej ut i skogen för att få fina fotoupplevelser denna lördag. I samma anda som Johnny antytt, men jag kom faktiskt inte längre än till den egna tomten. Det här är bara början på vad som råkade passera vår trädgård denna lördag.

Hälsningar Lena

Marholmen

Från måndag till torsdag denna vecka har jag varit på ett ställe som heter Marholmen, strax utanför Norrtälje. Det var ett arbetsmöte med en forskargrupp som jobbar med spindeltråd. Tisdag morgon var det vindstilla och jag gav mej ut på en promenad ungefär 06. Jag hade nästan den här utsikten från mitt rum, bara ett båthus i vägen, så jag insåg att en morgonpromenad var ett måste.  

Det blev förstås några olika varianter på dessa moln...

...och den vackra speglingen som man fick på köpet.

Morgonen talar för sej själv.

Runt en udde såg det ut så här. Fortfarande ingen vind och otroligt fridfullt.

Den lilla badstugan som det fanns en flotte till. Man fick själv dra sej ut med repen till ön.

En bit längre bort hittade jag en brygga och gick längs ut på den. På höger sidan simmade en svanfamilj med sju stora ungar. Jag vet inte hur vanligt det är att de klarar sju ungar så här långt, men de lever kanske rätt skyddat här.

Om jag vände mej åt vänster blev ljuset helt annorlunda och där patrullerade pappa svan. Jag tror att det var pappa i alla fall för han spände upp sej så här fint när jag kom.

Provar en high key också.

De här två hade nog en lika fin morgon som jag hade, annars var det få som var ute så här tidigt. Mötte en joggare också, från vår egen grupp faktiskt. 

När jag gick tillbaka mot hotelldelen där frukosten väntade såg jag något som rörde sej i en dunge med buskar. Mörka ögon tittade spänt på mej mellan bladen. 

Det var inte bara en utan flera insåg jag snart. Jag stod stilla en stund och då tittade det fram en till i en glänta...

...som också hade en blyg unge med sej.

Nu var ju inte dessa rådjur egentligen så skygga av sej och vi såg dem åtskilliga gånger i parken runt husen på Marholmen. De var rätt vana vid folk men det var ändå lite mysigt att spana på dem inne bland löven.

Kort därefter klev den här tjejen ut ca 10 meter från mej och poserade en lång stund. Ta du dina bilder så du blir nöjd såg hon ut att tänka. Jag nickade tack och gick sedan in och åt en sån där riktigt överdådig frukost som man nog bara kan få när man bor på ett hotell.

Hälsningar Lena

Bambi på besök

I morse hade jag ett spinningpass 06:30 så det blev frukost lite senare än vanligt och det hade hunnit bli ljust ute. Plötsligt kändes det som att någon tittade på mej. När jag tittade ut genom köksfönstret mötte jag en anklagande blick som såg ut att fråga " Vad gör du hemma så här dags på en vardag ?! "

Rådjuren har järnkoll på när man är hemma och om det är vardag eller helg. Nu var det vardag och det skulle inte vara någon hemma i detta hus. Alltså kunde man ta för sej av fågelmat och äpplen ämnade för koltrastar.

Jag hade 100-400 på kameran och jag kunde lugnt gå och hämta den. De två rådjuren var kvar när jag kom tillbaka och hade inte någon brådska, trots att de var fullt medvetna om att jag var där.  

Den här får bli dagens bild 33 (har jag räknat rätt nu?...).

Jag såg rumporna på rådjuren då jag en stund senare gick ut till bilen för att åka till jobbet. De kom säkert tillbaka en stund senare. De har lärt sej att om man puffar på automaterna med nosen så rasar det ut mer godis. Vem vill inte ha lite skalade solrosfrön på en fredag?

Hälsningar Lena

PS. Hoppas vi ses på fotofika i Uppsala i morgon. Fågelsången 10:30.

Tar hand om svinnet

Småfåglarna skvätter ut en hel del frön men det är ändå förvånansvärt lite svinn på den presenning som vi lagt under automaterna....nu vet vi varför och det finns bildbevis.

Bambi och hennes vänner kommer förbi med jämna mellanrum och slickar rent. Antagligen perfekt med en duk att äta från istället för att fröna hamnar på marken (vårt grönsaksland).

" - Alltid gott med lite musli till frukost. "

Hälsningar Lena