Så var det över för denna gång

Midsommarafton och vädret var helt perfekt. Precis lagom för att sitta ute och äta den obligatoriska sillen till lunch, givetvis med färskpotatis, ägghalvor med rom och matjes med gräddfil. En liten nubbe blev det också, ibland smakar det verkligen gott.

Vid tretiden var det dags att resa midsommarstången och hela området verkade ha gått man ur huse för att klä den stora skapelsen. 

Hoppas den här mannen har tagit alla sina TBE sprutor...

När stången kläddes var det underhållning med sommarvisor till dragspel och gitarr, kan det bli mer svenskt!

Det krävdes tre ringar för att alla som ville dansa skulle få plats. Samma sånger som vid julgransplundringen, det får inte bli för komplicerat. Vi äter ju samma mat dessutom, fast det serveras jordgubbar istället för ris ala malta.

Senare på kvällen anslöt fler familjemedlemmar och då är det grillat som gäller på midsommarafton, även om det regnar brukar det ju gå att få till på något sätt. 

Nu var kvällen lika fin som tidigare på dagen. Vi kunde sitta ute och njuta i det där speciella sommarljuset då solen aldrig tycks vilja gå ner.

Grillade marshmallow är visserligen en amerikansk grej, men det kom till Sverige i mitten av 1900-talet och hör ju till när man grillar för alla som gillar riktigt söta saker.

Det behövs inte mycket glöd för att smälta några fluffiga bollar som består av majsstärkelse, socker och gelatin. 

Goda enligt fyra generationer denna kväll, då kan det ju inte vara fel.

Vi avrundade givetvis med jordgubbar, vaniljglass och hembakad kaka. Myggen var knappt märkbara fast det var nästan helt vindstilla. En midsommarafton kan knappast bli bättre. Nu blir dagarna kortare igen...

Hälsningar Lena

Det fina runt knuten

Våren går med stormsteg mot försommar och det händer mycket fint runt knuten just nu. Jag kände att jag måste stanna upp i min "Skåneresa" och ta en titt på hemmaplan, medans det fina finns kvar. På en undanskymd (alltför skuggig) plats har jag försökt få några av våra finaste försommarblommor att etablera sej. I år kan jag konstatera att förgätmigej tycks ha accepterat denna plats och de blommar för första året i mängd. 

Bland de försynta små blå blommar även gullvivorna fint. Det är exemplar som jag grävt upp från andra ställen i gräsmattan och flyttat hit. Här får de blomma ifred (för gräsklipparen) och jag hoppas att de fortsätter sprida sej. De breder fortfarande ut sej där jag grävde upp dessa, så det finns mer att hämta. 

Flera här på FS har visar äppelblomster och vi har ett träd som blommar för fullt just nu. Humlorna älskar det.

Vår ramslöksodling bredvid häcken blommar också vackert just nu. Det har blivit flera omgångar ramslökspesto och mycket god pizza, som vi ska försöka avnjuta en gång till innan det blir för sent. I år ser vi verkligen hur den spridit sej och förhoppningsvis kommer den att fylla ut hela det trista området vid häcken som annars bara hyser ogräs. 

Slutligen, de första är på gång. Vi har haft gröna tomater länge, men plötsligt börjar de skifta i färg. De är inte ätmogna än, men med den värme och sol som nu utlovas i helgen kan vi snart skörda de första.   

Hälsningar Lena

Skogsturen som kom av sej...två gånger.

Söndag eftermiddag och det hotande regnet verkade aldrig riktigt nå oss så jag tog kameran och åkte till min favoritskog. Det var mysigt att bara gå sakta där och spana. Det kvittrade en hel del och en familj hackspettar flög runt bland träden. Fick syn på en trädkrypare som studsade upp längs en tallstam.

Strax efteråt fick jag en svarthätta i bildfältet, en hona eller möjligen en juvenil. Det var fint i skogen och förvånansvärt lite mygg. Jag traskade vidare...

...och fick se något gult på marken. Rätt väl dolda men det gula lyste ordentligt. Jag hade en plastpåse i fickan och min lilla fickkniv, utifall. Man kan ju inte åka till skogen så här års utan att vara lite förberedd. 

När jag fortsatte på stigen lyste det mer orangegult en bit längre bort. Fåglarna kvittrade på men nu började jag blir rejält distraherad.

Några till gula små läckerheter. Att ha en kamera med ett stort teleobjektiv var nu snarast besvärligt. Men jag kom ut ur skogen och fick syn på fältet framför mej.

