Fotoåret 2020 del I

DECEMBER 2019. För oss började fotoåret egentligen 19 december 2019 då vi åkte på en långresa till Australien som vi hade planerat under väldigt lång tid och mest intensivt under hösten 2019. Det är väldigt svårt att välja några enstaka bilder att representera varje månad när man är på resande fot men jag har valt några bilder för att de antigen var en stor överraskning eller för att de är tagna vid ett särskilt minnesvärt tillfälle. Quokkan (kortsvanswallaby) var det första pungdjuret vi stötte på och de var helt underbara djur. Vad jag inte alls tänkt på var att vi kom till Australien under en årstid då de flesta djurarter har ungar. Den unga quokkan sover middag  genom att köra ner så mycket av huvudet den kan i mammans pung. 

I Australien sitter det papegojor lite överallt men den här familjen med regnbågslorikiter hade vi inte upptäckt om inte ungen fört ett oherrans väsen. Vi hittade dem högt upp i en palm under en av våra första promenader genom Freemantle (Western Australia).

Då jag bott och arbetat utomhus i Australien i början av 90-talet visste jag att det fanns små oerhört vackra gärdsmygar. På juldagen stötte vi på en hel familj brokblåsmyg (Variegated fairy wren) under en promenad i Margaret River. Hannen till höger och till vänster en hona eller möjligen en juvenil.

JANUARI. Esperance, södra Westerna Australia, är bl a känt för stranden Lycky Bay där sanden är av kvarts, och vitare än man ens kan tänka sej, samt att en koloni med grå jättekänguru håller till på stranden. Vi såg dem inte första gången vi åkte ut till stranden, som hör till nationalparken, Cape Le Grande, men vid andra besöket hade vi mer tur. Vi kom upp ur vattnet efter ett långt dyk och frös (vi hade för tunna våtdräkter för 21 grader) och då satt de där. En hona med en Joey. Bilden är tagen med 24-105 så de var inte direkt skygga.

Exmouth ligger på västkusten, ca 125 mil norr om Perth. Där finns Exmouth Navy Pier, en dykplats som finns bland topp 10 på många dykares "bucket list". Det finns bara en dykoperatör som får dyka där och deras tillstånd förnyas på årsbasis. Piren används fortfarande av den militära kommunikationscentralen som finns här och det är en del extra åtgärder som krävs för att få åka med dykbussen ut på piren. Man måste t ex lämna omfattande personuppgifter, ha pass eller australiskt körkort att uppvisa, absolut inte fotografera eller ens visa en mobiltelefon förrän bussen stannat längst ut på piren  + en del andra regler som gäller själva dykningen.  Dessutom styrs dykningen helt av tidvattnet och strömmarna som uppstår. Vi fick göra två dyk och de är absolut bland de 10 bästa jag gjort sedan jag började dyka 1995.

Från västkusten flög vi till Cairns (norra östkusten, Queensland) och i slutet av januari tillbringade vi drygt en vecka ombord på dykbåten Spoilsport långt ute på de yttre delarna av Stora Barriärrevet. Det blev otroligt mycket läckra bilder men en dykplats som gjorde stort intryck på oss var ett ställe som för 5 år sedan varit totalförstört av både korallblekning och cykloner. Nu hade revet återhämtat sej helt otroligt och vi kände nog alla någon slags hoppfull optimism efter dyken där. Det finns koraller som växer förvånansvärt fort, smådjur och fiskar som återhämtar sej. Jag är medveten om att det ser bedrövligt ut på vissa ställen på detta unika rev, t ex där stora mängder turister vistas, men det finns också ställen som detta (dessutom så långt ut från land att väldigt få turister tar sej hit, endast två dykoperatörer kör ut till dessa rev).  

FEBRUARI. Tasmanien, vid Australiens sydkust, var den enda delstat jag inte besökt förut och trots att vi var rätt pålästa hade jag helt missat att det fanns albatrosser där. Helt otroligt att få se dem på vattnet och seglande i luften. Man kunde bara se dem från båt men vi var ju ute dagligen med en rätt liten öppen (och blöt) dykbåt så vi fick se dem, samt sjölejonen, havssulorna och delfinerna som följde båten. På Tasmanien fick vi också se många andra mer eller mindre kända australiska djur som t ex wombater, näbbdjur, tasmansk djävul, flockar med kakaduor, och fantastiska små buskwallaby som vi hade i trädgården där vi bodde. Flera av dessa djur finns med i bloggen nedan 

https://www.fotosidan.se/blogs/logholm/djur-som-man-inte-visste-fanns.htm 

Ett ställe som gjorde otroligt stort intryck på oss var ön Kangaroo Island (utanför Adelaide, South Australia) där en tredjedel av ön eldhärjades i början av januari. Stora delar av nationalparken och dess djurliv var borta, många gårdar och flera turistanläggningar hade totalförstörts och där det inte brunnit fanns det ingenting kvar att äta för de djur som överlevt. 

Något vi blev helt överrumplade av var att trots att det bara gått en månad sedan bränderna kom det redan fullt med nya blad på träd som var helt svartbrända och såg döda ut. Det ingav hopp för denna så nedbrända plats. Den underart av grå känguru som bara finns på Kangaroo Island hade också klarat sej och de matades med halm och pellets bl a där vi bodde. Ni kanske också minns att det nyligen fanns ett reportage i kvällspressen om att pygmépungråttan återfunnits på Kangaroo Island för första gången efter bränderna. Nedan kan ni se mer bilder från Kangaroo Island

https://www.fotosidan.se/blogs/logholm/kangaroo-island-on-som-brann-i.htm 

https://www.fotosidan.se/blogs/logholm/kangaroo-island-on-som-brann-ii.htm

MARS. I början av mars var vi hemma igen och allt var som vanligt, nästan...det där viruset hade ju dykt upp. Det hände väldigt lite nytt på fotofronten för jag jobbade fortfarande mycket med bilderna från Australien. De här goa småkalvarna hittade jag ändå en eftermiddag.

