Glimtar från Island: Strömanden och några andra fåglar vi stötte på

Det var ju inte en fågelfotoresa vi gjorde på Island, men jag hade 100-500 mm zoomen med för den kan vara användbar till annat än fåglar. Jag visste att det fanns gott om vissa fågelarter som t ex sångsvanar, ejder och snösparv. Mötet med strömanden vid Gjain gjorde dock att jag började spana mer medvetet, i synnerhet när vi stannade. Det här är en privat (ordentligt skyltat) rastplats, som bara var en grusplätt vid vägen, men OK det var rätt vackert.

Där hittade vi strömanden igen, dock bara en ensam hanne. Den är en stannfågel på Island men häckar också i nordliga delar av Nordamerika och Asien, vid strömmande vattendrag. Den ses mycket sällan i övriga Europa, med endast två fynd i Sverige på 1800-talet (enligt Wikipedia).

Den är oerhört vacker och här kunde jag lätta fotografera den med zoomen. Det gick dock inte att få till en lägre vinkel då det sluttade kraftig ner mot vattnet och var väldigt blött. 

Två arter som vi stötte på överallt var rödbena (ovan) och enkelbeckasin. Rödbenan är av underarten isländsk rödbena (Tringa totanus robusta) som häckar på Island och Färöarna. Merparten övervintrar på de brittiska öarna, men även regelbundet i Danmark, Tyskland, Nederländerna och i Skåne.

Rödbenorna kunde närmast betraktas som hyperaktiva, eller så var det mängden av dem som gav det intrycket. Ljudet av enkelbeckasinerna ljöd också på många ställen där vi stannade, och vi såg dem men jag brydde mej inte om att försöka fånga dem på bild. 

Rödbenan tiggde om att få bli fotograferad. Den här satte sej på en stolpe någon meter ifrån mej då jag egentligen fotade hästar i en hage. Den blev snart bortkörd av en annan individ som också ville sitta på just den stolpen och posera. 

Ett roligt möte var med det här vackra paret av svartnäbbad islom. Vi stod på en strand vid Myvatn på norra Island och dessa två kom simmande mot oss. Det finns gott om svartnäbbad islom i världen tex i Kanada, norra USA inklusive Alaska och på Grönland, men på Island är populationen bara ca 300 individer.

Den är mycket vacker, vilket egentligen alla lommar är, men nu hade den dessutom sin finaste kostym på sej. Det är en stor lom, ca 80 cm lång med en vingbredd på upp till 140 cm och en vikt på 4 kg.

De bildar par för livet och eftersom båda könen har samma färgsättning antog vi att det här var herr och fru. Vi stod på stranden och såg dem lugnt simma förbi oss.  

Vi Myvatn fick jag också syn på en liten flock spralliga smalnäbbade simsnäppor. Det är en art som uppvisar omvänd könsordning, där honorna är de som är mest dominanta, de är större och har färgstarkast fjäderdräkt under häckningen och överlåter ruvning och ungarna till hanen.

Jag har sett enstaka smalnäbbade simsnäppor i Sverige,  t ex i Fyrisån nära jobbet. De är mycket lätta att känna igen då de födosöker, även på långt håll. De har en speciell teknik då de på grunt vatten simmar runt i små cirklar för att skapa en vattenvirvel som tvingar upp byten till ytan. Det ser ganska roligt ut och man förstår direkt vad det är man tittar på.  

Simsnäppan är en flyttfågel som häckar i arktiska områden och jag minns att vi såg den på Svalbard. Den häckar i även norra Sverige och de få jag har sett är antagligen under flytt. Vintern tillbringar de ute till havs i stora flockar.

Avslutar med sångsvanar för det finns stora mängder av dem på Island och det är den enda arten av svan på ön. Vi såg många par vid sina bon längs vägen, givetvis på platser där det inte gick att stanna.  Dessa, plus ett 20-tal andra, hade landat i en "blå pöl" utanför Myvatn, mest för att bada såg det ut som. Det här paret ville dock inte bli störda.

De hade bara ögon för varandra.

Hej så länge, 

Lena