En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Första dyken på 71 grader nordlig bredd

Vi vaknade till ännu en mulen morgon med ca 8 grader. Dagens ren gick fort för de gick utanför sovrumsfönstret. Det pågick ett byggprojekt bakom vår stuga och jag blev inte helt nöjd med bakgrunden.  

Jag smög ut med 100-400 på kameran och de var fortfarande kvar bakom vår stuga. Dessa renar går ju på en camping men det betyder inte att de släpper folk hur nära som helst. Man måste vara tyst och ta det lugnt. Så fort det började vakna människor i stugor och husbilar drog renarna iväg. Vi var ganska morgontidiga av oss... 

Den här var så fin så ni får en bild till. Efter ytterligare ett par tidiga mornar med samma djur kallad vi dem våra "frukostrenar".

Efter frukost åkte vi till en potentiell dykplats som en lokal dykare hade tipsat oss om. När vi stod och tittade ut över de stora besvärliga stenarna med halkig tång som vi måste passera för att komma i vattnet, dök det plötsligt upp små fenor på ytan. Tumlare! Initialt var de mycket nära oss men innan jag fått fram "landkameran" ur bilen hade de förflyttar sej en bit längs strandkanten.    

Det var helt uppenbart att de hade ett litet fiskstim som de jagade i och de simmade i cirklar. Ibland kunde man ana fisk som skvätte på ytan. Kul att få se, men chansen att vi skulle se dem under ytan visste vi båda var i stort sett obefintlig. De beter sej inte som "små delfiner" utan är väldigt skygga djur.  

Tumlarna var långt borta när vi till slut lyckats ta oss över de besvärliga stenarna och ut i vattnet. Vi hittade ett litet stim på grunt vatten men dessa fiskar är väldigt små. Inte tumlarmat tror jag. Vattnet var blåaktigt och 7 grader. Sikten var förvånansvärt bra. 

Lite djupare hittade vi större stenblock som var ganska kala med del anemoner och små sjöborrar. På den här bilden är det också ett par eremitkräftor mitt bland anemonerna. Vi simmade vidare. 

Mellan ca 12-18 m passerade vi genom ett vattenskikt med mycket dålig sikt. Sedan klarnade det upp en del men då var det betydligt mörkare. Vi simmade till ca 27 meter men det enda som verkade vilja posera för oss var småtorsk och enstaka plattfiskar. 

Äntligen hittade Fredrik det vi hela tiden letade efter. En kungskrabba! Ganska liten att stoppa i grytan, men finns det en så ska det väl finnas flera.

Jag kröp nära för jag hade 12 mm fisheye på kameran. Den såg fin ut med det var något som inte stämde, den var väldigt stilla... 

Fredrik petade lite på den och lyfte den sedan i ena benet. Det var en hona full med ägg på buken, men den var också död. Tyvärr, och det enda vi hittade förutom denna under dagens två dyk, och drygt två timmars sökande, var en ännu större som varit död ännu längre. 

Efter dyken skulle vi få fylla luft i våra flaskor från kompressorn hos Nordkapp dykkerklubb. 

Eskil, som visat oss flera olika platser att dyka på, kom och fyllde åt oss. Han sak att krabborna var lite oberäkneliga och att han kunde göra flera dyk efter varandra utan att se en enda och så plötsligt komma i på ett ställe och hitta mängder. Det fanns sålunda fortfarande hopp om en krabbmiddag och bilder på levande krabbor.

Det hade t o m hänt att stora krabbor letat sej in i hamnen i Honningsvåg och varit fullt synliga nedanför kajen vid lågvatten. Vattnet var klart ner till ca 5-6 m även här. Så här såg det ut precis utanför klubblokalen. 

Två dyk räckte inte för att suga musten ur oss helt denna dag så före middagen gick vi en tur från campingen upp till en utsiktspunkt som hette Skipsfjordutsikten. Det blev nästan fem km istället för tre (som en skylt antytt) och stigningen var 219 höjdmeter. Vi fick dock lön för mödan när vi kom upp och maten smakade mycket gott när vi ner till stugan igen (fast det älggryta istället för krabba).

De röda byggnaderna är hotellet på campingen och vägen som slingrar sej bort leder till Nordkapp, ca 3 mil norrut. Kanske skulle vi satsa på en tur dit i morgon... Det berodde helt på "vädergudarna". Det var aningen ljusare denna kväll än tidigare.

Hälsningar Lena

Inlagt 2019-08-27 17:26 | Läst 4381 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Fina de första dykbilder i det turkosa vattnet. Snyggt också vyerna över landskapet. Älggryta var lite udda, var det något ni själv tillagade? man trodde kanske mer något med ren. 8 grader det låter riktig skönt i den värme på 30 grader vi har här nere
Svar från Lena Holm 2019-08-27 18:29
Tack Peter,
vi hade med oss en del färdiglagad mat frusen, för det är så mycket enklare än att laga från grunden. Dessutom brukar inte affärerna på de ställen vi besöker ha ett så stort utbud av t ex kött, fisk och färska grönsaker. Vi är inte så förtjusta i smaken av ren och skulle i vilket fall nog ha avstått från att laga till det.
Hälsningar Lena
Tur för oss du hade dykarutrustning med dig, men otur med krabborna. Verkligen ett kärvt landskap, inte mycket till träd. Tumlare har jag aldrig sett.
Svar från Lena Holm 2019-08-29 18:54
Tack Stefan,
vi har bara sett tumlare vid några enstaka tillfällen och bara i Norge. Det är ett mycket kärvt landskap som i stort sett saknar träd.
Hälsningar Lena
Hej Lena.
Det er altid interessant og givende at følge og læse dine blogindlæg. Og denne her er ingen undtagelse. Tak for at du deler dine spændende oplevelser med os.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Svar från Lena Holm 2019-08-29 18:54
Tack Erik,
för din fina kommentar och att du så ofta är inne och läser.
Hälsningar Lena
Så fint Lena vilken resa, underbart!!Hälsningar/Per
Svar från Lena Holm 2019-08-29 18:58
Tack Per,
det var ett fascinerande landskap att resa och vistas i.
Hälsningar Lena
Fina bilder! Inte många som dykt på de där breddgraderna kul.
Ser ut att vara rätt så bra sikt också.

