Sodwana Bays fiskar

Efter mötet med aporna och sebramangusten återgår jag till undervattensvärlden. Det finns en stor mängd olika fiskar på reven i Sodwana Bay. Några "gamla godingar" som vi sett under tropiska dyk många gånger förut, men även några som är nya för oss.

Det första djuret jag fotograferade var faktiskt en blåprickig rocka. Inte just denna men samma art. Den här låg lite bättre så jag kunde få med hela djuret. De lyser fint med sina knallblå fläckar.

Rockan är vanlig och likaså denna art av anemonfisk som vi mött åtskilliga gånger förut. De lever i symbios med anemonen och just detta par hade en samling ägg att vakta. Äggen är de röda som synns till vänster, bakom fisken.

Anemonfiskar är oerhört kaxiga och denna simmade rakt på kameraporten och vek sedan av. Det var en ren lyckträff att detta blev skarpt. Lite väl snävt dock.

Det här är en annan art av anemonfiskar, en rosa variant med ett vitt band längs ryggen. Jag hade många bilder med från detta dyk men inte en enda där båda fiskarna tittade fram samtidigt (som var skarp). Anemonerna i sej är väldigt vackra, i synnerhet om man får med lite av undersidan.

En typ av "Hawkfish" men inte en färgvariant som vi sett förut. De ligger ofta i koraller och spanar, tacksamma motiv att fotografera.

En "Boxfish". De här ser oerhört sköna ut med sin kantiga kropp och den här varianten är dessutom rätt söt med sin lilla mun. Vi såg även blå och en mörkare, nästan svart variant.

Det här var något helt nytt för oss och attans snabba var de också. Jag fick en bild (där skärpan inte är helt perfekt placerad) sedan var de puts väck. Dessa "Fire Goby" försvann blixtsnabbt ner i ett hål när de kände sej hotade. Blixt räckte för att skrämma ner dem.

Det här vet jag faktiskt inte vad det är. Jag såg den bara en gång och den lät sej villigt fotograferas i sitt hål. Liten och charmerande söt med sina randiga blå ögon.

En blå "boxfish" som gled runt lite och letade efter ätbart i sanden. Tyvärr var det ganska grumsigt i vattnet nära botten och det gungade rejält.

Visar en profilbild också, inte så galant komposotion kanske, men de ser så roliga ut runt munnen och mönstret på kropppen är väldigt detaljerat.

Den här har nog alla sett som snorklat där det finns rev. Papegojfisken som finns i en mängd granna färger och som har en hård "näbbliknande" mun som nästan alltid är öppen. De äter korall och man kan höra dem knapra på korallerna med den vassa "näbben" när man dyker. Den här glada nunan får ansluta dagens rapport från Sydafrika.   

Hälsningar Lena

När de käraste ägodelarna är blå...

Det finns en del andra djur i Sodwana Bay och eftersom man bara kan dyka fram till lunch pga hårda vindar, finns det lite tid över att spana på dessa.

Vi är nere på stranden en sen eftermiddag och här kan man ser hur sötvatten från en ström rinner ut och möter det salta havet.

Vid vattendragets mynning stötte vi på denna varningsskylt. Vi kände oss inte särskilt hotade just då men OK, det är ju i alla fall Afrika och flodhästar är ju lite tuffa av sej.

Det djur som vi kommit ner till stranden för att spana på är betydligt mindre och lever i stora familjegrupper med ett komplicerat socialt liv. Den coola sebramangusten.

De lever egentligen av insekter och mindre ryggradsdjur men äppelskrottar, kalla pommes med sand och smörgåsrester stod också på menyn.

Den här stiliga mangusten vågade sej väldigt nära. Vi satt bakom sopuppsamlingen och jag antar att det var den rutten de alla ville passera på sin väg mot den nu stängda serveringen.

Fråga mej inte vad dessa två gjorde men jag lovar, jag har inte klonat dem.

Aporna var också oerhört roliga att spana på och inte alls så lätta att fotografera som man tror när man passerar dem med en bil eller traktor. Aporna decimeras med jämna mellanrum så människor till fots som pekar med stora utrustning mot dem upplevdes som ett visst hot.

