Max till max

Vi är hundvakt under några dagar till en underbar jaktlabrador vid namn Max. Husse till Max var doktorand på min institution för ca ett år sedan och Max var med på jobbet varje dag. Max har nu fått följa med mej i två dagar och han tycks gilla att vara tillbaka på "jobbet". Han fick direkt gå i tjänst på övningar med veterinärstudenter. De övar att känna på muskler och strukturer med fingrarna på hundar och Max älskar verkligen detta. Att stå i centrum är verkligen hans grej.

När vi kom hem var det en dax för en stund i skogen tillsammans. Max är oerhört lyhörd och jag kan tryggt ha honom lös på promenaden.

Den här skogsbacken vimlar av nya intressanta dofter och träd som måste markeras.

Max går lite i förväg men kommer alltid tillbaka för att kolla in var jag är. Om jag ropar på honom är han vid min sida på nolltid. Efter ett par dagar har vi lärt oss så pass av varandra att jag kan känna mej helt lugn i den lilla skog som vi promenerar i.

Max på språng i skogen.

Naturligtvis hittade vi en pöl med vatten, Max provsmakar först...

Sedan gäller det att göra det bästa av den lilla pölen.

I bästa labradorstil skvätter han runt i det bruna vattnet. Det blir spolning med slangen ute när vi kommer hem. Max tar detta med ro och krumbuktar sej förtjust när jag sveper en stor gammal handduk omkring honom. Om man badar i skogen får man extra mycket gos när man kommer hem.

Hälsningar Lena