MvH
Johnny
Svar från Lena Holm 2019-08-29 18:59
Tack Johnny,
vi har dykt utanför Kirkenes också och det här liknande dyken där. Sikten var toppen en bit ner, sedan följde ett mjölkigt lager och så blev det klart igen. Under 20 m var det kanonsikt. Det kommer mer undervattensbilder.
Hälsningar Lena
Ett nytt trevligt bildreportage med omväxlande land och dykbilder och jag fastnade för bilden på Anemonerna jag ser fram mot fortsättningen
Ha det gott /Stig
Svar från Lena Holm 2019-08-29 19:00
Tack Stig,
det kommer mer av både land och dykbilder. Anemoner är alltid tacksamma motiv.
Hälsningar Lena
Fina renar och även vyerna. Mest spännande är nog dykbilderna eftersom det är så gott som en dold värld för mig. Även om jag skulle komma iväg och få snorkla igen så är jag ändå bara vid ytan och ser inte det där nere i djupet.
Fascinerande värld.
Tråkigt på krabborna som inte levde, men jag gissat att ni träffar på fler och får en god måltid.
Nu när jag följer din blogg så längtar jag norrut, vi kom inte iväg i år av skäl som vi inte kunde rå på men det kommer ju fler år.
Svar från Lena Holm 2019-08-29 19:02
Tack Margareta,
vi har inte varit riktigt långt norrut på några år och det här kändes som en plats som vi bara måste se och dessutom utforska under ytan. Det liknar visserligen dyken vid Kirkenes men sikten var bättre här. Det blir fler dyk och sökande efter krabbor.
Hälsningar Lena
Hej Lena,
Tittade nyss på bilderna som håller vanlig Lena-kvalitet. Utmärkta bilder med snygg beskärning.
Sedan slog mig att följa din loggbok är lite som att följa en serie: Jag väntar lite otåligt på nästa avsnitt. I serierna finns alltid något extra.
Svar från Lena Holm 2019-08-29 19:03
Tack Hannu,
för en väldigt smickrande kommentar. Jag har precis släppt ett nytt avsnitt :-)
Hälsningar Lena
Ser härligt ut, både med det karga ovan ytan, men även den fina sikten under ytan! Spännande att försöka hitta några friska Kungskrabbor, hoppas att ni lyckades! Får spana på nästa blogg.. Själv minns jag när jag för kanske 20 år sen spanade från min båt efter Delfiner vid Kanholmsfjärden utanför Djurö, som rapporterats på 'Stockholmsnytt' samma morgon.. men jag hittade dom inte.. Likaså så blir jag påmind av din 'fiskstimsbild' när jag och en kamrat dök NO om Sandhamn en gång, plötsligt så mötte vi en 'vägg' av silver, som var Strömming.. men plötsligt vände alla och bara försvann.. det var tusentals! Fick lite 'dykvibbar' igår när jag var ute på ett stilla hav och tittade och fotade Gråsälar nere vid Sälberget, dykvibbarna fick jag när jag under hemresan passerade rakt över vraket 'Sappemeer' som ligger där på 25 m. djup på sandbotten.. jag har exakta positionerna på min GPS.. konstigt nog var den inte uppbojad, den brukar alltid ha en grov flytande tross där.. som är lätt att förtöja en ev. dykbåt med.
Hälsn!
Svar från Lena Holm 2019-08-29 19:09
Tack Jan,
det är otroligt häftigt att möta stim med fisk och se dem vända synkroniserat. Bara detta lilla stim gjorde mej helt exalterad. VI har mött stora sillstim vid Väderöarna. Sappermeer har jag varit på några gånger och då var den bojad. Det är dock minst 10 år sedan. Ser fram emot dina sälbilder.
Hälsningar Lena
Vattnet ser väldigt klart och fint ut på de första dykbilderna och på ngt sätt är det så jag tänker mig riktigt nordliga (eller sydliga) vatten. Gillar särskilt bilden med havsanemonerna, enkel men vacker. Måste vara spännande att dyka i vattnen däruppe, långt norrut är det ju. Och strålande landskapsbilder men den slingrande vägen. Hälsningar/
Svar från Lena Holm 2019-08-29 19:06
Tack Björn,
det var väldigt klart ner till ca 5-6 m och under 20 m var det helt fantastiskt, men lite mörkare. Havsanemoner är tacksamma motiv för de sitter ju i princip stilla och grupperar sej ofta vackert. Dykningen är egentligen mer spektakulär lite längre ner längs kusten men det är speciellt att här uppe i det riktigt kalla områdena. Det är inte lika artrikt och man måste titta noggrannare för att hitta djuren.
Hälsningar Lena
Inte enkelt alla gånger, varför var krabborna döda ? Fick ni någon förklaring på det. Men man skall ju ha något att sträva efter :-)
Du levererar spännande bilder och text som vanligt.
ing-marie
Svar från Lena Holm 2019-08-29 18:57
Tack Ing-Marie,
nej vi fick ingen förklaring men det var nog inget konstigt med det. Honan vi såg hade inte varit död länge men den andra kan ha legat hela sommaren. Vi fick leta på andra ställen.
Hälsningar Lena