En del lät sej dock fotograferas om man hade lite tålamod. När man vände ryggen till kunde de också vara oerhört snabba att norpa åt sej saker, särskilt om det såg ätbart ut.

Ertappad vid en soptunna. " - Skulle aldrig stjäla något ....neeeej aldrig....."

Mobila dagis hade de också, vilket vi skulle få se mer av i Kruger senare på resan.

Dominans och rang var ganska lätt att upptäcka när man såg aporna i grupp. Att just denna individ åtnjöt en viss status gick det inte heller att ta miste på.  

" - Turister.....ni kan väl i alla fall tappa något eller måste jag visa konster för det...jag kan i alla fall visa NÅGOT för er."

" - Dessa är äkta...och Blue man group har inte en suck i Sodwana Bay!"

Låt helgen börja

Lena

Delfiner i gryningen

Vi är på stranden i tidig gryning den tredje dagen. Det är förvånansvärt lite vind men vågorna som bryter mot stranden är ändå rätt ordentliga. Längre ut ser dock havet behagligt stilla ut.

Vi ska ut på morgonens första dyk klockan 06:00 och aktiviteteten är redan hög under solskyddet där alla dykare plockar ihop sina flaskpaket. Vilka dyk som är bokade, båtarnas namn och vilken dykguide som ska med står prydligt på tavlan. Allt är välorganiserat och flyter bra. Lägg märke till de huvudlösa guiderna som äter frukost i bakgrunden.

Mitt i morgonbestyren kommer en stor båt ner på stranden. En fisketur av det mer lyxiga slaget. Det ser lite stökigt ut, men när de väl lyckats dra båten genom den lösa sanden med traktorn har de inga som helst problem att få ut den i vattnet. Åtskilliga båtar kommer på trailer ner på stranden dragna av fyrhjulsdrivna bilar. Ett antal kör fast direkt då de försöker ta sats ut i sanden utan att först minska lufttrycket i däcken och lägga i lågväxeln.

De olika reven har fått namn efter hur långt ut de ligger. Idag ska vi ut till 7-mile reef. Under färden ut till reven håller båtföraren hela tiden utkik efter större djur som ibland uppehåller sej nära ytan. Valhaj och manta förekommer, men det är ganska ovanligt att man får se dessa. Delfiner finns det dock betydlig mer av och vi väntar alla med spänning på ett möjligt möte. Båten bromsas plötsligt upp och vi gör en skarp sväng till höger. Ett antal blanka ryggfenor bryter ytan…

Snabbt får vi på oss mask och fenor. Delfinerna cirklar runt båten när jag rullar över kanten. Det fungerar inte att använda blixt för den här typen av fotografering så jag höjer iso till 800 och spanar ner i vattnet. Det är flera delfiner som simmar runt oss och de är trollbindande i sin smidighet. De rör sej ner mot sandbotten och jag testar några bilder. Inte optimalt men med lite efterbehandling tycker jag ändå att bilden förmedlar rätt känsla.

Jag vänder mej runt i vattnet för att få solen i en bättre vinkel och ser två delfiner som kommer underifrån. De sveper förbi och vattnet fylls av klickande läten, lite snatter följt av höga pipljud. Snackar de om oss månntro…? Ögonblicket är magiskt.

Vi dröjer kvar på ytan och delfinerna gör några lovar runt oss innan de drar vidare. Båten guppar intill oss och det är bara att klättra ombord. Revet bjuder på fina små stim med gula och blårandiga ”snappers”. Mötet med delfinerna blir dock ändå höjdpunkten, så det får avsluta dagens inlägg.

Hälsningar Lena

Sodwana Bay

Vårt första resmål i Sydafrika var Sodwana Bay på östkusten för lite avslappnande tropisk dykning. Aporna hälsade oss välkomna till Coral divers, som vi valt att bo och dyka med.

Området är nationalpark både på land och i vattnet, vilket gör utbudet av djur man kan möta extra spännande. De mest framfusiga aporna var "Vervet monkeys" som den på bilden ovan, men en och annan babian visade sig också.