Det är nya ägare till dessa marker och man har låtit bli att slå två stora områden på denna vall. Det har tidigare använts som bete för hästar på sensommaren, men man slog alltid och gjorde balar på försommaren. Nu var det ett blommande hav!

Det hade regnat under lördagen, allt var fräscht grönt och blommorna prunkade i alla färger. Det var givetvis också blött men kängor med höga skaft räckte.  

Det surrade av insekter bland blommorna och jag fick även syn på en gräshoppa. 

Det fladdrade en hel del fjärilar bland blommorna men jag blev mer tagen av blomsterprakten. Det måste vara det senaste regnet som gjort att allt slagit ut samtidigt.

Den här filuren kunde jag dock inte motstå. Kanske en luktgräsfjäril.

Det fanns också mängder med blåvingar och när de sätter sej mot något gult är det ju svårslaget. Till höger kan också vara en luktgräsfjäril.

Här har jag kört många gånger de senaste 25 åren, men det här var också nytt. Blåklint längs kanten på veteåkern. Allt fler har snappat upp att vi måste värna om våra pollinerare. 

Vackert är det också.

Kanske är det nya ägare även på denna gård...

På väg hem passerade jag de största bestånd av natt och dag som jag någonsin sett. Antagligen ett resultat av det senaste regnet. Jag bara måste stanna för hela vägkanten var täckt av dem (och det fanns lägligt en mötesplats).  

Jag hittade faktiskt över förväntan mycket kantareller och den 2-liters påse jag hade med mej blev full. Smutsiga är de tyvärr också för jag hade ingen borste med mej, men det var ändå ett rätt trevligt pyssel att rensa dessa efter middagen. Knappt 600 g blev det till slut och jag vet ju vad jag har lämnat. I slutet av veckan blir det en ny tur, utan stor kamera och med korg, kniv och borste. Kantarellsäsongen har börjat.

Hälsningar Lena

Finns det fjärilar så finns det blommor

I ett par kommentarer till min fjärilsblogg nämndes blommorna och ja, det fanns mängder med blommor längs denna fjärilsväg. Det borde vara en av grundförutsättningarna för att det ska finnas fjärilar. De första jag fotade var de vackra ängsklockorna. Det fanns flera ytterligare arter av blåklockor t ex de riktigt stora och toppklocka.

Om jag hade fotat alla olika sorters blommor som jag såg hade detta inlägg blivit väldigt långt. Nu tog jag bara bilder på de blommor som jag tyckte var extra fina eller som jag inte riktigt visste vad det var. Det är kalkhaltiga marker, delvis uppväxta hyggen blandat med skog och rejäla dikeskanter, fina förutsättningar för många olika arter av både växter och insekter. Bilderna ovan är någon slags vacker vicker, kanske en häckvicker till vänster och den till höger borde vara skogsvicker.

En blå variant av jungfrulin, det är tydligen vanligare att de är mer lila. Jag tror inte ens att jag sett den här växten förut och de små vita har jag nu fått veta av Nini att det är vildlin. Skirt och vackert var det i alla fall där dessa två växte tillsammans. 

När jag kom till ett område som var fuktigare hittade jag orkidéer längs dikeskanterna. Jungfru marie nycklar tv och den andra bilden visar skogsnycklar enligt Nini (tack för den). Till höger är det i alla fall en nattviol och det minns jag inte när jag såg senast, helt bedårande. Jag har nu läst på och det ska t o m finnas guckusko i detta område. Eftersom jag var klädd i shorts och sandaler hade det inte varit läge att avvika från grusvägen för att leta efter dem. Det får bli en annan resa nu är jag hittat detta ställe.

Det här borde vara gökblomster och den stod tillsammans med stora blåklockor, smörblommor och även en del prästkragar. Insekterna surrade intensivt och det var irriterande många som bet mej på benen.

Det här borde vara en toppklocka. Det stor flera på samma ställe och det var här jag hittade den vackra aspfjärilen. Det var också här som bromsarna var som mest besvärliga och jag kunde helt enkelt inte stanna utan vände om och gick med raska steg mot där jag hade bilen.   

De stora vackra tistelblommorna hade alla möjliga roliga gäster. Den här lurviga kände jag igen och enligt Peter är det en humlebagge. 

Avrundar med några bilder tagna vid en badplats utanför Knivsta. Det här är förstås inte taget med 100 mm makro. Jag kunde förstås inte motstå den pigga sädesärlan.

Peter frågade dessutom om jag provat att fota sländor med pre-capture och det här är ett av resultaten. Nya kameran låste direkt på sländans stora ögon och jag fick hur många skarpa bilder som helst. 

