Konst i gruvstugan i Högbo bruk

På påskdagen gjorde jag en utflykt till Högbo bruk. Vädret inbjöd inte till att flanera runt så jag styrde genast stegen mot gruvstugan, där det finns fika och en känd utställare av akvareller och foto.

För att hitta utställningen får man gå en knarrande trappa upp. Jag känner igen några av alstren.

Till vänster om ingången till lokalen hänger att par bekanta sagomotiv med musen och ekorren.

Jag tror Ing-Marie blev lite förvånad för klockan vara bara någon minut över elva och utställningen hade precis öppnat för dagen. 

Det är en mysig lokal att hänga konst i, men kanske lite mörk. Nu hade dock en elektriker varit där och fixat med extra belysning så man såg alla verk ordentligt. Det finns också bord, stolar och andra gamla möbler så man kan sitta där och fika. Hundar är välkomna och förutom godis till besökarna hade Ing-Marie en påse tuggben som hon fått i en djurbutik (för datumet skull snart gå ut, som om en hund skulle bry sej om det).  

Ing-Marie hade sålt minst lika mycket (eller mer) än många av de etablerade konstnärer som ställde ut i brukets olika hus. Det ser dock inte så ut för hon har låtit de som varit långväga ta med sej konsten samma dag och hängt upp några andra verk istället. Här har det bl a suttit tre svartvita ramade fotografier som gick första dagen.  

När vi satt och pratade började det snöa och vinden tilltog. Jag var inte frestad att gå ut men jag ville ju se mer konst. När jag kom ut från gruvstugan fick jag syn på dessa två som precis tagit ett dopp ! Om de suttit i en bastu innan var oklart, den låg i alla fall inte vid vattenbrynet.

Efter en vända i lokalerna på bruket, där det också hängde konst, åkte jag till Ferrum Arena i Sandviken. Här satt det verk av flera olika konstnärer på hela övre plan. Den unge mannen närmast hade väldigt fina akvareller och jag hade gärna tagit med en hem, men den lilla tavlan som jag tyckte bäst om var såld.

Hälsningar Lena

PS. Jag äger redan en av Ing-Maries fågelfamiljer som jag köpte förra året, så i år blev det inga nya inköp.

En gryningstur i närområdet och ett roligt möte

Jag har varit väldigt upptagen denna vår, både med jobbresor och privat, och det känns som att jag inte har kontroll över vad som händer i naturen i mitt närområde. Denna fredag morgon fick jag i alla fall möjlighet att kolla av lite. Jag ställde klockan på 03:00, för solen går upp ca 3:30, och det tar mej en dryg halvtimme att köra till Hjälstaviken. Det stor en bil på parkeringen vid Parnassen när jag kom dit. När jag kom ut på den första spången såg jag att det var en person där före mej, fler som är riktigt morgontidiga tänkte jag.

Jag hade för en gång skull två kamerahus med mej och plockade upp ett med vidvinkel när jag stod på spången. Solen var på väg upp över skogen och jag övervägde att stanna ett tag och invänta det. Men jag var för nyfiken på hur det skulle se ut vid gömslet och vad det skulle vara för fåglar där i dimman så jag fortsatte på spången. 

Där satt också en av mina små favoriter så här års, gulärlan. När jag kom hem och tittade på bilderna i datorn såg jag att det satt en ärla till i nederkant. Den var dock inte skarp på någon bild, man kan inte få allt.

Gulärlorna flög runt bland de gula svärdsliljorna och fångade insekter. Jag lyckades få en på bild men tänkte att det är bättre att försöka med dessa på vägen tillbaka, då det är mer ljus på platsen. Jag fortsatta längs spången och stannade ibland för att lyssna och spana efter skäggmesar, men inte ett ping hördes. Jag såg att personen framför mej betedde sej ungefär likadant. Jag såg också att det var en fotograf med ett tele (och inte enbart en skådare).  

Strax innan gömslet kom jag ikapp fotografen som visade sej vara Ing-Marie Sjödin. Hon har ju betydligt längre att åka och hade förstås övernattat i närheten. Det är inte ovanligt att möta fotografer här som lägger ut bilder på FS (i poolerna), men en bloggare som jag dessutom känner hör inte till vardagligheterna. Vi satt i var sin ände av gömslet, som är rätt stort, och det ska bli intressant att se vad hon lyckades fånga på bild. 

Det var ganska kallt och dimma över vattnet, men i övrigt var det mest gäss som rörde sej i området. 

En bäver simmade förbi nära gömslet, men den dök och försvann när det upptäckte oss.  

Den här svalan satt på "Ing-Maries sida" och dessutom bakom ett filter av vass. Men den tittade fram mellan stråna ibland. Tyvärr inga skäggmesungar för min del. 

Dimman lättade när solen började gå upp och det var fullt fart i barnkammaren på flotten mitt framför gömslet. 

Flotten ligger ganska långt ut i vattnet och det krävs ett rejält tele för att få bilder på vad som händer där, dessutom är dessa beskurna. Förhoppningsvis är dessa skyddade från i alla fall räv, men det finns ju andra rovdjur och fåglar som kan ta dem. 

En ensam smådopping passerade. Vi såg också ett skäggdoppingpar, utan ungar, ett par ägretter och en del småfåglar som t ex sävsångare och sävsparv. Det ska bli intressant att se vad Ing-Marie väljer att visa. Hon stannade längre än jag gjorde för jag skulle ju jobba och lämnade henne vid halv sju. 

På väg tillbaka till bilen räknade jag med en session med gulärlor på spången, men när jag höjde kameran för att spana in den gula fågeln damp det ner något helt annat på räcket. En enkelbeckasin. Den satt där en lång stund och gav ifrån sej sitt låga "purrande" läte. 

Det var flera gulärlor ute bland vassen och de gula svärdsliljorna. Jag inväntade flera stycken för att om möjligt få bilder på dem i närheten eller på de gula blommorna, helst i medljus och i en snygg pose (man börjar ju bli rätt kräsen med motiven).

När jag fick den här bilden kändes det som att nu kunde jag åka hem och jobba. Fredag med vackert väder, ett roligt möte och en fin morgon. Ett bra sätt att inleda helgen.

Hälsningar Lena