Gysinge bjuder på en del andra motiv

Det finns en hel del annat att se i Gysinge och Färnebofjärdens nationalpark än bara utter och bäver. Bruket lockar en del fotografer som inte släpar på stora teleobjektiv. 

Mycket is i det strömmande vattnet. Vid sista besöket hade ännu mer frusit igen jämfört med mitt första besök för ca 2 veckor sedan.

Jag spanade efter strömstaren som Ing-Marie brukar fota här, men jag såg ingen. Ett ögonblick senare då jag passerade över en liten bro kom den flygande rakt mot mej. Jag ryckte upp kameran och fick två någorlunda skarpa bilder innan den passerade mej och försvann bort.

Jag stod kvar på bron lite överrumplad med kameran i handen och då kom en mink skuttande precis nedanför, i kanten där det var fruset. Den försvann också rätt snabbt 

Vid broarna där jag spanade efter uttern finns det vissa träd som jag ofta stannar till och tar en bild på. Nu var det lite krispig rimfrost på grenarna. 

Jag har också en favoritek. Det är egentligen två ekar men det är en specifikt som jag alltid förevigar, oavsett årstid.

De här grenarna kan jag inte motstå.

Hälsningar Lena

Utterspaning i Gysinge

Efter Ing-Maries inlägg med utter från Gysinge har jag varit där tre gånger och spanat, till slut fick jag utdelning. När jag tog den är bilden såg jag faktiskt inte att det var en utter med (en liten mörk plutt till höger) förrän jag kom hem och tittade i datorn. Den var antagligen bara uppe på isen en kort stund innan den dök igen. 

Det första jag fick se när jag kom fram var en bäver som lg på isen och "chillade". Det låg där ett par timmar utan att röra sej nämnvärt. Inga problem med istappar i pälsen om man bär bäverpäls. 

Uttern kom betydligt närmare än på första bilden. Det var en ganska ung individ, inte så stor. Det var krispigt kallt men jag kan fotografera med vantar och när jag inte tog bilder kunde jag ha händerna i fickorna på jackan.

Bilderna är tagna med 500 mm och därefter beskurna. Uttern är lite skygg av sej så det gäller att ta det lugnt och inte störa den.

Den räds inte heller att dyka i strömmande isvatten.

Plums!

Den kom ofta upp med någon godsak i munnen, som en fisk eller groda.

Vi var fyra personer som andäktigt följde den lilla utterns förehavanden. Plötsligt dök den upp på andra sidan strömmen och skuttade iväg in bland träden. Där rullade den runt i snön för att pressa ut vatten ur pälsen. Helt omöjligt att få på bild.

Den var snart tillbaka i forsen och nu hittade jag ett nytt ställe att spana från. Det gällde bara att hitta en glugg mellan grenarna.  

Bilderna är fortfarande rejält beskurna men den var närmare nu än innan. Jag kunde lugnt stå bakom en gles ridå av träd och se den dyka efter ätbart, som den tog med upp och kalasade på.  

Cool får man väl säga. En riktigt liten predator.

Det här var också en cool snubbe. Han hade kört fyrhjuling från Hofors! En resa på 45 minuter i minus 13 grader som det varit på morgonen. 

Hälsningar Lena

Ljuset betyder väldigt mycket...

Ljusets betydelse är knappast något jag behöver nämna på denna sida, men ibland blir det verkligen uppenbart. Svärföräldrarna hade läst min blogg och fastnat för Gysinge Herrgård med omnejd, som jag visat ett par gånger. I födelsedagspresent bjöd de oss därför på en herrgårdsmiddag med övernattning, vilket var mycket trevligt. Eftersom vi bodde på stället kunde jag också smyga upp innan soluppgången och gå ut med kameran. Det var krispigt kallt på morgonen, men solen var på väg. 

Precis i soluppgången kan man fånga riktigt udda bilder. Här är det tre gäss på väg in för att landa och solens första strålar får dem att lysa mot den mörka bakgrunden. 

Här har de hunnit lite längre och man kan se solen som får trädens grenar att lysa i bakgrunden. Jag stod ensam ute på en udde och spanade. Det var helt tyst och jag njöt av stunden.

När ljuset nådde vattenytan blev dessa två gäss stjärnor i morgonens föreställning.

Sångsvanarna kom på god andraplats. 

Några fler sångsvanar har anslutit.

Kniporna befann sej fortfarande i skugga men de får vara med ändå.

Här bröts lite av den magiska stämningen och tystnaden, men jag var fortfarande helt ensam.

Vitsipporna hukade i den kyliga morgonluften.

Gysinge herrgård i tidigt gryningsljus fotograferad med 100 mm, den kortaste brännvidd som jag hade vid tillfället. Min sambo och mina svärföräldrar sov fortfarande gott i sina sängar när jag tog denna bild.

Det finns många fina byggnader runt herrgården.

Innan frukost hann jag med en kort tur med bilen, men det magiska gryningsljuset hade passerat. Jag hade nu varit vaken sedan 05.00 och hallucinerade nästan bilder av den stundande frukostbuffén. Vi hade bestämt att mötas 09:00 men 8:45 lyckades jag få med mej min sambo till matsalen. Gissa hur gott den frukosten smakade.  

Hälsningar Lena

Vårens första

Idag hittade jag vårens första sädesärla. Egentligen såg jag en från bilen redan igår, men på förmiddagen idag lyckades jag också fånga en på bild. Ljuset var bedrövligt men det blev i alla fall korta slutartider. 

Den här ärlan jagade på en gräsmatta. Jag var ute i soluppgången men då var det frost och varken insekter eller sädesärlor i farten. Det tog ända till halv elva på förmiddagen innan jag fick syn på en. 

Här är det jakt på gång. Den var riktigt rolig att titta på. Fast man hann ju inte riktigt se vad som hände :-)

Här fick den i alla fall tag på en lite godbit.

Här gör den ett utfall efter en fluga. Det gick blixtsnabbt.

Det verkar som att flugan fintade bord ärlan, som mest ser förvånad över var den tog vägen.

Den här flugan kom undan. Bilder från min frostiga morgon kommer i en annan blogg.

Hälsningar Lena

Gysinge, vilken pärla!

Det var ett föredrag av Brutus Östling som gjorde att både vi och Ing-Marie åkte till Gysinge på lördagen denna helg. Det var väldigt länge sedan jag var där och jag hade inget minne av att det fanns så mycket att se. Först spanade vi efter utter utanför Naturum och runt den brusande Dalälven. Den var förstås inte på plats just denna dag. 

Det fanns två strömstarar i den väldiga forsen men på alldeles för långt avstånd. De enda fåglar vi såg var tre kniphonor, men Brutus föredrag innehöll förstås mängder med otroliga fågelbilder.

Gysinge är ett gammalt brukssamhälle. Det finns en herrgård och en mängd byggnader i anslutning, som jag inte tog så många bilder på. Det får bli en annan gång och med ett annat objektiv. 

Här finns också Färnebofjärdens nationalpark och vi körde en sväng genom den. Det var dimma och här insåg jag snabbt att denna skog har stor potential. 

Det här kändes nästan som i Kanada, fast träden är mindre. Det fanns också många fina vindskydd med grillplatser, toaletter och parkeringsplatser. Vid bruket fanns förstås också ställplatser för husbilar, café och restaurang mm.

Här står jag på en av flera broar som man kör över för att komma till bruket. 

Det här är ett ställe som jag kommer att åka till igen. Visserligen en och en halv timmes resa, men det finns mycket att utforska.

Hälsningar Lena