Återbesök hos hägrarna

Jag har också hunnit med ett besök vid Råstasjön. Hägrarna satt och väntade när jag kom. Det var lördag och deras fisklådor var tomma. 

De satt lite överallt. Eftersom folk nu åker skidor och promenerar på sjön sitter de fler hägrar i träden och ett stort gäng satt i de höga granarna på andra sidan vägen. Den här satt nära lådorna och ganska lågt på en gren. 

När jag kom närmare tittade den ner på mej och ögonens placering gör att de ser lite komiska ut. Det blåste dessutom vilket gav en extra knorr på frisyren, eller så hade den bara en "bad hair day". 

Det var kö till utkiksplatserna på stolparna. 

Eftersom hägrarna bara satt stilla gick jag längs gångvägen som går runt sjön. En tjej matade en av de sociala ekorrarna. 

Den ställde villigt upp på att bli fotograferad i utbyte mot jordnötter.

Vattenrallen var på plats men ville inte vara med på bild. Däremot fanns det en rödhake som poserade korta stunder. 

På väg tillbaka mot den plats där hägrarna håller till hörde jag flera av dem skräna högljutt. Jag fick syn på ett helt gäng i luften och förstod precis vad som var på gång. Fiskbilen var på väg in i parken med deras lördagsmiddag.

Då blir det full fart på alla de stora fåglarna som flockas på en ganska liten yta.

De kommer ibland inflygande i brösthöjd, vilket ger en kittlande känsla för mej, men jag kan också föreställa mej att några tycker det är obehagligt. De manövrerar dock skickligt mellan trädstammar och folk. De vill trots allt ha ett visst, om än kort, avstånd till människor. Bilden är tagen med 100 mm och beskuren enbart på höjden.

Middagen är serverad och det uppstår förstås en del kiv, men det är för rörigt för att få fina bilder. 

Det är för många fåglar på samma plats. Om man tar med sej egen fisk (och någon som kastar den), har man större chans att få rätt miljö och locka till sej lagom många. Om man bara vill se och fota hägrar är det här nog det säkraste stället i landet, så länge vintern håller i sej. 

Det stod "crispy fish" på menyn, bara att hugga för sej.

Hälsningar Lena

Rapport från Råstasjön

Jag hade egentligen tänkt att det skulle komma en reseblogg nu, men med all snö och det fina väder vi hade igår kunde jag inte motstå en tur till Råstasjön. Jag kom ganska sent, vid halv ett, och jag blev mycket förvånad när "fiskbilen" kom krypkörande längs gångvägen. Hägrarna får uppenbarligen middag även på lördagar.  

Ett 50-tal hägrar flockades runt killen med den orangea jackan och det blev ganska rörigt. 

Givetvis stod jag för nära och de stora fåglarna kom ibland flygande på riktigt låg höjd.

Det var inledningsvis ganska kaosartat och alla ville förstås ha en fisk. De ganska stora fiskarna var delvis frysta. Antar att det är en hanterings- och förvaringsfråga.

Det blir fotomässigt "trångt" där fisklådorna är utställda och inga rena bakgrunder. För att få det måste man ha med sej egen fisk och kasta ut på isen som nu är snötäckt. 

Solen sken när jag åkte ut men i den här änden av Råstasjön blir det skuggigt tidigt pga av hus och träd. Vackert sent solljus fick jag bara enstaka glimtar av. 

Det här skulle ju kunna vara någon annan stans, mer ute i naturen, om man bortser från det väldigt raka "trädet" till höger, som är en lyktstolpe. 

Här går det i alla fall inte att se hur centralt i storstan dessa fåglar håller till.

Men det blir också en del dråpliga kompositioner med bilar och människor i bakgrunden.

Eller varför inte en joggare i blått. 

Det passerar hela tiden människor runt matplatsen och fåglarna bryr sej inte det minsta. Det fanns även flera andra fotografer på plats samt åtskilliga som fotade med sina telefoner.

Vill man fotografera gråhäger är det här ett säkert tips så länge det är kallt och is på sjön. Det behövs inte mer än ett 70-200 och man kan även ta med en vidvinkel.  

Ute på sjön var det fortfarande lite sol, men där håller inte hägrarna till när det finns mat. Men de brukar sitta i solen vid vasskanten när de bara vilar och väntar på mat. Då behövs minst 500 mm eller mer för att få bra bilder. 

Jag gick runt hela sjön för ibland hittar man andra fåglar. Denna gång hade jag turen att få syn på en gärdsmyg alldeles nära gångvägen. 

Den poserade mycket fint när den gjorde ett kort uppehåll i sitt födosök.

Man undrar ju lite vad de kan hitta att äta så här års?  Men tydligen finns det goda små maskar även vintertid.

När det lyckats svälja hela masken burrade den upp sej ytterligare en aning och hoppade vidare längs iskanten där det också rinner lite vatten. Det här är samma plats som man ibland kan se vattenrall. Den visade sej dock inte denna dag.

På väg tillbaka till bilen fick jag syn på denna dam. Det finns olika tekniker när man fotograferar fåglar.

Hälsningar Lena

Rapport från Råstasjön

Snön smälte bort alldeles för fort men jag hann med en tur till Råstasjön innan det vita var helt borta. Det var is på stora delar av sjön och hägrarna hade börjat samlas. 

