Frostigt skådespel

Om det var kallt vid Råstasjön så var det inget mot vad det var i Gamla Uppsala dagen efter. Termometern i bilen visade minus 18 grader då jag kom fram på mitt korta lunchbesök för att spana efter strömstaren.

Solen strålade och gav de mest spektakulära effekter vid det strömmande vattnet. Luften fylldes av bolmande rök från vattnet och jag insåg att sikten där strömstaren brukar hålla till nog inte skulle vara den bästa.

Strömstaren var på plats och den satt riktigt bra till men röken från vattnet gjorde det nästan omöjligt att få bra bilder. Det blev inte effektfullt som jag hade hoppats utan snarare bara dimmigt. Den här bilden är kraftigt förstärkt i kontraster.

Jag spanande ut mot den del där det brukar vara öppet vatten som inte strömmar så hårt. En stor del av ytan var frusen och två änder satt hopkurade på isen.

Alträden vid vattnet var täckta med puderlätta snöflingor och frost. När jag stod här och spanade fick jag uppleva hur lätt detta snötäcke bara kan singla ner av den lättaste vindpust...Det hamnade överallt inklusive innanför kragen på min jacka,... men det var ju så vackert...

Den kaxiga strömstaren hade nu flyttat på sej och befann sej i motljus men avsevärt mycket längre bort än tidigare. Mina 420 mm räckte inte riktigt till men jag stannade ändå en stund och tog några bildserier.

Den här bilden blev bäst men den tål inte att beskäras mycket mer än så här.

På väg tillbaka till bilen tog jag några bilder med 420 mm mot solen och de frostklädda träden.

Ibland bjuder naturen på häpnadsväckande skådespel, det gäller bara att trotsa vädret och gå ut.

Hälsningar Lena