Dykdag ett steg vi upp 05:30, fixade i ordning utrustningen och åkte sedan bakom en traktor ner till stranden. Termometern visade över 20 grader och solen var på väg upp. Aporna spanade på oss från staketet när vi passerade.

Dykningen i Sodwana Bay är relativt enkel, men båtresan till och från reven är lite av ett äventyr.  Man åker från stranden med gummibåt, försedd med dubbla utombordare, rakt genom vågorna! De ser inte så stora ut på bilden, men den är tagen en lugn morgon. Man kan bara dyka fram till lunch sedan blåser det så mycket att vågorna blir för stora. Surfbräda är då mer lämpligt...

Vattnet är blått och temperaturen behagliga 26 grader när vi sjunker ner mot det första revet. Korallerna är kanske inte så imponerande stora, men det finns gott om liv på dem.

Bordskorall (table coral) finns det gott om och ofta dolde sig färggranna fiskar under dess stora platta formationer, här en "banded snapper".

Här är det ett gäng rosa "anthias" som hittat en fin korall att hålla till under.

Dessa stora röda fiskar heter inte helt oväntat "bigeyes" och de fanns lite över allt. Här fick jag vänta en stund på att båda skulle posera någorlunda vettigt.

Ibland kokar vattnet nästan av småfisk och här är det stim av glasfiskar som väller fram genom öppningen i revet. De simmade runt och kom sedan tillbaka så jag blev kvar här en stund.

Plötsligt kommer en stor sprakande "coral cod" rakt ner i öppningen och jag får en bild då den visar upp sej i all sin prakt. Vid det här laget hade resten av dykarna försvunnit iväg rätt långt och jag fick ge upp den fina korallöppningen. Inte bra att tappa bort gruppen redan första dagen.

När man kommer tillbaka från ett dyk är det full fart genom vågorna och upp på stranden. Det gäller att få upp båten så långt som möjligt i sanden, men ändå bromsa i sista stund för att passagerarna ska orka hålla sej kvar. I botten på båten sitter det band som man stoppar in fötterna under. Det minskar risken att man ska trilla av högst väsentligt, både på ut- och inresan.

Det var allt för denna gång

Lena

En kohägerunges vedermödor

Inspirerad av Mikael Ekelunds fina inlägg med hägrar från Florida letade jag igenom ett album från vår senaste resa till Sydafrika (2008). Vi besökte en krokodilfarm en dag då det blåste för mycket för att dyka.

Krokodilerna lurade i sina vattenpölar eller låg i solen och gottade sej.

Alla typer av djurhållning som innebär att människor tillför stora mängder foder drar också till sej en andra djur som vill vara med och ta för sej när det bjuds. Så också i en krokodilfarm.  Träden på farmen var full av olika typer av fåglar. På denna bild kan man se häckade ibis (African Sacred Ibis) och en art av vävarfågel.

Träden hyste också en ganska stor samling kohäger (Cattle egret) och deras ungar började ta en del stapplande steg bland grenarna. Följande bildserie visas i samma ordning som de togs och ni får ha överseende med att det vita är utfrätt lite här och där. Jag hade bara en Canon 400D och en kitzoom (och kunde betydligt mindre om än jag kan idag). 

 Denna unge har bestämt sej, idag ska grenen bestigas! Brorsan är inte alls lika säker.

"Vänster fot på plats och å så tar jag sats, brorsan tvekar inför blotta tanken..."

"Båda fötterna på grenen !!! ...hur gör man nu, flaxar ??? "

"Oiiii, överkompenserade lite..."

"Sådärja, nu känns det bättre. Kolla in brorsan, han är säker avundsjuk." 

"Va ??? Händer det nåt där nere ???"

" Oooiii...du luras ju bara för att jag ska tappa balansen..."

"Jag behärskar faktiskt den här tekniken nu, så det så ! "

Det var dock ganska uppenbart att det fanns en och annan som misslyckades där uppe i trädkronorna, och den som väntar på något gott....kan stå ut med lite skit.

Ha en fin fredagskväll

Lena