De satt och kurade i vasskanten i väntan på att Solna stad ska öppna fiskrestaurangen. Jag befarar att de kommer att få vänta ett tag...

När de inte väntade flög de mellan vassen och de delar av sjön som är öppna. 

Det finns ju en del andra fåglar här och just dessa tre verkade ha träffat en dam med en extra intressant väska. Hon försökte gå därifrån men dessa tre följde henne troget. De skulle antagligen fortsätta att följa henne ända hem om hon inte kunde visa dem att väskan var tom.

Det finns ett ställe längs promenadvägen runt sjön där det brukar stå en häger i ett dike där vattnet sällan fryser. Jag finner en stillastående individ på denna plats och stannar på bron för att iaktta den. Den är inställt på att fånga mat och står helt stilla. Jag har den i sökaren och håller nästan andan, väntar...Samtidigt passerar mammor med barnvagnar ivrigt pratande i telefon bakom min rygg, joggare och hundägare likaså. Det här är Råstasjön och den här hägern är van vid den typ av bakgrundsbrus. Jag behöver inte andas försiktig och stå blick stilla, inte ens en kraftig hostattack skulle få fågeln att bli misstänksam. 

Den lyckades fånga en liten fisk. Jag fick hela förloppet på bild men jag har visat det åtskilliga gånger förut. Skippar det denna gång. En liten mumsbit för en stor fågel. 

Jag ser på hägern att den tänker flytta på sej och inser att nu är jag på tok för nära. Jag har en 100-500 mm zoom och det brukar ju inte vara några problem när man fotar fåglar, annat än att brännvidden inte räcker till. Här är problemet snarare att 100 mm är för mycket. Jag står på en bro och kan inte backa särskilt många steg.

Det här är ögonblicket innan jag upplever det som att hägern ska landa i min famn. Det gör den förstås inte men den flaxar förbi så nära att jag känner vingslagen.

Jag passade på att ta ett riktigt närgånget porträtt innan den lättade. 

De antagligen mest fotovänliga gråhägrarna i landet är på plats vid Råstasjön. Ju kallare det blir desto fler hägrar. I alla fall så länge Solna stad bjuder på fisk.

Hälsningar Lena

Vårspaning I

Helgens fina väder inbjöd till lite vårspaning i naturen. Ett typiskt vårtecken är svenskar som sitter med ansiktena vända mot solen och gärna fikar utomhus fast det inte alls är särskilt varmt. Fågelskådare är ute året om men vårvädret får de riktigt stora skarorna att dra ut med sina tubkikare. Artportalen slår också "rapporteringsrekord" när det både är helg och fint vårväder.

Blåsipporna har inte riktigt orkat fram i Knivsta, men i Stockholm blommar de på soliga plättar och det fanns gott om dem längs ena sidan av Råstasjön. Det blev inga "konstnärliga" bilder på dessa för det var alldeles för mycket folk för att man skulle kunna lägga sej ner och få vara ifred. 

De vitkindade gässen har landat och annonserade högljutt att det minsann är vår. 

Storskraken har bildat par.

Kanadagässen har bildat par.

Sothönsen försvarar revir och en vigg råkade hamna mitt i plasket. 

Skrattmåsarna har också landat. 

Det är inte så många än med de har börjat leta boplatser på ön och känner sej för lite.

Det är förstås mycket skrän och jagande hit och dit.

Det verkar inte som att de bildat särskilt stabila par ännu och det pågick inget bobyggande. 

Nu handlade det mest om vem som kund skräna högst. 

Det var en ensam häger på plats och jag hade inte tänkt fota den alls. Men jag stod en stund och tog en serie bilder då den fiskade. Det var ett vasstrå som var hopplöst i vägen hur jag än stod, så jag lämnade hägern. När jag kom hem och tittade på bilderna såg jag att den hade lyckats fånga två små fiskar samtidigt. Det var ju en sådan bedrift att den får vara med i bloggen. 

Hälsningar Lena

Måste fixa både lunch och middag själv

" - Ska man behöva fiska själv nu helt plötsligt ?! Fisklådan är tom ! "

" - Kan vi inte bara beställa något? Vi bor ju mitt i storstan...Jag skulle vilja ha en smörgås, tonfiskröra med mycket majonäs, men jag kan skippa brödet." 

" - Här brukar det finnas en och annan liten firre. "

" - Nähä, en synvilla antar jag..."

Hägern bytte plats och här gick det undan. 

Den fick upp en liten godbit, men den där mättar ju inte en häger.

Nu bytte hägern plats igen och den gjorde något mycket oväntat. Den kom betydligt närmare fotografen. Den här bilden är tagen med 100 mm och den är obeskuren. Jag står på en liten bro och hägern är precis nedanför. Det passerar folk och hundar på bron men det bryr den sej inte det minsta om. 

Jag får vänta en stund, kanske 10 minuter, innan den plötsligt hugger till.

Nu blev det napp igen... 

...en liten abborre.

Eftersom jag står så nära kan jag bjuda på ett par närbilder.

I det här läget skulle den kanske kunna komma undan, men det gick för fort för fisken och strax försvann den ner i svalget på hägern, som fortsatte fiska.

Hälsningar Lena