APRIL. Det finaste nya mötet i naturen blev med den mindre hackspetten vid Kyrksjön. 

MAJ. Vi lekte med drönaren över ett blommande rapsfält...

...och upptäckte att vi hade hornuggleungar i skogen bakom huset. Vi hörde deras rop från ungefär åtta varje kväll och ofta fortsatte de ropa långt efter att vi gått och lagt oss. Vi kunde då höra dem i sovrummet genom den öppna balkongdörren. Till och med min chef med fru och fågelintresserad tonårsson kom på besök sent en kväll för att spana på hornugglorna. 

JUNI. Talgoxarna jobbade hårt med att mata sin kull i bostaden på garaget. Här serveras det spindel. 

Vi fick också uppleva den finaste midsommarafton i mannaminne. Vi var på Väderöarna och hade +30 grader, sol och vindstilla. Vi var ett begränsat antal personer på båten och som ni kan se var det corona-avstånd på klipporna. 

Men fisktärnorna var verkligen på hugget. Alla fick känna på hur de svepte tätt ovanför huvudet. 

Juli till december kommer i del två och den blir betydligt kortare än denna del, plötsligt var det slutrest för året...men vi hade i alla fall lyckats med vår långresa till Australien precis innan allt brakade loss och får leva på den så länge.

Hej så länge 

Lena

2020-12-30 12:53   pdahlen

Sista var ju fint fångat, vilken komposition. Vad vackert det var vid revet och det stora fiskstimmet, vilket fint ljus. Fin serie bilder över lag. Det var smart att sätta två stående bredvid varandra, det kanske jag ska pröva för det är tråkigt att man inte kan se hela den stående bilden annars. Tänk att när du var i Australien så var det hela tiden bränderna härjade och så kom ni hem och så blev det Corona istället, vilket år

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-12-30 19:51

Tack Peter,
jag sätter ganska ofta två eller ibland tre bilder vid sidan av varandra för att de passar ihop och jag tycker att de tjänar på att ses tillsammans. Jag försöker också hålla nere antalet bilder jag lägger i varje inlägg (som du väl känner till :-). När vi var på västkusten i Australien fick vi mail hemifrån från både familj och arbetskamrater var oroliga för bränderna. Det brann som mest då på sydöst- och östkusten, ungefär som att man är i Sverige och det brinner i södra Italien. Den bästa tajmingen var väl att vi hann hem precis innan corona eländet tog fart. Vi flög dessutom via Quatar hem och inte Sydostasien som var mest infekterat då.
Hälsningar Lena

Svara

2020-12-30 13:20   TheInvisibleJackal

Många fina bilder och upplevelser från det märkliga år. Den sista bilder är grymt bra.

Hälsningar Jörgen

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-12-30 21:43

Tack Jörgen,
vi lyckades göra vår sedan länge planerade resa och vi hade heller inget mer planerat detta år mer än att åka till min syster i Texas över jul, vilket ju inte var möjligt.
Hälsningar Lena

Svara

2020-12-30 13:57   Erik Madsen

Hej Lena.
Imponerande blogginlägg.
Jag sitter och funderar över de senaste dagars inlägg om var och vad vi ska göra med alla våra bilder. Dina blogginlägg här må vara helt uppenbara som bokpublikationer.
Både bilder och text är i en klass för sig här på FS.
Med många vänliga hälsningar och gott nytt år.
// Erik //.

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-12-30 21:46

Tack Erik,
för dina fina ord, men det krävs bra mycket mer än vad jag visar i bloggarna för att göra böcker. Så länge jag har ett heltidsjobb vet jag inte om det finns tid för något så seriöst som en bok, utom möjligen tillsammans med någon annan fotograf.
Hälsningar Lena

Svara

2020-12-30 19:41   sears

Fantastisk resa och äventyr ni varit med om. Australien står verkligen på önskelistan.
Grymt fina bilder och härlig variation. Riktigt trevligt att kika på. Ser fram emot nästa del.

MvH
Johnny

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-12-30 21:48

Tack Johnny,
nästa del blir inte så märkvärdig för vi var ju bara hemmavid och kunde inte ens åka till Norge som alltid annars gör i september. Australien är fantastiskt och se till att avsätta så mycket tid du bara kan när du åker dit.
Hälsningar Lena

Svara

2020-12-30 23:50   Tomasz

Wow! Vilka bilder, nästan som hämtade ur något naturprogram från BBC -och det är min benchmark!
Riktigt roligt att titta och läsa. Jag brukar ju följa din blogg men har nog inte fattat att du/ni hunnit med så mycket.

Tack för ett bra bloggår! /Thomas

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-12-31 12:23

Tack Thomas,
för det strålande fina omdömet. Det blev inte så många bloggar från resan för det tar för mycket tid och det var inte så ofta vi hade tillräckligt bra wifi för att ladda upp bilder. Vi får se när det blir någon ny resa, åtminstone till Norge...
Hälsningar Lena

Svara

2020-12-31 01:34   gunte

Kul med nya miljöer och djur från andra sidan klotet..Sen går det ju inte att bortse ifrån att sista bilden är en riktig vinnarbild. Tur också att ni hamnade precis mellan två eländes elände..
Mvh/Gunte..

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-12-31 12:25

TAck Gunte,
vi hade väldigt tur med vår resa både när det gällde rutten i förhållande till bränderna och att vi lyckade komma iväg innan Covid. Sista bilden är ju lite av en lyckträff men fisktärnorna bjöd i alla fall på många chanser.
Hälsningar Lena

Svara