Skeletten på jobbet (inte längre i garderoben)

Om man jobbar på en veterinärmedicinsk och husdjursvetenskaplig fakultet är det inte konstigt att det finns en massa skelett. Hittills har de stått undangömda i förråd och bara använts i undervisning. När veterinärprogrammet utökades från 100 till 145 studenter/år måste det dock till vissa förändringar, förråd måste byggas om och fler rum för anatomiundervisning måste skapas i befintliga byggnader. Några av skeletten behövde sålunda flytta ut...

När de som ansvarar för miljön och tekniken i vårt hus fick nys om att det fanns skelett "över" började de direkt planera för olika platser där dessa kunde visas i byggnaden. Jag blir förvånad över att ingen har tänkt på detta tidigare (mej själv inkluderad), för när jag besökt universitet i andra länder har det funnits fina skelett på display i deras byggnader. Det här är min absoluta favorit. "Blindstyret" är en struts som veterinärstudenter preparerade och monterade för drygt 20 år sedan (den kom från Kolmården ).      

Den över två meter höga strutsen står nu direkt innanför huvudingången i byggnaden och den är helt omöjlig att återge på bild. 

Den gamla jaken är från 1950-talet.

En get som också varit med länge stod mer lämpligt i den tidiga morgonsolen (klockan är ungefär sju och inga studenter har kommit ännu). Jaken syns i bakgrunden.   

Geten står mot ett konstverk som också är en glasvägg.

Jag testar en annan vinkel och får då med strutsen i form av en spegling samt en trana från konstverket uppe i högra hörnet. 

Om någon undrar över hur ett lejon ser ut under pälsen så har vi ett sådant på plan tre. Lejonet är också ett verk av studenter och det har funnits så länge jag kan minnas, också en gåva från någon djurpark, troligtvis Kolmården. Lokalvårdarna var de enda som var på plats när jag gick runt och fotograferade. De flesta av min kollegor kommer betydligt senare.  

Det här tyckte jag var en mycket lyckad placering för vem har så läckra horn vid skrivaren/kopiatorn. Betydligt coolare än klockan som satt där tidigare. 

På mitt tjänsterum har jag en gammal höna och en uråldrig duvhök (+ ett dekorerat strutsägg). När vi precis hade flyttat in i huset var hönan ett bra sätt för mej att hitta tillbaka till rätt rum. Huset är runt och vi har glasväggar mot korridoren, alla rum var dessutom möblerade på samma sätt och det var lätt att gå in i någon annans tjänsterum när man kom i korridoren och inte hade riktig koll på var på "rundeln" man befann sej.

Hälsningar Lena

Jag blev också helt förförd av de rosa blommorna

Det var visserligen mulet men jag kunde inte motstå de blommande träden.

Jag behöver inte åka till Stockholm, de står på parkeringen utanför jobbet. Väldigt enkelt alltså.

Så här blev min tolkning av det rosa blomsterhavet, med 100 mm makro.

Nu tar jag paus ett litet tag från bloggen, för jag kommer (förhoppningsvis inte) i närheten av en dator under den kommande veckan. Fast telefonen är ju med...

Gulligt att dessa träd blommar även på stammen.

Hälsningar Lena

Det här blir man också glad av

Killingarna hör hemma på mitt jobb och när SLU biblioteket utlyste en fototävling med temat "Mitt Ultuna" skickade jag in denna bild. Man blir glad av att stå och titta på dessa spralliga djur när de leker på taket till sitt sol/regnskydd i rasthagen. Kanske blev de som tittade på bilden också glada, för den fick mest röster och jag vann ett presentkort på en bokhandel i Uppsala. Jag fick också en utskrift av bilden som jag gav till vår djurvårdare som sköter om dessa pigga djur. 

Hälsningar Lena 

Mer snö och en gäckande jaktfalk

Det kom mer snö men jag har inte haft tid att vara ute. Testade att ta några bilder från översta balkongen på jobbet och att göra panorama i LR. Det har växt upp ett helt nytt bostadsområde bredvid campus på bara några år. De gula byggnaderna är Djursjukhuset och alla hyreshus bakom är nya.

Den här vyn är till höger om den första bilden och här står fler nybyggda husen som det också har flyttat in folk i. Hästarna i hagen tillhör "oss". Mellan husen och hästhagen går en väg där det numera är 30. 

Den här gården ligger en bit bort, närmare bestämt längs vägen om jag kör till vår forskningsstation Lövsta, där vi har bl a en kobesättning. Jag har varit där på uppdrag och gjorde då ett försök att fånga den jaktfalk på bild som rapporterats flitigt i Artportalen de senaste dagarna. Den var inte svår att hitta för det stod en rad med bilar på vägen och jag fick syn på den ganska snabbt. På kraftledningsstolpen...

Här sitter den på stolpen och det var vad jag lyckades fånga på bild innan jag måste åka vidare. Men det är min första så jag visar den ändå.

Hälsningar Lena