Marholmen

Från måndag till torsdag denna vecka har jag varit på ett ställe som heter Marholmen, strax utanför Norrtälje. Det var ett arbetsmöte med en forskargrupp som jobbar med spindeltråd. Tisdag morgon var det vindstilla och jag gav mej ut på en promenad ungefär 06. Jag hade nästan den här utsikten från mitt rum, bara ett båthus i vägen, så jag insåg att en morgonpromenad var ett måste.  

Det blev förstås några olika varianter på dessa moln...

...och den vackra speglingen som man fick på köpet.

Morgonen talar för sej själv.

Runt en udde såg det ut så här. Fortfarande ingen vind och otroligt fridfullt.

Den lilla badstugan som det fanns en flotte till. Man fick själv dra sej ut med repen till ön.

En bit längre bort hittade jag en brygga och gick längs ut på den. På höger sidan simmade en svanfamilj med sju stora ungar. Jag vet inte hur vanligt det är att de klarar sju ungar så här långt, men de lever kanske rätt skyddat här.

Om jag vände mej åt vänster blev ljuset helt annorlunda och där patrullerade pappa svan. Jag tror att det var pappa i alla fall för han spände upp sej så här fint när jag kom.

Provar en high key också.

De här två hade nog en lika fin morgon som jag hade, annars var det få som var ute så här tidigt. Mötte en joggare också, från vår egen grupp faktiskt. 

När jag gick tillbaka mot hotelldelen där frukosten väntade såg jag något som rörde sej i en dunge med buskar. Mörka ögon tittade spänt på mej mellan bladen. 

Det var inte bara en utan flera insåg jag snart. Jag stod stilla en stund och då tittade det fram en till i en glänta...

...som också hade en blyg unge med sej.

Nu var ju inte dessa rådjur egentligen så skygga av sej och vi såg dem åtskilliga gånger i parken runt husen på Marholmen. De var rätt vana vid folk men det var ändå lite mysigt att spana på dem inne bland löven.

Kort därefter klev den här tjejen ut ca 10 meter från mej och poserade en lång stund. Ta du dina bilder så du blir nöjd såg hon ut att tänka. Jag nickade tack och gick sedan in och åt en sån där riktigt överdådig frukost som man nog bara kan få när man bor på ett hotell.

Hälsningar Lena

Bambi på besök

I morse hade jag ett spinningpass 06:30 så det blev frukost lite senare än vanligt och det hade hunnit bli ljust ute. Plötsligt kändes det som att någon tittade på mej. När jag tittade ut genom köksfönstret mötte jag en anklagande blick som såg ut att fråga " Vad gör du hemma så här dags på en vardag ?! "

Rådjuren har järnkoll på när man är hemma och om det är vardag eller helg. Nu var det vardag och det skulle inte vara någon hemma i detta hus. Alltså kunde man ta för sej av fågelmat och äpplen ämnade för koltrastar.

Jag hade 100-400 på kameran och jag kunde lugnt gå och hämta den. De två rådjuren var kvar när jag kom tillbaka och hade inte någon brådska, trots att de var fullt medvetna om att jag var där.  

Den här får bli dagens bild 33 (har jag räknat rätt nu?...).

Jag såg rumporna på rådjuren då jag en stund senare gick ut till bilen för att åka till jobbet. De kom säkert tillbaka en stund senare. De har lärt sej att om man puffar på automaterna med nosen så rasar det ut mer godis. Vem vill inte ha lite skalade solrosfrön på en fredag?

Hälsningar Lena

PS. Hoppas vi ses på fotofika i Uppsala i morgon. Fågelsången 10:30.

Tar hand om svinnet

Småfåglarna skvätter ut en hel del frön men det är ändå förvånansvärt lite svinn på den presenning som vi lagt under automaterna....nu vet vi varför och det finns bildbevis.

Bambi och hennes vänner kommer förbi med jämna mellanrum och slickar rent. Antagligen perfekt med en duk att äta från istället för att fröna hamnar på marken (vårt grönsaksland).

" - Alltid gott med lite musli till frukost. "

Hälsningar Lena

16/100 En extra fin morgon

I och med att jag hakade på blogg 100 så är kameran med i bilen varje dag. Denna strålande morgon åkte jag lite tidigare och körde ner till Fyrisån bakom campus. Jag kom inte fram till vattnet eller fågeltornet för jag fick syn på dessa. 

Fyra rådjur betade i soluppgången och jag var helt såld. Fast jag fotograferat så många rådjur.

Jag kunde lugnt sitta kvar i bilen. Flytta den lite fram eller tillbaka när djuren rörde på sej.

Bilen kan vara ett utmärkt gömsle och det är bara att ta stöd mot dörren.

Ett gäng kråkor höll också till på stubbåkern men rådjuren tog det med ro.

En cyklist på cykelbanan är tydligen inte heller något som de uppfattar som farligt. En fin stund med dessa sedan åkte jag och parkerade "gömslet" framför VHC-huset. Denna dag började bra.

Hälsningar Lena