När jag ändrade position kunde jag fota den stora sländan i det lågt stående ljuset. Det här var den enda arten jag såg på platsen så jag nöjer mej med att visa två bilder.

Hälsningar Lena

Texas i full blom

Efter 10 dagar i Richardson (Dallas), Texas är vi hemma igen. Eftersom vi varit i Texas många gånger blir det inte bilder på några typiska sevärdheter från Dallas med omnejd. Vi umgås mest med familjen när vi är där och rör oss ute i naturen. Det här är ett panorama av sju bilder (stående format) från parken som ligger inom promenadavstånd från min systers hus. Det var oerhört grönt och frodigt jämfört med hur det brukar se ut vid jul, då vi normalt brukar vara där. Många av bilderna i detta inlägg kommer från denna park där stora gräsytor inte klipps så här års och är fulla med blommor.  

Den rosa blomman till vänster heter "pink evening primrose" och växte i stora mängder på ängarna med vildgräs. Den vita till höger har jag inte listat ut vad det är och den växte omgiven av något som såg ut som vildhavre. 

Det här är en "indian blanket" och visst kan man förstå hur den fått sitt namn. Även om den var på väg att blomma ut fanns det fortfarande gott om dem och det surrade av insekter i dem. 

Blommorna drog till sej mängder av insekter och fjärilar. Det här ser ut som en amiral i en något överblommad art av vad jag tror är en stäppsalvia. 

Röd vallmo växte i grupper tillsammans med olika gräs och andra blommor. Här surrade det också frenetiskt.

Blomman som denna monarkfjäril sitter på ser ut som åkervädd tycker jag. Vi såg en del monarker, men inte några stora mängder. Jag konstaterade att den är lika vackert mönstrad på undersidan av vingarna, eller kanske t om vackrare, som på ovansidan. Monarkfjärilen är Texas statsfjäril. 

En tidig morgon gick vi ut till vägen och fotade blommorna som stod i den breda gräsytan mellan de båda tvåfiliga vägbanorna. Det här är en " indian paintbrush", som är en typisk vårblomma och nästan utblommad. 

Det jag var ute efter var "blue bonnet". Det är Texas statsblomma och den blommar i enorma mängder på våren, dock var vi för sena för att se de praktfulla fälten med dessa blommor och fick nöja oss med några klena exemplar vid vägen. 

Lite här och där såg vi den här stora blomman. Det är en "antelope-horne" eller "spider milkweed," som är monarkfjärilens larvers favoritföda. Bilden är stackad av 10 bilder och de är tagna strax efter en regnskur.  

Blomman på dessa bilder heter "beautiful primrose" och den stod i vad som nog var en rabatt. Jag stannade till för det var mängder med fjärilar där och lyckades fånga dessa två på bild. Den till vänster är en "American lady" och den till höger en "Common buckeye". Båda är vanliga fjärilar i Texas och vi såg mängder av dem.

Den gula fjärilen sitter på vad som ser ut som kråkvicker (som Stefan noterade när jag visade den första gången). Det stämmer, den heter "cow vetch" och är introducerad till Nordamerika, där den blivit ett ogräs. Kråkvickern i Texas har större blommor än hemma och den växer till enorma buskar som klänger högt upp i träden. Fjärilen till höger är antagligen en "variegated fritillary". Vi stötte på dem i mängder på ett par ställen och de satte sej ofta även på oss. 

På ett jättebestånd av kråkvicker landade plötsligt en gigantisk makaonfjäril, här heter den "tiger swallowtail " eller Papilio glaucus. Den vi ser hemma heter Papilio machaon och även om den är stor,  är den inte så här stor. Den flög också ganska långsamt och det var nog därför jag lyckades få denna på bild. 

Kom ihåg att kråkvickerns blommor är betydligt större än de vi har hemma. Fjärilen var stor som min handflata. 

Den pampiga tistelblomman heter "Texas thistle" och här är två andra vackra fjärilar som vi såg flera gånger. De är också rätt stora men inte i närheten av en "tiger swallowtail". Den till höger heter dock "black swallowtail" och det kan man kanske förstå då man ser mönstret på vingarna. Fjärilen till vänster är också en "swallowtail" men jag har inte tillräckligt bra bilder för att veta vilken. Det här är ett axplock av fjärilar och blommor som vi stötte på, men det fanns mycket mer ffa av blommorna. Sen fanns det förstås andra djur....mer om det senare.     

Hej så länge,

Lena