Juneau blir dagens bild 4

Min systerdotter ville att jag skulle fota hennes hund Juneau, så den charmiga hunden får bli dagens bild fyra. Om någon funderar över namnet så är det också Alaskas huvudstad.

Hej så länge, nu blir det dåligt med wifi ett tag....men jag återkommer.
Lena

Nyårsdagsbrunch med traditioner

Sedan millenieskiftet har vi haft en tradition hos min syster att äta hummerbrunch och dricka det riktigt goda bubblet på nyårsdagen. Ofta gör man inte så mycket vettigt denna dag och då kan man väl lika gärna ta en lång sovmorgon, ta på sej mjukiskläderna och starta dagen med en lång härlig brunch.

Detta år kunde alla vara med dvs båda mina vuxna syskonbarn kunde resa till Richardson för att fira nyår. Humrarna bjuder jag och min sambo på. De hämtades och kokades igår. Bubblet bidrar alla med. Det brukar alltid vara problem med att förvara humrarna i kylskåpet, men i år löste det sej enkelt eftersom det var minusgrader utomhus.

Sista förberedelserna....smält smör med vitlök på bordet...nybakat vitt bröd....champagnen serveras....När jag tagit denna bild placerades alla telefoner och min kamera på ett annat bord. Ingen ide att ha dem för nära när man äter hummer...det är lite kladdigt....Det krävs mycket papper, därav en hel rulle på bordet.

Två och en halv timme senare....

Till slut är det bara skal kvar och då passar min syster på att spara en del för att kunna göra den mest fantastiska hummersoppa senare under året.

Vi pratade om att värma upp bubbelpoolen till kvällen. Det är flera minusgrader ute och det ger lite extra stämning...

God fortsättning allihopa,

hälsningar Lena

Texas i juletid

Skickar en kylslagen julhälsning från Texas. Vi har ca 2 grader och lätt regn. I natt blir det minusgrader och snögubben kommer att trivas förträffligt.

Jag såg Björns inlägg om vad dagens kameror klarar och kan bara hålla med. Den här bilden är "bara" tagen med Canons 24-105 f4, ISO mycket och konverterad till svartvitt. En annan aspekt på vad vi gör med dagens teknik är att de som inte kunde närvara vid årets julmiddag kunde vara med digitalt.

Jag har gjort en lång promenad i min jakt på blåskrikan och trots att de skrek ljudligt runt mej flera gånger var det här det enda som fastnade på minneskortet. Återkommer med mer hoppas jag...

I god Texasanda äter vi idag en grillad Cowboy ribeye steak. Vi har köpt två fast vi är fem vuxna som ska äta...det kommer att bli rester...sjukt stora med andra ord...

Hej så länge,
Lena

En bortglömd liten fågel...

När jag gick igenom arkivet för året hittade jag den här lilla vackra fågeln. Det är en rödkronad kungsfågel och en släkting till vår kungsfågel. Bilden är tagen i Texas (tidigt jan 2017) och jag blev överrumplad över hur nära den kom.

Men det har jag ju även fått uppleva med den svenska kungsfågeln, som hoppade runt mina fötter när jag ville att den skulle posera. Små och kaxiga verkar de vara. Här fanns ingen matning jag bara rörde mej sakta i ett område med buskvegetation och en del träd.

På fredag bär det av till Texas igen för lite julledigt. I år ska jag försöka fånga blåskrikan på bild. Det är en oerhört vacker och högljudd kråkfågel som finns i området där min syster bor. Dock betydligt skyggare än de små kungsfåglarna. Luriga som skator ungefär.

Hej så länge,

Lena

Prärietranor och visseländer

Prärietrana (Grus canadensis) är en trana som häckar över stora delar av Nordamerika, i nordöstra Sibirien och på Kuba. Merparten är flyttfåglar som övervintrar i södra USA, norra Mexiko och södra Japan. När de övervintrar stannar de gärna i Texas...

Vi hade köpt en guidad privat båttur för att få se de betydligt mer ovanliga trumpetartranorna och även om vi såg dem var avståndet ganska stort. Vår guide Kevin Sims gjorde verkligen sitt yttersta för att vi skulle få se tranorna men det är vilda djur och just denna dag ville de inte visa upp sej. När vi kom iland sa han att vi gärna fick sitta i hans privata gömsle på tomten, där han dessutom hade en foderautomat som spred majskorn på givna tider. Ibland kom trumpetartranorna dit...annars kunde vi vara säkra på att prärietranorna skulle komma. Det större gömslet till vänster var byggt i trä, hade bord och stolar, samt var perfekt anpassat för foto. Ingen extra kostnad och vi fick komma när vi ville dvs eftermiddag eller tidig morgon.

Här kan man se foderautomaten. Precis den typ som jag sett här hemma då man matar vildsvin. Vid ett angivet klockslag sprider den majskorn i omgivningen. Det rasslar till...

...och fåglarna var på plats innan automaten levererat. De "kan klockan" och vet att det är mat på gång. Här är det två grupper av prärietrana som kommit till platsen innan automaten spridit några kärnor. Det var en familj med en avkomma (andra från höger) och ett vuxet par som stred om maten.

De vokaliserade ljudligt för att visa att det här är minsann vår matplats.

Familjen fick ge sej och flög därifrån. De kom dock tillbaka en timme senare då automaten kastade ut nya majskorn...de känner till rutinerna.  

Något som vi inte kände till var att en stor population av visseländer också hade lärt sej att det fanns mat på denna gård. Att vi ens skulle vara intresserade av visseländer kunde väl vår guide inte ens föreställa sej....de är nog som gräsänder här hemma.

Visseländerna kom bara nerdimpande från skyn, det nästan regnade ner visseländer ett tag....Det roliga med dessa fåglar är att de låter som en skock kanariefåglar eller någon annan art som kvittrar väldigt mycket. De låter inte alls som änder...de visslar, hela tiden !

De har också betydligt längre ben än de änder vi är vana att se och dessa fåglar sitter gärna på trädgrenar och staket. Vi såg en art av dessa på Grand Cayman som satt på staketet med sina simfötter och det såg vekligen udda ut. Kolla länken nedan om du är intresserad

 http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/bland-drakar-och-visselander.htm 

Tranorna verkade acceptera änderna om de höll en viss distans. Det mesta av majskornen tog nog änderna men det kanske inte är så kritiskt för tranorna att hitta mat.

Vi fick en fin stund i gömslet och nöjet att möta två nya fågelarter. Allt är inte beroende av pengar utan ibland möter man människor som bara är intresserade av att sitta i lugn och ro och titta på vad som kan hända om man bjuder på lite majs.

Hälsningar Lena